|
Under första kvartalet 2020 togs beslut om vindkraftsinvesteringar med en sammanlagd effekt på 676 MW. Bara vid tre tidigare tillfällen har en kvartalsprognos varit högre. Den pågående pandemin medför förseningar för enskilda projekt men ännu inte i sådan omfattning att prognosen för 2020 påverkas. Det framgår av ny statistik från Svensk Vindenergi.
Källa: Svensk Vindenergi |
 |
|
|
|
|
|
Professor emeritus Per Fahlén skriver i en replik på vår artikel att den svenska ”vindkraftsexploateringen” leder till kraftigt ökade koldioxidutsläpp. Tvärtom är vindkraften ett av de mest effektiva sätten att snabbt minska utsläppen.
Källa: Svensk Vindenergi
Läs repliken hos Aktuell Hållbarhet. |
|
|
|
|
|
|
Om regeringen och Anders Ygeman (S) löser frågan om anslutningskostnad för havsbaserad vindkraft skulle det frigöra många miljarder i investeringar, vilket vore en injektion i ekonomin när den behövs som mest. Det skriver Svensk Vindenergis vd Charlotte Unger Larson tillsammans med fem andra aktörer.
Källa: Svensk Vindenergi
Läs artikeln från Altinget Miljö. |
|
|
|
|
|
|
Helene Åkerlind (L) skriver i Gefle Dagblad 2020-05-12 att beslutet om den havsbaserade vindkraftparken Utposten 1, som kommunfullmäktige ska ta ställning till på måndag 18/5, är en fråga om vilken natur- och miljöskuld som ska lämnas till kommande generationer. Vi håller med Helene om att frågan gäller just detta – vilken värld vi vill ge till våra barn.
Källa: Svensk Vindenergi
Repliken är publicerad i Gefle Dagblad 2020-05-14. |
|
|
|
|
|
|
Sju energiforskare: Vi vill bidra till en faktabaserad debatt och därför publicerar vi i dag en rapport där vi granskar vanliga påståenden. Flera partiföreträdare har hävdat att ”kärnkraft behövs i det svenska energisystemet” bland annat för att klara klimatomställningen, för konkurrenskraften och för att trygga elförsörjningen.
Läs debattartikeln i DN. |
|
|
|
|
|
|
De närmsta åren ska vindkraften byggas ut i rekordfart men tillståndsprocesserna förlamar branschen. Nu springer även den snabba teknikutvecklingen om de långdragna processerna.”De tillstånden kallas för ”zombiprojekt”, uppger en analytiker. Samtidigt hotas de äldre verken av konkurs när marknaden för elcertifikat kollapsar.
Läs artikeln från fPlus. |
|
|
|
|
|
|
Vi lever i en osäker tid som påverkar människors hälsa och även sätter nya ramar för den svenska och globala ekonomin. Vissa särskilt utsatta sektorer drabbas nu av stora utmaningar och pandemin skapar även juridiska problem som vi inte ställts inför tidigare.
Läs debattartikeln från Foyen. |
|
|
|
|
|
|
Klimatpolitiska rådet: Vi kommer att granska om återhämtningspolitiken är förenlig med Sveriges klimatmål.
Idén med det av riksdagen beslutade klimatpolitiska ramverket är att klimatomställningen inte ska vara beroende av den ekonomiska eller politiska konjunkturen.
Läs debattartikeln i DN. |
|
|
|
|
|
|
De nordiska energiministrarna vill att hållbara energilösningar ska vara en drivkraft när ekonomin nystartas efter coronakrisen. På ett digitalt möte den 26 maj drog ministrarna upp riktlinjerna för återhämtningen och godkände också en deklaration om hur den nordiska elmarknaden ska utvecklas framöver.
Läs pressmeddelandet från Nordiskt samarbete. |
|
|
|
|
|
|
Den danska regeringen planerar att bygga två energiöar till en kostnad av hundratals miljarder kronor. De stora vindkraftsparkerna ska hjälpa landet att klara klimatmålen till 2030.
