|
|
 |
Invasiva arter
Informationsbrev nr 2 - juni 2026
|
|
|
|
|
|
|
I detta nummer tar vi bland annat upp information om den nationella förteckningen som nu trätt i kraft, hur kommuner och större markägare kan prioritera i arbetet med invasiva arter, tips om hur man kan odla utan invasiva arter, vad som gäller för hantering av stillahavsostronet hos kustkommuner samt att vi nu även har fått in större rovmärla i vår del av Vättern.
Mellan 29 juni till 24 juli har vi lite lägre bemanning på Länsstyrelsen men vi har bevakning på vår resursbrevlåda ias.vastragotaland@lansstyrelsen.se hela sommaren.
Vi önskar er en fin sommar och passa gärna på att dra upp och släng jättebalsamin i brännbart eller rapportera invasiva krabbor under din semester!
Vänliga hälsningar från
Samordnare Linda Karlsson (landlevande) och Anna Dimming (vattenlevande)
|
|
|
|
|
|
Ny nationell förordning och svensk förteckning
Sveriges förordning om invasiva främmande arter har uppdaterats och en svensk förteckning med 34 nya arter har till slut antagits. Båda trädde i kraft 15 maj 2026. Det innebär att arterna på den nationella förteckningen omges av en rad olika förbud. Förbuden stämmer till största delen överens med förbuden för arterna på EU-förteckningen, men med vissa undantag. Det största undantaget gäller privata markägare, som inte är skyldiga att bekämpa arterna på sina marker. Det är bara kommuner, regioner och statliga myndigheter som omfattas av krav på bekämpning. Privata markägare/nyttjanderättshavare måste dock vidta åtgärder för att förhindra spridning från den egna fastigheten.
Många av arterna, främst landlevande, har stor spridning och kommer få särskilda hanteringsprogram som stöd för prioritering. Många av de vattenlevande arterna däremot är arter som finns i vårt närområde men som ännu inte observerats i vårt län eller i Sverige. Här kommer fokus vara utrotningsåtgärder. Ett annat undantag från förbuden gäller den amerikanska hummern som fortfarande får importeras levande. För detta krävs dock tillstånd från Havs- och Vattenmyndigheten med villkor för försiktighetsåtgärder.
Mer om detta: Nationellt nyhetsbrev
|
|
|
|
|
|
|
Kommunerna spelar en viktig roll i arbetet med att begränsa invasiva främmande arter. Kommunerna äger och förvaltar stora markområden, hanterar växtavfall, utför markarbeten och är ofta första vägen in för allmänheten. Genom att arbeta medvetet och förebyggande samt agera snabbt på nya förekomster kan en kommun hålla nere framtida kostnader.
Många kommuner i länet saknar idag en handlingsplan för invasiva främmande arter, eller behöver uppdatera sina planer med den nya svenska förteckningen. Det är av stor vikt att alla kommunerna kartlägger förekomster på sina marker och vatten och gör långsiktiga planer för hur arterna ska prioriteras, bekämpas eller begränsas, inom kommunens alla ansvarsroller. Saknar din kommun en handlingsplan idag rekommenderar vi att ni vänder er till närliggande kommuner som har planer för inspiration och lärdomar.
Läs mer: För kommuner
|
|
|
|
|
|
|
Under senhösten 2025 fick Länsstyrelsen bilder från en sportdykare som dokumenterade den invasiva arten filtsjöpung i ett större utbredningsområde än vad tidigare inventeringar visat i Kosterhavets Nationalpark. Nu i juni startar Länsstyrelsen upp ett projekt där inventering av arten på hårdbottnar runt Sydkoster kommer utföras samt uppstart av olika metodtester för utrotningsförsök på mindre ytor. Bland annat kommer filtsjöpungen plockas manuellt, bli täckt av sand eller fiberduk under sommaren och uppföljning ska göras dels i höst men även under 2027. Inrapporteringen från dykaren visar hur viktig medborgarforskningen är för vårt arbete där vi får in allmänhetens observationer av invasiva arter. Sprid gärna i era nätverk att dykare kan anmäla sig till SLU:s marina faunaväkteri om man vill rapportera arter under ytan - där några av dom listade är invasiva. Marint faunaväkteri
|
|
|
|
|
|
Större rovmärla är en invasiv art som upptäcktes i Vättern första gången 2023. I år har fynd rapporterats och verifierats även på Västra Götalands läns västra sida av sjön. Det innebär att arten nu spridit sig runt hela Vättern, vilket ökar risken för fortsatt spridning till andra sjöar och vattendrag i vårt län.
