Naturvårdsnytt

Under 2025 pågick 80 våtmarksprojekt i länet. Syftet är att öka den biologisk mångfalden, men även att minska utsläppen av klimatgaser från dikade våtmarker, genom igenläggning eller pluggning av diken i myrar.

Det genomfördes:

• återvätning av myr genom dikespluggning i 6 naturreservat. I två av dessa våtmarker byggdes dikespluggar för första gången manuellt.
• fortsatt restaurering av 55 rikkärr, genom röjning och slåtter.
• inventering av 30 rikkärr för statusbedömning och utvärdering av möjlig restaurering framöver.
• restaurering av hällkar på 10 öar för den hotade arten strandpadda tillsammans med Västkuststiftelsen, kommuner och Smögens ö-råd.

Den biogeografiska uppföljningen av strandpadda genomfördes på 12 öar, men strandpaddan hittades enbart på 2 öar. Läs mer om uppföljningen här. 

Har du tips på rikkärr med goda förutsättningar för restaurering, kontakta karin.lindblad.johansson@lansstyrelsen.se

Här kan du se en film om Länsstyrelsens restaurering av den dikade våtmarken Stendammsmossen i Svartedalen.

Kontakt: Therese Ericsson

Bilden nedan visar före och efter restaurering av hällkar för strandpaddan. 

Kartlagren med skyddsvärda träd, värdekärnor för skyddsvärda träd och värdetrakter för skyddsvärda träd är uppdaterade. De nya kartlagrena kan hämtas i länsstyrelsens geodatakatalog eller tittas här: Informationskartan Karttjänster och geodata.

Nordens Ark, WWF och länsstyrelserna driver ett projekt för några av hotade arter och i länet deltar vi med åtgärder för läderbagge runt Nääs. I vinter frihugger vi skyddsvärda ekar och ersättningsträd samt veteraniserar tillsammans med Lerums kommun.

Länsstyrelsen deltar i EUs Inter-reg-projekt GIFT (Green Infrastructure for Forest and Trees). Inom projektet har bra exempel på arbetssätt tagits fram. De publiceras på EUs hemsida där det finns bra exempel inom många olika områden och går att läsa om här.

Mulmholkar har visat sig effektiva för att hjälpa vedlevande insekter visar ny forskning. De kan vara en bra lösning när det inte finns tillräckligt med hålträd eller yngre träd att veteranisera. Publikation om död ved och bland annat mulmholkar kan du läsa om här.

Almsjukan sprider sig just nu snabbt i länet och askskottsjukan är utbredd. Länsstyrelsen har tagit fram ett informationsblad om almsjuka som man kan lämna till markägare eller andra intresserade som du kan läsa här: folder almsjuka. Det finns även ett om askskottsjuka som du kan läsa här: folder askskottsjuka.

Kontakt: Anna Stenström

Under 2025 beviljade EU-kommissionen medel till det åttaåriga projektet Heath LIFE med start 2026. Lifeprojektet syftar till att restaurera igenväxta hedmiljöer i ett stort antal områden i landet med syfte på långsiktigt fungerande skötsel i form av bränning och bete. Ljungheden är en av våra mest hotade naturtyper. I Västra Götalands län kommer över 400 hektar historiska ljunghedar restaureras i sammanlagt tolv områden. Från Vrångö i söder till Koster i norr. Länsstyrelsen i Västra Götaland och Västkuststiftelsen kommer att genomföra projektet. Medverkar gör även Naturvårdsverket, Stiftelsen Skånska landskap, Varbergs kommun, Lunds universitet, SLU och länsstyrelserna i Skåne, Halland, Kronoberg och Östergötland.

I slutet på augusti anordnade det Europeiska ljunghedsnätverket en workshop i Sverige (EHW 2025 - SWEDEN - Västkuststiftelsen). Konferensen arrangerades av Västkuststiftelsen, Länsstyrelsen Halland och Kosterhavets nationalpark. På konferensen medverkade ett stort antal forskare, myndigheter och andra organisationer från både Sverige och övriga Europa. Ljunghedar förekommer i många länder i Europa men hur de sköts och med vilka mål varierar en hel del. Flera länder har dock kommit långt i sin naturvårdande skötsel av ljunghedar och det Europeiska ljunghedsnätverket ger en god möjlighet att diskutera skötselproblematik och metoder med kollegor i andra länder.

