Körspåret

informationsbrev till dig som har behörighet att använda växtskyddsmedel

Detta är ett gemensamt utskick från Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen och Länsstyrelsen i Västra Götalands län och du får det eftersom du har tillstånd att använda växtskyddsmedel. Vi har samlat aktuell information från olika myndigheter som kan vara relevant för dig som använder växtskyddsmedel i ditt yrke.

Har du några frågor kan du vända dig till

• vaxtskydd@jordbruksverket.se
• Fråga Kemikalieinspektionen

Jordbruksverket håller från och med i år behörighetsutbildningarna för användning av växtskyddsmedel i växthus

Från och med 2025 är det Jordbruksverket som både ansvarar för och håller behörighetsutbildningarna för användning av växtskyddsmedel i och omkring växthus. Utbildningarna ges både digitalt och på några platser i landet. Du anmäler dig via Jordbruksverkets kurskatalog. Grundkursen är fyra dagar och vidareutbildningen är en dag. Kurserna hittar du i Jordbruksverkets kurskatalog.

På grund av förändringar i utbildningarna kan du som distribuerar eller säljer växtskyddsmedel behöva komplettera din utbildning med en inriktningsdag. Om du enbart har utbildningsbevis för användning i och omkring växthus, behöver du komplettera med en inriktningsdag utomhus innan ditt utbildningsbevis går ut. Därefter krävs en vidareutbildning för användning utomhus för att behålla din distributörsbehörighet. Tänk på att även du som säljer en mindre mängd till exempelvis en granne räknas som en distributör.

Så här vet du att din avdriftsreducerande utrustning är godkänd

För vissa växtskyddsmedel finns det krav på att du har avdriftsreducerande utrustning samt använder Hjälpredan, som finns publicerad på Kemikalieinspektionens webb. Precis som förut måste utrustningen vara testad och godkänd av Julius Kühn-Institut (JKI) i Tyskland för att klassas som avdriftreducerande.

Hjälpredan innehåller i nuläget inte uppgifter om olika tillverkares munstycken och avdriftsreducerande utrustning. Information om ett urval av godkänd utrustning finns i tidigare versioner av Hjälpredan. Fråga tillverkarna om deras munstycken har testats och godkänts för avdriftsreduktion av JKI. Om du har frågor kan du vända dig till Kemikalieinspektionen.

Åter möjligt att ladda ner Hjälpredan som app

Efter att Säker Växtskydd lade ner sin verksamhet förra sommaren har Kemikalieinspektionen tagit över ansvaret för Hjälpredan i pappersversion. Nu är det återigen möjligt att ladda mer den som app. Det är nu Dataväxt som har ansvaret för appen och sköter uppdateringarna. Appen är gratis och för dig som har den sedan tidigare krävs ingen nyinstallation.

Besprutning med robot är tillåtet

Besprutningsrobotar får användas om de ger lika hög eller högre precision än den utrustning som växtskyddsmedlet är godkänt för. Vilken utrustning som får användas för spridning av ett visst växtskyddsmedel framgår av dess etikett.

Var restriktiv vid val av växtskyddsmedel med särskilt farliga ämnen

Vissa växtskyddsmedel innehåller ämnen som har särskilt farliga egenskaper, så kallade kandidatämnen för substitution. De kan till exempel vara särskilt långlivade i miljön, eller vara cancerframkallande eller hormonstörande. Om du kan så ska du som sprider växtskyddsmedel välja andra preparat än dessa.

Är du osäker på vilka växtskyddsmedel det är kan du se det i bekämpningsmedels-registret. Där anges de under rubriken ”Verksamma ämnen” vilka ämnen som är så kallade kandidatämnen.

Maxdos av enskilt ämne i olika växtskyddsmedel

I förordningen om bekämpningsmedel finns regler som gäller oavsett de villkor Kemikalieinspektionen beslutar för enskilda växtskyddsmedel. Bland flera andra regler finns paragraf 35 a som tar upp risken för överdosering om flera växtskyddsmedel som innehåller samma verksamma ämne används.

35 a § Den som på en och samma yta sprider flera växtskyddsmedel som innehåller ett och samma
verksamma ämne ska, så långt det är möjligt, se till att den sammanlagda spridningen av det verksamma ämnet inte överskrider den maximala mängd som får spridas enligt villkoren för det av medlen som innehåller störst mängd.

Syftet med 35 a § är att undvika att användning av flera växtskyddsmedel som innehåller samma ämne kombineras på samma yta på ett sätt som kan medföra risker för hälsa och miljö. Kemikalieinspektionen riskbedömer och godkänner ett enskilt medel i taget, inte kombinationer av användning av olika medel.

Det är ytan som är det viktigaste. Det är maximala mängden av det enskilda ämnet på ytan under ett kalenderår som styr om det är tillåtet att sprida ett visst preparat. Byte av gröda, exempelvis en bekämpning på våren i vårsäd följt av bekämpning i höstsäd på hösten på samma skifte, eller andra åtgärder på samma yta påverkar inte den maximala mängden enskilt ämne som får spridas på ytan.

Man kan använda olika växtskyddsmedel med samma verksamma ämne och göra flera behandlingar, så länge man inte överskrider maxdosen för det preparat som medger högst mängd verksamt ämne.

Följ också övriga villkor för preparatet

Övriga villkor som finns för varje preparat måste också följas. Till exempel kan det finnas villkor om att användning bara får ske vartannat år. Tänk också på att den maximala mängden i en gröda har betydelse för om det kan bli resthalter. För höstsådda grödor måste man alltså tänka på vad den grödan har behandlats med på hösten inför behandlingen på våren. Till exempel kan Diflanil som innehåller diflufenikan användas både höst och vår i höstvete. Maxdosen av diflufenikan är 125 g (0,25 l/ha Diflanil). Då får den sammanlagda mängden diflufenikan inte överstiga 125 g i den höstvetegrödan vilket innebär att vårbehandling inte är möjlig om dosen 0,25 l/ha Diflanil använts på hösten.