-
Den konkurrerar ut inhemska arter genom att livnära sig på fiskyngel och små kräftdjur, vilket kan minska reproduktionen hos lokala fiskbestånd.
-
Förändrade näringskedjor kan ge mindre biologisk mångfald och försämrade fiskemöjligheter för fritids- och yrkesfiskare.
1. Töm båten på allt vatten.
2. Tvätta båt, trailer och utrustning noggrant.
3. Torka allt ordentligt i flera dagar innan det används igen.
På flera platser i länet kommer du att se våra "Töm, Tvätta, Torka"-skyltar i sommar. De är uppsatta med hjälp av lokala Fiskevårdsområdesföreningar.
I samarbete med Östra Silens FVO testar vi i sommar en desinfektionsstation liknande den vi hade förra året vid Åsunden. Stationen är lättillgängligt och finns till för att kunna rengöra och desinficera sin båt och utrustning. Vi hoppas att många tar chansen att använda utrustningen innan man lägger i sin båt eller kanot.
|
|
|
|
|
|
Det invasiva stillahavsostronet (Magallana gigas) har under de senaste två decennierna spridit sig längs stora delar av den svenska västkusten. Arten finns inte med på den nya nationella förteckningen över invasiva arter. Det finns alltså inget formellt krav på åtgärder mot arten, men det betyder inte att vi inte kan, eller borde, göra något!
Inom forskningsprojektet DynamO – Dynamisk förvaltning av det invasiva stillahavsostronet i Sverige, har artens utbredning kartlagts, effekter på natur och samhälle analyserats, och rekommendationer för en effektiv och lokalt anpassad förvaltning utvecklats. I Bohuslän där arten är fullt etablerad rekommenderas åtgärder där ostronen orsakar problem, exempelvis vid badstränder eller områden där revbildning påverkar naturvärden och friluftsliv. Söder om Varberg där ostronen finns i lägre tätheter rekommenderas riktade bekämpningsinsatser för att begränsa spridning och eliminera nyetablerade bestånd.
Vad kan ni inom kommuner göra?
- Arbeta förebyggande i områden där arten inte är fullt etablerad ännu – håll utkik och vidta åtgärder direkt om ni hittar låga förekomster av arten. Notera att ostronen tillhör markägaren och inte får plockas fritt utan tillstånd. Om marken och/eller fiskerättigheten är kommunens så finns inget hinder att hantera arten från kommunens sida.
- Minska påverkan genom praktisk förvaltning. Stillahavsostron sätter sig gärna på hårda ytor som badbryggor. Genom att ta upp bryggor under vintern kan både spridningen av arten och risken för skador på badgäster minskas.
- Testa nya arbetssätt. I Kosterhavets Nationalpark planeras försök med volontärinsatser för att rensa bort stillahavsostron på platser där man fått lov från markägaren. Sådana insatser kan bli ett värdefullt komplement till traditionella förvaltningsåtgärder.
Sist men inte minst - flera studentarbeten vid Göteborgs universitet och KTH visar att många kommuner efterfrågar mer samlad och lättillgänglig information om hur arten bör hanteras. Här kan ni hitta sammanfattad information om stillahavsostron från DynamO projektet.
|
|
|
|
|
|
|
Foto: Kristian Littke, Orust kommun
|
|
Under våren har Länsstyrelsen fortsatt arbetet med att bekämpa den invasiva vattenväxten sjögull i tre vatten i tre olika kommuner. Metoden som används fungerar bra men är både tids- och resurskrävande. Man täcker vattenytan med flytande ramar med duk från försommar till senhöst och på så sätt "släcks ljuset" så att växten dör.