Läs artikeln från Di. |
|
|
|
|
|
|
Omställningen till förnybara energikällor gynnas av coronakrisen, visar en ny analys. Framförallt på grund av att kolkonsumtionen minskar, rapporterar Di.
Läs artikeln från fPlus. |
|
|
|
|
|
|
Årets uppföljning av de energipolitiska målen visar att andelen förnybar energi ökar i Sverige. Den fossila andelen av energitillförseln har minskat stadigt, från 46 procent 1983 till 21 procent under 2018. Den procentuella minskningen har varit störst inom fjärrvärmeproduktionen sedan 80-talet, följt av kategorierna bostäder och service.
Läs pressmeddelandet från Energimyndigheten. |
|
|
|
|
|
|
Förnybara kraftkällor har hittills visat imponerande motståndskraft trots störningar och förändringar orsakade av coronaviruspandemin, och deras andel av elmixen ökar på många marknader. Världen kommer att kunna tillgodoräkna sig ytterligare 167 GW förnybar kraftkapacitet i år, 13 procent mindre än 2019, enligt IEA: s rapport om förnybar energi efter Covid-19-krisen som släpptes i dagarna (…).
Läs artikeln från Energimarknaden eller ReNews.biz. |
|
|
|
|
|
|
Vad ska vi vara rädda för inför framtiden? Ja, inte ljud och skuggor från ett vindkraftverk, det kan nog de flesta leva med, skriver Jord- och skogsbrukare i Grönahög och norra Gällstad.
Läs insändaren i Ulricehamns Tidning. |
|
|
|
|
|
|
Första september tillträder Charlotte Unger Larson en ny tjänst vid Vindkraftcentrum.se. Hon kommer att arbeta med kommunikation och näringslivsutveckling.
Läs pressmeddelandet från Vindkraftcentrum. |
|
|
|
|
|
|
För tredje året i rad toppar Sverige World Economic Forums (WEF) globala rankning över nationell energiomställningspolitik. Tillsammans med Schweiz ligger övriga nordiska länder i topp på listan som total omfattar 115 länder.
Läs artikeln från Energimarknaden. |
|
|
|
|
|
|
En ny analys visar att förnybara energikällor klarar sig bättre än kol under coronakrisen — vilket förutspås gynna omställningen till förnybart.
Läs artikeln från Di. |
|
|
|
|
|
|
EU-kommissionen vill utveckla en gemensam finansieringsmekanism för förnybara energiprojekt. Syftet är att utnyttja EU-ländernas förnybarhetsresurser på ett mer kostnadseffektivt sätt och skynda på EU:s arbete med att nå nollutsläpp till 2050.
Läs artikeln från Energimarknaden. |
|
|
|
|
|
|
Jonas Sjöstedt och Ulla Andersson skriver att vi behöver en statlig investeringsplan där satsning på vindkraft ska ingå. Men i vår kommun har deras partikamrater plötsligt vänt och stöttar inte längre oss som har arbetat med att utveckla en vindkraftpark i Gävle. Det räcker inte med fina ord – det krävs även att man agerar, skriver Mattias Värn.
Läs debattartikeln i GP. |
|
|
|
|
|
|
Några av världens största företag kräver att återhämtningen efter coronapandemin ska präglas av ”en massiv våg av investeringar i förnybar el” och andra lösningar som ska minska koldioxidutsläppen.
Läs artikeln i Di. |
|
|
|
|
|
|
Storskalig produktion av vätgas kan bli en viktig pusselbit om EU ska klara att göra en grön omstart av ekonomin efter coronapandemin. Vätgas kan användas både inom tung industri, som fordonsbränsle och för att lagra överskottsenergi från sol- och vindkraft. Potentialen är enorm, enligt EUs klimatkommissionär Frans Timmermans.
Läs artikeln och lyssna i Sveriges Radio
|
|
|
|
|
|
|
|