Kontakt: Peter Post

Provfiske i Askesjö i Bengtsfors kommun, visar på att den återintroduktion av flodkräfta som gjordes 2022 var lyckad men att spridningen är begränsad. På Herrestadsfjället i Uddevalla kommun har flodkräftan dykt upp igen i sjön Västra Krokevattnet efter att den slogs ut av kräftpest år 2015. Trenden för flodkräftan är dock fortsatt minskande i länet.

Kräftprovfiske 2025 - fiske efter flodkräfta i fem sjöar i Uddevalla och Bengtsfors kommuner | Länsstyrelsen Västra Götaland

Årets inventeringar av flodpärlmussla visade att populationen i Enningdalsälven på den svenska sidan nu slagits ut helt, vad som ligger bakom den höga dödlighet är fortfarande okänt. I Gärebäcken, Tibro kommun och i Lindåsabäcken, Borås kommun så har tätheten av musslor ökat men inget bestånd i länet bedöms som livskraftigt utifrån brist på små musslor och ökande medelstorlekar.

Länsstyrelsen har tillsammans med Botaniska Trädgården i Göteborg odlat upp och planterat ut martornsplantor för att förstärka länets vilda bestånd. Under 2025 har utplantering gjorts på Rörö i Öckerö kommun och i Tjurpannans naturreservat. Även utsådd av frön har visat sig fungera och har genomförts på Rörö. I arbetet med åtgärdsprogrammet har totalt 1968 martornsplantor satts ut över 10 år. Utplantering har visat sig fungera väl för arten med god överlevnad.

På Grötö och Rörö har maskinell bortgrävning av vresros och konkurrerande vegetation fortsatt för att förstärka martornshabitaten.

Under 2025 har även länets samtliga (ej utplanterade bestånd) martornslokaler följts upp. För små lokaler varierar situationen där vissa visar en ökning medan andra visar en stabil eller minskande trend i antalet individer. Små bestånd riskerar generellt att försvinna på grund av igenväxning vid utebliven hävd, ogynnsam störning eller rena slumpfaktorer. Men tack vare en stor ökning på länets rika lokaler har martornspopulationen i länet som helhet ökat med 175 % mellan åren 2009 och 2025. Lägger man därtill utplanteringar på befintliga eller nya lokaler ser framtiden positiv ut för arten i länet. Läs om uppföljningen av martorn här.

Kontakt: Peter Post

I samarbete mellan reservatsförvaltning och vattenåtgärder med pengar från LOVA gjordes ett vattenområde mer tillgängligt för fisk i naturreservatet Kalvö skärgård utanför Mariestad. En trasig trumma ersattes med en bro vilket öppnade upp för djurens passage och mer vattengenomströmning. Området har gott om vattenvegetation och vass och är ett optimalt lek- och uppväxtområde för många olika fiskar i Vänern.

Vi satte upp en kamera under våren som fångat att bland annat fiskar, bäver och utter. Här kan du se filmen som hittills fått 560 000 visningar och många positiva kommentarer på Facebook: 
Länk till filmen på Facebook hittar du här. 

Åtgärdsprogrammet bekostade slåtter av en oskyddad lokal i Blidsberg. Inom reservat och skyddad natur har en mängd åtgärder vidtagits inom detta stora program.

I samverkan med Botaniska trädgården har frön från drakblomma samlats in (med dispens) och plantor dragits upp. Ett 50-tal plantor sattes i oktober ut i de områden fröna kom från.

Drakblomma, smalbladig lungört och fjädergräs har inventerats inom reservatsförvaltningen. Drakblommorna verkar minskande och smalbladig lungört ligger på ungefär samma nivå som tidigare. Fjädergräset däremot ökade i antal även i år. Här är sårbarheten att det bara är tre lokaler varav Nolgården Näs står för 93% av antalet.

Kontakt: Marina Bengtsson

Under det gångna året har flera skötselåtgärder genomförts, som bränning, mosskrattning, trädfällning, slåtter och bekämpning av invasiva arter, både inom och utanför skyddad natur. Åtgärderna har bland annat bestått av naturvårdsbränning, trädfällning, mosskrattning, slåtter, fållindelning av betesmark samt bekämpning av invasiva främmande arter. Därutöver har frön av tidig fältgentiana spridits i syfte att öka antalet lokaler där arten förekommer.

Inventeringar har genomförts på 62 lokaler i samverkan med reservatsförvaltare och Floraväktare. Arten återfanns på 45 lokaler, varav 15 lokaler hade fler än 100 individer.