På Orust är det kommunen som driver arbetet men Länsstyrelsen tillhandahåller material och arbetskraft och vi har ett gott samarbete där vi tillsammans testat och utvecklat utrotningsmetoder mot arten sedan arbetets start 2021. Bilden kommer från Grindsbyvattnet på Orust och visar hur stora bestånd kräver långsiktigt arbete och mycket resurser - både i material och hantering. I dagsläget har vi lånat ut över 400 ramar som kommunen hanterar i bekämpningen.
Vi har ännu inte hittat någon lämplig åtgärd i mer strömmande vatten och det behövs för att vi ska kunna bekämpa nerströms Viskan i Marks kommun ner till Hallands länsgräns där många små och större bestånd finns längs med ån.
I Ulricehamn har bekämpningen med täckande ramar nu pågått i tre år och här ser vi glädjande nog en minskning och sannolikt ett avslut av arbetet inom något år om vi kan fortsätta som i år. Likaså kan vi se en minskning av beståndet i Lerum där vi jobbat sedan 2023.
Sjögull finns nu med på den nationella förteckningen vilket gör att den nu är prioriterad liksom arterna på EU:s förteckning. Havs- och Vattenmyndigheten kommer ta fram hanteringsåtgärder för arten troligtvis under 2027 men för Länsstyrelsens arbete blir det ingen skillnad utan vi fortsätter med bekämpningen så länge resurser finns.
|
|
|
|
|
|
Den 7 augusti 2025 tillkom en rad arter på EU-förteckningen över invasiva främmande arter. Parkslide var en av dem. Det innebär att växten, ihop med släktingarna jätteslide och hybridslide, därmed är förbjuden att ha, importera, sälja, odla, transportera, använda, utbyta och sätta ut i naturen i hela EU. Dessvärre är parkslide vitt spridd i landet. Naturvårdsverket håller på att ta fram hanteringsåtgärder och riktlinjer för den långsiktiga hanteringen av parkslide i landet. Därefter ska länsstyrelserna ta fram hanteringsprogram för slidearterna, troligen under 2027.
Vi kommer inte kunna utrota parkslide i vårt län, men vi måste växla upp bekämpningen ordentligt och prioritera var vi ska sätta in åtgärder. Och det arbetet behöver påbörjas redan nu.
Läs mer: Arter med stor spridning
|
|
|
|
|
|
|
Vi är medvetna om att kommuner, och andra större markägare, i vårt län ofta har både många och stora bestånd av parkslide på sina marker. Och samtidigt är budgeten för bekämpning inte tillräcklig. Vi rekommenderar därför att ni i en hanteringsplan för invasiva främmande arter gör en tydlig prioritering att luta er emot, för att säkerställa så kostnadseffektiv bekämpning som möjligt, och gör en långsiktig plan för era bestånd. Ta gärna chansen till samverkan med andra parter för att effektivisera arbetet, både för att spara pengar och för att säkra upp att hela beståndet bekämpas.
Prioriterade områden kan vara:
-
områden som omfattas av områdesskydd enligt 7 kap. miljöbalken,
-
andra områden med höga naturvärden,
-
områden som utgör en särskild risk för spridning,
-
isolerade populationer eller helt nya bestånd som ännu inte vuxit till sig
-
områden där beståndet riskerar att skada viktiga samhällsfunktioner eller infrastruktur.
|
|
 |
Foto: Ångbekämpning av parkslide.
|
|
|
|
|
|
|
|
I ett examensarbete vid Göteborgs Universitet undersökte Matilda Willig olika bekämpningsmetoder och deras effektivitet mot parkslide. Målet med studien var att följa upp vad Göteborg Stads bekämpning med täckning och glyfosat gav för resultat, att testa hur mängden glyfosat och AMPA hade förändrats i jorden sedan bekämpningen samt att samla de bekämpningsmetoder som används i Sverige på ett ställe. Resultaten visade bl.a. att glyfosatmängden sjunker relativt snabbt, medan nedbrytningsprodukten AMPA verkar ha en längre nedbrytningstid.
