|
 |
 |
 |
 |
|
|
 |
|
Gerda Roupe, chef för Funktionen för klimat- och miljömål
|
|
Vilken energi det gav att träffas under konferensen "Från Bryssel til Borås". Många var vi som fick träffas och prata om allt som händer kring biologisk mångfald och cirkularitet. Och säkert var det fler än jag som fick lite extra kraft när vi lyssnade de inbjudna talarna och deras samtal med varandra. Förmiddagens valbara pass med goda exempel var också precis den injektion vi alla behöver i vårt arbete för miljön. En sak som fastnade lite extra hos mig och som konferensen verkligen satte fingret på var vikten av en stark samverkan mellan det lokal, regional, nationella och internationella i de utmaningar vi arbetar med.
Nedan kan vi läsa hur allvarligt läget är för den biologiska mångfalden, enligt den rapportering Sverige gör vart sjätte år till EU. Med detta för ögonen inser vi hur angeläget det är att vi fortsätter vårt viktiga miljömålsarbete. Hela tiden med vetskapen om att vi gör det tillsammans. Jag vill också passa på att tacka för alla goda exempel ni skickar till oss som visar ert arbete för miljön och klimatet i kommunerna!
Med detta önskar jag er en riktigt skön höst! Hälsningar Gerda Roupe
|
|
|
|
 |
 |
|
|
 |
|
Naturvårdsverkets generaldirektör Johan Kuylenstierna, Madeleine Jonsson, ordförande i Västra Götalandsregionens miljö- och regionutvecklingsnämnd, och landshövding Sten Tolgfors på konferensen Från Bryssel till Borås. Foto: Karin Berling
|
|
Landshövding Sten Tolgfors var tydlig när han öppnade konferensen Från Bryssel till Borås i Borås kongress i onsdags.
– Vi står inför stora samhällsförändringar och har nu en möjlighet att göra verklig skillnad Hur vi ledare agerar idag är avgörande för att bromsa klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald, sa Tolgfors, som tillsammans med Madeleine Jonsson, ordförande i Västra Götalandsregionens miljö- och regionutvecklingsnämnd, och Ulf Olsson, ordförande i Boråsregionens kommunalförbund, inledde konferensen.
Naturvårdsverket var samarrangör av konferensen och generaldirektör Johan Kuylenstierna lyfte i sitt anförande fram att årets tema speglar just den helhetssyn som krävs:
– Biologisk mångfald och cirkulär ekonomi är avgörande både för miljön och för vår framtida välfärd, säkerhet och konkurrenskraft. Miljöfrågorna kan inte ses isolerat. De hänger ihop med ekonomi, hälsa, säkerhet och rättvisa. Därför behöver vi ett systemperspektiv där miljöhänsyn är en naturlig del av alla beslut, sa han.
Konferensen var ett unikt samarrangemang mellan Länsstyrelsen Västra Götaland, Västra Götalandsregionen och Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, i samarbete med Naturvårdsverket.
”Ledarskap avgörande för den biologiska mångfalden” | Länsstyrelsen Västra Götaland
|
|
|
|
 |
 |
|
|
 |
|
Hällebräcka är en en av arterna som följs upp. Foto: Anders Bergström
|
|
Vart sjätte år rapporterar Sverige miljötillståndet för 89 livsmiljöer och 174 arter till EU enligt det så kallade art- och habitatdirektivet. Den senaste uppföljningen, som nyligen har lämnats in till EU, är ingen munter läsning. Endast omkring 40 procent av arterna och 20 procent av livsmiljöerna bedöms ha gynnsam bevarandestatus i hela landet. Några av de orsaker som lyfts är:
- Igenväxning av slåtter- och naturbetesmarker,
- avverkning av skogar med höga naturvärden,
- utdikning av våtmarker,
- klimatförändringar
- och spridningen av invasiva främmande arter.
Läget är allvarligt för Sveriges biologiska mångfald
|
|
|
|
 |
 |
 |
 |
|
|
 |
|
Här deltar Lina Hardatz, Länsstyrelsen, Gerda Roupe, Länsstyrelsen, Simon Woodsworth, VGR och Anders Stålhand, VGR med flera i ett utbyte i Occitanie, Frankrike. Bilden är tagen från ett möte i vintras.
|
|
På konferensen "Från Bryssel till Borås" deltog den franska regionen Occitanie genom organisationen Agence Régionale de la Biodiversité Occitanie. Regionen har länge har arbetat strategiskt med frågor kring biologisk mångfald. De arbetar aktivt med flera åtgärder för att att bevara och återställa våtmarker, ängar och flodmiljöer och för att stärka ekosystemens resiliens. Länsstyrelsen och Västra Götaalandsregionen (VGR) har ett utbyte med organisationen. Temat för utbytet är biologisk mångfald och hållbar markanvändning.
I skrivande stund står Länsstyrelsen och VGR tillsammans värdar och välkomnar den franska delegationen från regionen Occitanie. Mer om detta möte kommer i nästa nyhetsbrev Miljömål Väst som kommer ut i december.
Biologisk mångfald i fokus på konferens | LinkedIn
Agence Régionale de la Biodiversité Occitanie (ARB Occitanie)
|
|
|
|
 |
 |
Test av asfalt med lägre klimatpåverkan
|
 |
|
Foto: Trollhättan Stad
|
|
Som ett steg mot en mer hållbar infrastruktur testar Trollhättan Asfalt Zero som är en ny typ av asfalt med kraftigt reducerad klimatpåverkan.