Tjörns Naturskyddsförening har under året fortsatt att stärka förutsättningarna för kustgentiana på flera platser i Tjörns kommun. Som en del av detta arbete har föreningen, i samverkan med reservatsförvaltningen, satt upp vädjande informationsskyltar i Björshuvudets naturreservat för att uppmana besökare att inte tälta på de platser där kustgentianan växer.

Kontakt: Sofie Bernhardsson

Besökarwebben har uppdaterats för många områden; här kan du söka fram områdesinformation: Naturreservat Västra Götaland

Bänkbord och enkelbänkar beställdes till länets mest populära områden som Kinnekulle, Hindens rev med fler där nu besökarna får fler möjliga sittplatser. I flera reservat har också vandringsleder röjts för bättre framkomlighet och självstängande grindar för bättre passage har satts upp i bland annat Bockaskedeåsen-Toran. Flera områden har också fått nya entreskyltar. På Kinnekulle har flera mil vandringsled genom reservat rustats upp med nya plaketter och stolpar.

Det hanteras även akuta uppdrag med betesdjur utanför stängsel samt många fallna träd på stängsel, vägar, vandringsleder och i ett område tyvärr även en bil. Vägfrågor/parkeringar och framtida riskträd är ständigt pågående och under senaste året sker ett samarbete med Åtgärdsprogrammet för hotade arter påbörjat en kartläggning av ask- och almsjukans påverkan på naturvärden på kort och lång sikt.

I Nolgården Näs har drönarfilmer sammanställts i en fin film över området. Ett helt nytt sätt att presentera våra reservat. Filmen hittar du här.

Ett axplock av allt vårt eget arbetslag genomförde är naturvårdsbränningar i 12 och mosskrattning eller fagning i elva skyddade områden. Under sommaren genomfördes slåtter i elva reservat med 27 delytor.

Laget har även genomfört ett antal restaureringar av betesmarker; bland annat friställt ekar i Gunniltorps naturreservat (Tidaholms kommun) och fällt/ringbarkat gran i Strömsholm ett arbete som pågår under en femårsperiod för att minska risken för granbarkborre. De har också påbörjat en röjning av en igenväxt betesmark i Borgundabergets naturreservat (Falköpings kommun) där målet är en varierad och artrik brynmiljö i övergången mellan skog och öppnare mark.

Gränsmarkering i fält gjordes av några nya reservat, utvidgningen av Blängsmossens naturreservat i Skövde kommun, Hulan i Mariestads kommun samt utvidgningen av Hindens rev i Lidköpings kommun.

Under sommaren inventerades den värmeälskande trumgräshoppan på länets två etablerade lokaler, Bräcke ängar i Åmåls kommun och Bölets ängar i Karlsborgs kommun. Lokalerna har regelbundet följts upp sedan 2005. Inventeringen visar på en mycket positiv trend i Bölets ängar. Där har grenkapning, gallring, röjning och anpassat bete utförts för att gynna arten. Nya dellokaler med spelande hanar indikerar förutsättningar för fortsatt ökning av populationen av trumgräshoppa.

I Bräcke ängar år tyvärr utvecklingen i stället negativ. I dellokal A som en gång i tiden räknades som länets rikligaste lokal för trumgräshoppa har populationen minskat kraftigt. Orsakerna är sannolikt tidpunkten för slåttern och avsaknaden av blottade och solbelysta ytor. Dellokal D som utgörs av vägkanten till riksvägen strax utanför reservatet uppvisade dock rekord i antalet spelande hanar under 2025. Länsstyrelsen och förvaltaren Västkuststiftelsen samverkar kring justerad skötsel. Trumgräshoppa i Västra Götalands län 2025 | Länsstyrelsen Västra Götaland

Kontakt: Peter Post och Peter Ericsson

Regional årlig uppföljning av miljömålen 2025 Västra Götaland

Här hittar du Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens senaste uppföljning av våra 15 regionala miljömål samt Generationsmålet.

Regionala tilläggsmål – läget i Västra Götaland

Vid årsskiftet löpte flera av Västra Götalands regionala tilläggsmål för miljömålen ut. Dessa kommer inte att förnyas eller ersättas, men en slutuppföljning av samtliga tilläggsmål har gjorts och visar en blandad bild:

• 11 mål har en positiv trend.
• 15 mål har en neutral trend.
• 6 mål har en negativ trend.

Här kan du läsa om uppföljning av de regionala tilläggsmålen.

Kontakt: Anders Bergström