Läs mer: Examensarbetet
|
|
|
|
|
|
|
|
|
I projektet Lupinlabbet samlar forskare från Umeå och Karlstads universitet erfarenheter av bekämpning av den invasiva blomsterlupinen i hela landet. Arten har nyligen tagits upp på den nationella förteckningen över invasiva arter, vilket innebär att den i hög utsträckning ska bekämpas eller hindras från att sprida sig. Kunskapsportalen ska vara till nytta för både allmänhet och professionella. Deltagande kan ske genom att besvara en enkät och/eller att delta i en intervju.
Mer information och länkar till enkät/intervju finns här: Lupinlabbet
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Många invasiva arter kan bekämpas genom täckning. För arter där duken bara behöver hålla tätt några år, ex. vresros, jättebalsamin, blomsterlupin och snöbär, kan man med fördel testa en biologiskt nedbrytbar duk, som helt enkelt får ligga kvar och bli till jord så småningom. Det finns i olika varianter, ex. dukar gjorda av stärkelse från växtriket eller gjorda av jute. Det är viktigt att de har en hög täthet, men samtidigt släpper igenom vatten.
Länsstyrelsen i Västerbotten har med goda resultat bekämpat vresros och blomsterlupin med dubbla lager juteväv, med täthet 460 g/m2, och täckt minst en meter utanför beståndet. Vresrosen har dött efter 3 år med täckning, bilden är från en av platserna. Ett bestånd med blomsterlupin täcktes med juteväv följt av ett jordlager och insådd av ängsfröer för 3 år sedan. Inga lupiner har kommit upp därefter.
Juteväv, biologiskt nedbrytbara dukar och andra markdukar testas även i vårt län på olika arter, som har lite annan växtzon och väderförhållanden än i norr. Det har inte gått så lång tid än, men verkar lovande. I vissa fall kan man behöva komplettera med ett lager till efter 1-2 växtsäsonger.
|
|
|
|
|
|
|
De invasiva arterna kanadensiskt gullris och höstgullris ställer båda till med stor skada. Med vindspridda fröer når de långt bort från sin ursprungliga plats och kan ta över hela fält. De tränger undan inhemska växter och djur och försvårar för lantbrukare att bruka sina marker. Arterna är med på den nationella förteckningen och får därmed inte sprida sig till andra fastigheter, varken från offentliga marker eller privata.
Grävning är effektivt på mindre bestånd, men är det stora ytor är det mer kostnadseffektivt med återkommande slåtter. Se till att slåttern sker strax innan växten gått i blom, gärna 2 gånger per säsong. Räkna med att det behövs upprepad bekämpning under flera år. Om markerna inte har höga naturvärden kan det slåttrade materialet lämnas kvar på platsen att förmultna. Det är viktigt att rengöra maskiner innan och efter en insats, för att inte sprida arterna vidare med fröer eller rotdelar!
|
|
|
|
|
|
|
Länsstyrelsen i Västerbotten har i ett projekt tagit fram en broschyr över alternativa växter att odla istället för arter som är, eller riskerar att bli, invasiva. Arterna är framtagna för deras breddgrader, men är till stor del tillämplig även i vårt län. Några av förslagen har dock en större invasiv potential i vår region, så undvik gärna stor ormrot, kaukasisk vingnöt, koreansk berberis, pipranka och liguster. Sedan är det alltid att föredra svenska arter framför främmande, där det är möjligt och arterna går att få tag på eller odla upp själv!
Broschyr med alternativa växter
Växtguide med svenska arter
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tid: 9.30-16.00
Plats: Radisson Blu, Södra Hamngatan 59, Göteborg
Info: Länsstyrelsen bjuder in länets kommuner för en heldag där vi delar erfarenheter och fördjupar vår kunskap om invasiva arter på land och i vatten. Det kommer vara korta presentationer med vad som är aktuellt inom området, goda exempel och finnas utrymme för diskussioner.
Anmälan: Länk med inbjudan kommer i augusti.
|
|
|
|
|
|
|
Det här är ett nyhetsbrev för dig som arbetar med invasiva arter. Du får gärna dela det vidare till någon du tror har nytta av det. Nyhetsbrevet kommer två gånger per år och publiceras även på Länsstyrelsens webbplats.
|
|
|
|
|
|
