Penningtvätt och finansiering av terrorism

Dags för vissa verksamhetsutövare att rapportera uppgifter om sin verksamhet

Under november och början av december 2026 kommer Länsstyrelsen att begära in information från vissa verksamhetsutövare som omfattas av penningtvättslagen. Det är frågor om hur din verksamhet arbetar för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism.

De verksamhetsutövare som har verksamhet registrerad i Bolagssverkets register mot penningtvätt inom området bokföring och redovisning berörs den här omgången. Om din verksamhet ska rapportera så får ni ett brev till företaget med information om bland annat hur ni ska lämna uppgifterna till Länsstyrelsen.

Kan du se igenom en kriminell aktörs legitima fasad?

"Nationell riskbedömning av penningtvätt och finansiering av terrorism genom juridiska personer och konstruktioner 2026” presenterar på ett lättfattligt sätt relevanta hot och sårbarheter för olika bolags- och föreningsformer, stiftelser, trossamfund och trustförvaltare. Informationen i riskbedömningen bygger på kunskap och erfarenheter från bland annat brottsutredningar, tillsyn och underrättelseverksamhet.

Aktiebolag och utländska juridiska personer med fast driftställe i Sverige bedöms ha högst risk att utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Även ideella föreningar är en attraktiv organisationsform för kriminella aktörer enligt riskbedömningen.

Ett aktiebolag kan ge kriminella aktörer en legitim fasad och tillgång till bankkonton som kan möjliggöra storskalig penningtvätt.
En utländsk juridisk person med fast driftsställe i Sverige kan ge kriminella aktörer en minskad transparens kring ägarförhållanden och bedriven verksamhet. Detta kan underlätta vid både olika former av arbetslivskriminalitet och internationell, storskalig penningtvätt.

Sårbarheter kopplade till bristande kontroll av och insyn i en ideell förening kan möjliggöra olika kriminella upplägg, inklusive både penningtvätt och finansiering av terrorism.

Viktig kunskap om hur sårbarheter hos olika verksamhetsformer utnyttjas

Avsnitt 5 i riskbedömningen inleds med en sammanställning av hot-, sårbarhetsnivåer och riskvärden för olika bolags- och föreningsformer, stiftelser, trossamfund och trustförvaltare ur ett samhällsperspektiv.
För varje verksamhetsform beskrivs sedan hur kriminella aktörer utnyttjar sårbarheter kopplade till dem. Informationen kan du använda när du utvärderar och eventuellt uppdaterar din verksamhets riskbedömningar, rutiner och riktlinjer. Informationen är också viktig för alla i din verksamhet som har betydelse för att kunna skydda din verksamhet mot att utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism.

Använder du poddar i din omvärldsbevakning?

Poddar ger dig möjligheten att hålla dig uppdaterad när det passar dig.
En intervjuad expert inom berört sakområde kan ofta ge en djupare insikt än vad exempelvis en nyhetsartikel gör. Därför kan poddavsnitt inom relevanta ämnen vara en del av den omvärldsbevakning du som verksamhetsutövare behöver ha.

Länsstyrelserna vill tipsa dig om följande poddar som har avsnitt med information om bland annat olika former av brottslighet som kan ha relevans för området penningtvätt och finansiering av terrorism. 

Brå:s podd "Snacka om brott"

Brottsförebyggande rådet (Brå) är en svensk myndighet som tar fram forskning och statistik för att sprida kunskap om brottslighet, brottsbekämpning och brottsförebyggande arbete.
I podden ”Snacka om brott” belyser Brå:s experter och inbjuden expertis olika ämnesområden inom brottslighet.
På Brå:s webbplats kan du enkelt söka fram olika poddavsnitt med intressanta ämnen för din omvärldsbevakning, t.ex. inom ämneskategorin ”Kriminella nätverk”.

