|
Flockar av stora betande fåglar som tranor, gäss och sångsvanar kan orsaka omfattande skador på växande grödor inom lantbruket på bara några dagar. Om du har drabbats av grödskador bör du kontakta Länsstyrelsen eller någon av Länsstyrelsens besiktningspersoner så fort som möjligt. Då kan du få hjälp och råd kring skrämselåtgärder, få skadorna besiktade, samt få information om möjligheten till ersättning.
Du kan försöka förebygga allvarliga skador från betande fåglar genom olika åtgärder. Förslag på förebyggande åtgärder är att sätta ut någon form av skrämselutrustning, så som drakar, snurror, hulkar, vimplar, sopsäckar på pinnar, fågelskrämmor eller speglar. Bäst effekt ger en kombination av olika skrämselåtgärder. Gäller det jaktbara fåglar bör du även kombinera skrämsel med jakt under allmän jakttid och eventuellt med skyddsjakt.
Förebyggande skrämselåtgärder ger endast effekt i några dagar innan fåglarna vänjer sig vid dem. För att få ett effektivt skydd bör du variera vilka skrämselåtgärder som används och även när och var de används. Det räcker inte att sätta ut en skrämselutrustning i det drabbade området och sen låta den stå där. För att nå bästa effekt av skrämselåtgärderna behöver du vara aktiv under hela perioden som fåglarna finns i området. Genom att byta ut utrustningen och/eller flytta runt den, och dessutom kombinera olika typer av skrämsel (exempel snurror och manuell skrämsel) undviker du att fåglarna vänjer sig vid skrämselutrustningen. Det är även viktigt att ta bort utrustningen när skörden är klar, så att fåglarna inte vänjer sig vid den i onödan.
Om en gröda har blivit skadad av tranor, gäss eller sångsvan kan den som är drabbad ansöka om ersättning. Ersättningen gäller inte för alla arter av gäss utan endast de som inte är jaktbara, som exempelvis vitkindad gås och sädgås. För fågelarter där det finns möjlighet till jakt vid skadetillfället, som grågås och kanadagås, kan ersättning och bidrag endast beviljas om skadan har skett inom ett särskilt utsatt område, så kallad Hot spot.
Skadan måste anmälas till Länsstyrelsen så snart som möjligt efter att den upptäcktes. Skadorna besiktigas gratis av en av Länsstyrelsens besiktningspersoner, som dokumenterar vilken art som orsakat skadan, vilken gröda som skadats, samt omfattningen av skadan.
Vissa skador kan behöva besiktigas vid mer än ett tillfälle under odlingssäsongen
Skada som uppstått vid sådd eller omedelbart efter att grödan börjat växa, kan behöva ombesiktigas strax innan skörd eller i samband med tröskningen för att avgöra skadans omfattning vid en slutbesiktning. Ibland är en skada som uppstått vid eller direkt efter sådd så allvarligt att fältet behöver sås om.
Alla skador leder inte till skördebortfall. En del skador kan minimeras med hjälp av förebyggande skrämselåtgärder, men i vissa fall hjälper inte skrämselåtgärderna.
Om skadan, trots att förebyggande åtgärder har utförts, ändå kvarstår vid tid för skörd ska den skadedrabbade snarast meddela Länsstyrelsen eller besiktningspersonen, som då gör en uppföljande slutbesiktning i samband med skörd.
Besiktningspersonen skriver ett protokoll och gör då en värdering av hur stort det totala skördebortfallet beräknas bli. Besiktningen och värderingen ligger till grund för ansökan om ersättning. Du har även rätt att få ersättning för skördebortfall, merarbete vid sortering av förstörd gröda och för omsådd.
Ansökan om ersättning skickas efter slutbesiktningen av skadan till Länsstyrelsen.
-
Skadan ska ha orsakats av fredat vilt, vilket betyder av en ej jaktbar fågelart.
-
Att den skadedrabbade har anmält skadan till Länsstyrelsen eller någon av Länsstyrelsens besiktningspersoner skyndsamt efter att skadan upptäcktes.
-
Att förebyggande åtgärder som exempelvis skrämsel och jakt eller skyddsjakt har utförts.
-
Att skadedrabbad kontaktat Länsstyrelsens besiktningspersoner i samband med skörd för en slutbesiktning och värdering av skadorna.
-
Att skadedrabbad ansöker om ersättning.
|