Kombinera behandlingsstrategier

Om det i villkoren står att: användningen är en behandlingsstrategi. Olika behandlingsstrategier får inte kombineras. Då måste man välja när och var man ska använda det verksamma ämnet. Olika preparat med samma verksamma ämne kan inte användas i olika behandlingsstrategier om detta villkor finns för de preparaten. Det vill säga om man till exempel vill använda ett glyfosatpreparat med detta villkor innan uppkomst kan man inte använda ett annat glyfosatpreparat efter skörd i stubben.

Villkor kopplat till återinträde

Ett antal växtskyddsmedel har villkor kopplat till återinträde i behandlat område efter behandling. Det kan exempelvis vara åkermark men även golfbanor, kyrkogårdar, bärodlingar eller andra behandlade områden. Syftet med villkoret är att skydda mot växtskyddsmedlets hälsorisker. Det kan stå att skyddshandskar och/eller arbetskläder som täcker armar, ben och bål ska användas vid återinträde i behandlat område en viss tid efter det att behandlingen genomfördes. Ibland räcker det med arbetskläder.

Kraven på arbetskläder gäller enbart de grupper som uttryckligen nämns i kravtexten, till exempel de som faktiskt arbetar på ytan, men inte andra som av annan anledning vistas där, som till exempel golfspelare, parkgäster, kyrkogårdsbesökare, kunder i självplock med flera. Med arbetskläder avses täckande kläder av tjockare bomull eller bomull/polyester. I samband med att preparat omregistreras så kommer fler preparat få villkor kopplat till återinträde.

Öka din precision i växtskyddet - uppgradering och maskindemo

Välkommen till Uddetorp den 4 juni kl 13-17.

På plats finns firmor som monterar allt från munstycke till styrande teknik på befintlig spruta. Även den senaste tekniken kommer att finnas på plats så som styrfiler, sensorer och PWM-teknik. Vi gör även nedslag i ekonomi och biologi. Dagen avslutas med en demo där ett antal ekipage kör en bana i fält.

Anmälan senast den 29 maj. Mer information och anmälan via Gröna Mötens kalender.

Vanliga fel kopplat till växtskydd vid grundvillkorkontroller

År 2023 gjorde länsstyrelsen 45 grundvillkorskontroller på företag som använder växtskyddsmedel. 2024 var det 36 företag. De vanligaste felen var:

• ej godkänd spridningsutrustning. Kom ihåg att skicka resultatet från funktionstestet till Jordbruksverket. Om godkännandet har gått ut får du inte använda sprutan förrän du fått godkännandet (beslutet) från Jordbruksverket. Om du anlitar någon annan för att utföra bekämpningen så är du ansvarig för att sprutan som används är funktionstestad och att godkännande finns.
• fel i sprutjournalen. De vanligaste missarna är att
  • inte skriva in eventuell karenstid
  • inte skriva hela preparatnamnet, det som står på etiketten
  • det inte framgår vilken gröda det är på skiftet/skiften
  • växtplats eller skifte inte är angivet
  • skyddsavstånden inte är dokumenterade med avstånd och till vilket objekt
    (Tänk på att ett anpassat skyddsavstånd alltid ska hållas om inte ett fast är längre. Ange i så fall detta i journalen. Hur du anger skyddsavståndet vid vindstilla besvaras här.)

• för hög dos
• växtskyddsmedel används i vattenskyddsområde utan att tillstånd finns
• användartillstånd saknas. Ha koll på när ditt användartillstånd går ut. Det är inte säkert att du får en påminnelse från länsstyrelsen att det är dags att gå en repetitionskurs.

Nya krav på sprutjournal från och med 1 januari 2026

Från och med 1 januari 2026 kommer kraven för sprutjournal att ändras. Den ska då vara digital, i ett maskinläsbart format. Det finns aktörer som säljer växtodlingsprogram där funktionen för dokumentation ingår. Även format som Excel, Word eller PDF ska vara godkänt. Nytt är också att bland annat ange grödans utvecklingsstadie vid spruttillfället, preparatets registreringsnummer och storleken på det behandlade området. Gröda ska anges med en så kallad EPPO-kod. EPPO-koder är datorkoder som man tagit fram för bland annat växter som är viktiga inom jordbruk och växtskydd. De ska underlätta hanteringen i olika databaser. Allt är inte klart på detaljnivå ännu med det är viktigt att du håller dig uppdaterad inför 2026.

Pyralider

Ett antal ogräspreparat tillhör en grupp kallad pyralider. Här ingår de verksamma ämnena klopyralid, aminopyralid och pikloram. Dessa ämnen bryts ner långsamt och därför finns det begränsningar att behandlat växtmaterial inte får transporteras från det egna jordbruket för kompostering eller biogasproduktion. Halm eller grovfoder från behandlad gröda får endast användas som foder eller strö i det egna jordbruket. Det kan också finnas begränsningar för stallgödsel och för efterföljande grödor, exempelvis potatis, bönor och ärtor. Läs informationen för respektive preparat.

Om informationsbrevet

Informationsbrevet Körspåret skickas ut till dig som har behörighet att använda växtskyddsmedel.
Ansvarig utgivare: Kristian Jochnick, kristian.jochnick@lansstyrelsen.se
Redaktör: Nina Goos, nina.goos@lansstyrelsen.se