Säpo:s podd ”Avlyssnat”

Säkerhetspolisen (Säpo) ska skydda Sverige mot hot som sabotage, spionage och terrorism.
I podden ”Avlyssnat” delar Säpo med sig av den information de kan om hotet mot Sverige och andra ämnesområden utifrån myndighetens arbetsområden.

Europol:s podd ”The Europol Podcast”

Europol är EU:s brottsbekämpande myndighet. I deras podd intervjuas experter, analytiker och poliser om Europols arbete mot terrorism, cyberbrott, människosmuggling och annan organiserad brottslighet.

EU-kommissionens podd “EU Finance Podcast - The future of finance”

Europeiska kommissionens podd har avsnitt där experter och beslutsfattare intervjuas om bland annat bekämpning av penningtvätt, internationella sanktioner med mera.

Via länkknapparna nedan kommer du till de poddar vi tipsar om. I många fall kan du lyssna på dem via andra plattformar. Information om detta hittar du på respektive podds webbsida.

Ny rapport avslöjar korruptionsrisker bland förtroendevalda. Affärer för miljarder granskas.

Sveriges rykte som ett av världens minst korrupta länder har fått sig en törn. Enligt Transparency International har den upplevda korruptionen ökat mer här än i något annat nordiskt land de senaste tio åren. Nu visar en ny rapport från Acta Publica att det kan finnas systematiska risker för maktmissbruk särskilt på lokal nivå.

Miljardaffärer med kopplingar till politiker

Rapporten har granskat över 1000 bolag där förtroendevalda eller deras närstående har privata ekonomiska intressen samtidigt som bolagen gjort affärer med den kommun eller region där politikern har uppdrag.

Under 2022–2024 handlar det om affärer på 3,7 miljarder kronor, men bristande transparens gör att siffran sannolikt är ännu högre. Många av affärerna rör byggnation, uthyrning av lokaler, bemanning och skolskjuts. I flera fall har politikerna suttit i nämnder med ansvar för de områden där affärerna skett eller haft uppdrag i de kommunala bolag som tecknat avtalen.

Anmärkningar och skulder hos Kronofogden

Var tionde granskade bolag har så allvarliga anmärkningar från revisorer att det kan tyda på misskötsel. Totalt har 45 bolag skulder hos Kronofogden trots att kommuner och regioner vid större inköp ska kontrollera att leverantörer sköter sina betalningar.

Kopplingar till ekonomisk brottslighet och organiserad kriminalitet

Rapporten visar också att över 350 bolag med koppling till politiker eller deras närstående har företrädare dömda för ekonomisk brottslighet. Av dessa har drygt var åttonde gjort affärer med det offentliga och nästan hälften med den kommun eller region där politikern har makt. I 71 bolag finns dessutom kopplingar till organiserad brottslighet. Tio av dem har gjort affärer med det offentliga, varav fyra med den kommun eller region där politikern är verksam. 

Bristande transparens och ökad risk för infiltration

En av orsakerna till Sveriges försämrade placering i korruptionsindex är just bristen på insyn i offentliga upphandlingar. Dessutom har organiserad brottslighet fått fäste i välfärdssystemen, där kriminella genom relationer och infiltration försöker påverka politiska beslut.

Acta Publicas granskning pekar på ett akut behov av bättre kontroll och transparens – för att skydda förtroendet för de förtroendevalda.

Kriminella nätverk infiltrerar svensk vård och omsorg. Ny rapport avslöjar omfattande risker.

En ny granskning från Acta Publica och Polismyndighetens EU-finansierade projekt EcoCrim visar hur kriminella aktörer, extremister och ekonomiska brottslingar har etablerat sig inom vård och omsorg. 

Riskföreträdare med makt över miljarder

Granskningen identifierar 87 personer med kopplingar till kriminella nätverk, mc-gäng, extremism eller ekonomisk brottslighet som företräder vård- och omsorgsbolag. Dessa riskföreträdare kontrollerar 99 verksamheter med en samlad omsättning på 3 miljarder kronor. Sedan 2022 har ägarna i dessa bolag tagit ut 260 miljoner kronor i aktieutdelningar – pengar som kan ha hamnat i fel händer.