– Vi ser det här som ett viktigt steg i vårt klimatarbete. Asfalt Zero möjliggör en drastisk minskning av utsläppen och vi vill vara med och testa hur det fungerar i praktiken på våra vägar, säger Erik Johnsson, driftingenjör på Trollhättans stad.
Trollhättans stad testar asfalt med lägre klimatpåverkan - Trollhättans stad
|
|
|
|
 |
 |
|
|
 |
|
Foto: Ulrik Fallström
|
|
Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram har följts upp för andra gången och miljöförvaltningen kan konstatera att arbetet går framåt - men tempot behöver öka. Programmet fokuserar på de största utmaningarna för ett ekologiskt hållbart Göteborg. Det innehåller tre miljömål som handlar om naturen, klimatet och människan. Målen ska leda till hög biologisk mångfald i Göteborg, ett klimatavtryck nära noll och att göteborgarna har en hälsosam livsmiljö.
Utmanande att nå miljö- och klimatmålen, men viktiga steg framåt för Göteborgs Stad | Göteborgs Stad
|
|
|
|
 |
 |
|
|
|
|
 |
Var finns pengarna är en sammanställning av stöd och bidragsmöjligheter till åtgärder och insatser för att nå miljömålen. Nu har den uppdaterats med rykande färska möjligheter till finansiering. Bland dem finns två med tema beradskap Investeringsstöd för robust kommun och Investeringsstöd för robust primärproduktion.
Var finns pengarna?
|
|
|
|
Foto: mostphoto
|
|
|
 |
Skogsstyrelsen utlyser 20 miljoner för kompetensutveckling inom natur- och kulturvårdande skötsel. Företag, kommuner, regioner, myndigheter, organisationer och föreningar kan söka pengar för att höja kunskapen hos till exempel skogsägare. Sista ansökningsdag är 17 december 2025.
Stöd för kompetensutveckling 2023-2027 - Skogsstyrelsen
|
|
|
|
|
|
|
Anlagd våtmark vid Beläteröd i Kollungeröd naturreservat. Foto: Klara Hansson, Västkuststiftelsen.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
 |
Miljörådgivning till lantbrukare är ett verktyg för att nå miljömålen. Under rådgivningen ges och tas information, tankar och erfarenheter. Rådgivning görs dels inom Greppa näringen, dels om ekologisk produktion. Vårt län har just nu medvind i Greppa och här görs flest rådgivningar i landet.
Läs mer om miljörådgivning och kompetensutveckling för lantbrukare:
Greppa - Greppa
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
 |
I det senaste avsnittet av Landsbygdspodden får vi veta hur offentliga måltider kan bli en motor för lokal livsmedelsproduktion – och varför det spelar roll för både klimat, landsbygdsföretag och vår gemensamma krisberedskap. Avsnittet djupdyker i upphandling, smarta lösningar från kommuner i länet och vad som krävs för att fler lokala producenter ska kunna leverera till skolor, sjukhus och äldreboenden.
Lyssna på podden här:
Mer lokal mat i offentliga kök – en väg till hållbarhet och beredskap av Landsbygdspodden
|
|
|
|
 |
 |
|
|
|
|
|
|
|
 |
Höstens nummer av Jordbiten har temat samverkan och tillit. Tillit är en grundpelare för att det mesta i vårt samhälle ska fungera på bästa sätt. Tillit handlar både om hur vi själva agerar och hur vi ser på andra. Det handlar också om att vi gör vårt bästa på varsitt håll, men också tillsammans. Det betyder inte att vi alltid kommer att vara överens, men att vi lyssnar på varandra, försöker förstå varandras perspektiv och uppdrag och att vi har respekt för att våra olika roller behövs. Läs mer i tidningen Jordbiten:
Jordbiten
|
|
|
|
 |
 |
|
|
|
Delregionala träffar med tema grön infrastruktur i fysisk planering
Välkommen till höstens delregionala träffar med tema grön infrastruktur i fysisk planering. Under dagen ges exempel på hur kommunerna kan, i olika skalor, arbeta för att stärka den gröna infrastrukturen i den fysiska planeringen. Ta del av arbetssätt, metoder, goda exempel och erfarenheter.
6 november i Bollebygd Delregional träff i Bollebygd, Sjuhärad: Delregional träff i Bollebygd, Sjuhärad: Grön infrastruktur i fysisk planering | Länsstyrelsen Västra Götaland
7 november i Falköping Delregional träff Falköping, Skaraborg: Delregional träff Falköping, Skaraborg: Grön infrastruktur i fysisk planering | Länsstyrelsen Västra Götaland
20 november i Kungälv Delregional träff Kungälv, Göteborgsregionen: Delregional träff Kungälv, Göteborgsregionen: Grön infrastruktur i fysisk planering | Länsstyrelsen Västra Götaland
21 november i Uddevalla Delregional träff i Uddevalla, Fyrbodal: Delregional träff i Uddevalla, Fyrbodal: Grön infrastruktur i fysisk planering | Länsstyrelsen Västra Götaland
|
|
|
|
 |
 |
 |
|
|