Vem står bakom infiltrationen?

De identifierade riskföreträdarna kan delas in i fyra huvudgrupper:

• Ekonomiska brottslingar personer som utnyttjar systemet för skattefusk, penningtvätt och bedrägerier.

• Kriminella mc-miljöer personer främst kopplade till Hells Angels och Bandidos, som använder vårdbolag som en del av sin verksamhet.

• Extremister och våldsbejakande miljöer personer, däribland islamister och högerextrema grupper, som ser välfärden som en möjlighet att finansiera sina aktiviteter.

• Lokala kriminella nätverk personer med bas i Stockholm, Göteborg och Södertälje, som utnyttjar systemets svagheter för egen vinning.

Hur går infiltrationen till?

Rapporten avslöjar flera metoder som kriminella aktörer använder för att ta sig in i välfärdssystemet:

• Bolagsförmedlare spelar en central roll genom att hjälpa riskpersoner att köpa upp redan etablerade vårdbolag. På så sätt kan olämpliga aktörer ta kontroll över verksamheter utan att Ivo (Inspektionen för vård och omsorg) upptäcker det. 

• Utländska ägarstrukturer används för att flytta pengar utom räckhåll för svenska myndigheter. Genom komplexa ägarträd och koncernbidrag slussas kapital bort från de operativa bolagen, vilket försvårar insynen i hur skattemedlen används.

• Förbjudna verksamheter fortsätter att drivas trots att Ivo har återkallat deras tillstånd. Många av dessa bolag är fortfarande aktiva enligt Bolagsverkets register och bedriver verksamhet inom vård och omsorg, trots att de formellt sett inte har rätt att göra det.

Rapporten pekar på allvarliga brister i myndigheternas kontrollmekanismer. Trots att Ivo har återkallat tillstånd eller meddelat verksamhetsförbud för 33 av de 99 riskbolagen, fortsätter två tredjedelar av dem att bedriva verksamhet. Dessutom visar granskningen att 170 personer som har företrätt bolag med återkallade tillstånd fortfarande är aktiva inom vårdbranschen och företräder 334 andra vårdbolag med aktiva tillstånd.

Att kriminella aktörer infiltrerar vård och omsorg är inte bara ett ekonomiskt problem – det är ett hot mot människors trygghet och liv. När skattemedel som är avsedda för vård och omsorg istället används för att finansiera kriminell verksamhet, undermineras förtroendet för hela välfärdssystemet. Rapporten visar att det krävs krafttag för att stärka kontrollen och skydda välfärden från infiltration.

Kriminella nätverk i EU blir alltmer flexibla, sammanlänkade och integrerade i samhället

Europols rapport visar att kriminella nätverk blivit mer anpassningsbara och i allt större utsträckning utnyttjar strukturella svagheter i samhället.

Enligt rapporten från Europol fungerar kriminella nätverk inte längre som isolerade grupper utan är en del av ett flytande ekosystem som snabbt omorganiserar sig när de stöter på motstånd. De flesta (85%) använder lagliga företagsstrukturer för att dölja sin brottslighet. Branscher som lyfts fram som särskilt utsatta är bygg, transport, fastigheter och restaurang. Även postboxföretag och leasingbolag används för att dölja ägarskap och transaktioner. I din verksamhet är det därför viktigt att vara särskilt uppmärksam på kunder med oklara ägarstrukturer eller transaktioner som saknar ekonomisk logik.

Rapporten lyfter även fram att digitaliseringen skapar nya risker. Kriminella använder ofta krypterade appar för kommunikation, AI för identitetsförfalskning och kryptovalutor för att dölja pengaflöden. Ett annat växande hot är ”Crime-as-a-Service”, där kriminella nätverk outsourcar delar av sin verksamhet till specialister. Det kan handla om penningtvättstjänster, logistiktjänster för smuggling eller till och med våldstjänster där unga rekryteras för utpressning eller mord. Nyckelpersoner som advokater, revisorer och fastighetsmäklare utnyttjas ofta för att ge brottslighet en laglig fasad.

Din verksamhet kan upptäcka misstänkta aktiviteter tidigare än myndigheter, så det är avgörande att du rapporterar omedelbart – se därför till att din verksamhet är registrerad i goAML. Tillsammans kan vi motarbeta penningtvätt och finansiering av terrorism i Sverige, men det kräver att alla verksamhetsutövare är vaksamma och proaktiva.

Vad kan öka risken för att en välgörenhets-
organisation utnyttjas för finansiering av terrorism?

Organisationer i civilsamhället som bedriver insamling eller fördelar medel för välgörande ändamål kan utnyttjas för finansiering av terrorism. I huvudsak är det ideella föreningar, stiftelser och trossamfund som bedriver denna typ av verksamhet i Sverige.

Hotnivån bedöms vara högst för organisationer med koppling till våldsbejakande extremism. Speciellt om individer eller geografiska områden förknippade med terrorism har en koppling till organisationen. ”Nationell riskbedömning av att civilsamhällets organisationer utnyttjas för finansiering av terrorism 2026" beskriver områdets problematik. Bland annat presenterar riskbedömningen ett antal faktorer som ökar risken för ett utnyttjande. Exempelvis:

• Sverige saknar ett offentligt register över företrädare för ideella föreningar och trossamfund.  Detta innebär en potentiell risk för att personer med koppling till terroristorganisationer kan utnyttja dessa organisationer utan att det uppmärksammas. Bristen på transparens innebär också att det är svårare för dig som verksamhetsutövare att vid kundkännedomsåtgärder stämma av uppgifter om företrädare mot information från en tillförlitlig, oberoende källa.
• Sverige saknar en lagstiftning som bland annat reglerar bildande och avregistrering av ideella föreningar. Detta kan innebära att en i praktiken nedlagd ideell förening, som inte är avregistrerad, kan tas över och användas av en oseriös aktör för kriminella aktiviteter. För dig som verksamhetsutövare innebär det ett behov av ökad vaksamhet vid affärsrelationer med denna typ av organisation.
  

Vägledande stöd för att riskbedöma

Sist i rapporten presenteras en bilaga, ”Stöd för riskbedömning i det enskilda fallet”, som kan ge dig som verksamhetsutövare vägledning och stöd i hur du kan göra en riskbaserad helhetsbedömning.
Bilagan ger dig förslag på omständigheter och beteenden som typiskt sett bedöms kunna öka eller minska risken för att ovan beskrivna organisationer i civilsamhället utnyttjas för finansiering av terrorism. Bilagan vägleder också i hur du kan lägga upp en systematik för en sådan bedömning.

När har din verksamhet nytta av den här riskbedömningen?

Den är en självklar och viktig del av din omvärldsbevakning om din verksamhet har kunder som är denna typ av organisation och som bedriver insamling eller fördelar medel för välgörande ändamål. Du kan använda informationen när din verksamhet:

• tar fram, utvärderar eller uppdaterar den allmänna riskbedömningen,

• bedömer riskerna med en enskild kundrelation eller tilldelar riskprofiler till din verksamhets kunder,

• tar fram, utvärderar eller uppdaterar verksamhetens rutiner och riktlinjer för att förebygga och motverka ett utnyttjande i syfte att finansiera terrorism.

Du och alla i din verksamhet som utifrån sin yrkesroll kan skydda den mot att utnyttjas har nytta av informationen.

Även om du inte har affärsrelationer med denna typ av organisationer kan du ha nytta av informationen i riskbedömningen. Framför allt av det vägledande stödet i bilagan ”Stöd för riskbedömning i det enskilda fallet”.

Terrorfinansiering via sociala medier och chattappar - en växande utmaning

Terrororganisationer och enskilda aktörer utnyttjar i allt större utsträckning sociala medier, chattappar och streamingtjänster för att finansiera sin verksamhet. Rapporten från Financial Action Task Force (FATF) visar hur dessa plattformar har utvecklats till sofistikerade verktyg för att samla in, överföra och dölja pengar.

Genom att kombinera krypterade meddelanden, integrerade betalningsfunktioner och kryptovalutor kan terrorister kringgå traditionella finansiella kontroller och snabbt mobilisera resurser över gränserna.

Rapporten pekar på flera tydliga trender. Ett exempel är hur terroristgrupper utnyttjar plattformarnas monetiseringsverktyg, som donationer i direktsändningar, virtuella gåvor och prenumerationer, för att samla in pengar under sken av legitima insamlingar. Genom att koppla betalningsfunktioner direkt till apparna kan små, frekventa överföringar göras utan att väcka misstankar. Dessutom används kryptovalutor och peer-to-peer-betalningar för att dölja pengaflödens ursprung och destination, vilket gör det svårare för myndigheter att spåra transaktionerna.

En annan utmaning är att skilja mellan propaganda och finansiering. Medan sociala medier länge har använts för att sprida extremistiskt innehåll och rekrytera medlemmar, har plattformarna nu blivit centrala för själva pengaflödena. Genom att kombinera offentliga insamlingar på sociala medier med krypterade chattgrupper för koordinering kan de effektivt samla in och överföra medel innan myndigheter hinner ingripa.

Rapporten understryker att teknikutvecklingen går snabbare än regelverken, och att det krävs en proaktiv och flexibel approach för att hålla jämna steg med terrororganisationernas metoder. För dig som verksamhetsutövare är det viktigt att vara uppmärksam på dessa risker, särskilt om din verksamhet hanterar betalningar, kryptovalutor eller digitala plattformar. Läs hela rapporten på FATF:s webbplats för att få en djupare förståelse för hur terroristfinansiering via digitala kanaler fungerar och hur du kan bidra till att stoppa den.

Så utnyttjas Hawala och underground banking för penningtvätt

En ny rapport från Financial Action Task Force (FATF) belyser hur kriminella nätverk systematiskt utnyttjar hawala och andra informella värdeöverföringssystem (HOSSP) samt underground banking för professionell penningtvätt.

Dessa system, som ofta används för legitima remitteringar, har blivit en central del av den globala brottslighetens finansiella infrastruktur – särskilt för att tvätta pengar från narkotikahandel, bedrägerier, korruption och cyberbrott.

Rapporten visar att informella värdeöverföringssystem är särskilt attraktiva för kriminella på grund av sin snabbhet, låga kostnader och bristande transparens. Genom att kombinera traditionella metoder som kontanthantering och handel med moderna digitala verktyg har dessa system blivit mer sofistikerade och svårare att upptäcka. Kriminella nätverk utnyttjar även hybridmodeller, där informella kanaler kopplas samman med det reguljära banksystemet via exempelvis falska företag, betalningsförmedlare och virtuella konton.

En av de mest oroande trenderna är digitaliseringen av hawala, där kriminella använder krypterade appar, sociala medier och digitala plattformar för att koordinera transaktioner och rekrytera kunder. Detta har gjort det svårare för myndigheter att spåra pengaflöden, samtidigt som det ökat möjligheterna till gränsöverskridande penningtvätt. Rapporten pekar också på att professionella penningtvättare som erbjuder sina tjänster mot betalning spelar en allt större roll, med specialiserade roller och standardiserade processer.

Rapporten är en viktig påminnelse om att arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism måste anpassas till en snabbt föränderlig brottslighet. För dig som verksamhetsutövare är det avgörande att vara medveten om dessa risker, uppdatera verksamhetens rutiner och omgående rapportera misstänkta transaktioner. Läs hela rapporten på FATF:s webbplats för att få en djupare förståelse för hur dessa system fungerar och hur du kan skydda din verksamhet.