|
|
|
|
Andrea Teran Öman är utvecklingsledare för Tvärgrupp Hållbar utveckling
|
|
Visst kan det kännas nedslående med nedskärningar och minskade anslag. LONA-bidraget har bland annat tagits bort och Klimatklivet har varit pausat en tid. Men med tanke på den omvälvande gröna omställningen som nu är igång i länet med elektrifiering i fokus och andra satsningar inom till exempel biologisk mångfald så känns det ändå hoppfullt. Det är mycket som händer inom hållbarhetsområdet helt enkelt!
På EU-nivå finns den så kallade Gröna given som har målet att skapa världens första klimatneutrala region. Flera sektorer vässar nu sina redskap och gör sig redo för utmaningen att få EU att nå sina klimatmål senast 2030 på ett rättvist, kostnadseffektivt och konkurrenskraftigt sätt. Detta tillsammans med Fit for 55, som innebär att EU:s utsläpp ska minska med minst 55 procent till år 2030 och att EU ska uppnå klimatneutralitet senast år 2050, påverkar oss och sätter press på regeringen.
På nationell nivå har det godkänts två stora vindkraftsparker till havs på västkusten som tillsammans kan producera 6,5 TWh förnybar el och fler parker håller på att prövas för att få byggas. Dessutom har vi nu en en ”Färdplan för omställningen till hållbar ekonomisk utveckling” som tagits fram av den nationella samordnaren för Agenda 2030 tillsammans med 19 centrala aktörer varav det västsvenska Volvo Cars är en av dem. Huvudbudskapet i färdplanen är att det ekonomiska systemet måste förändras då det inte är hållbart. Mer om den kan du läsa i detta nummer av nyhetsbrevet.
På regional nivå satsas det på biologisk mångfald, bland annat genom projekten ”SamBio” som ska öka barn och ungas engagemang kring biologisk mångfald och projektet ”Biopatch” som handlar om biologisk mångfalds påverkan på industrin och det finansiella systemet.
Och slutligen på den viktiga lokala nivån kan vi se att ännu fler kommuner vill vara med i vårt gemensamma arbete att nå miljömålen. 32 kommuner lämnat åtaganden inom vårt åtgärdsprogram och flera är på ingång.
Alltså är det inte läge att sitta still i båten. Vi hissar i stället seglen och styr med i de starka hållbarhetsvindar som blåser. Med detta vill jag önska er en trevlig läsning av vårt nyhetsbrev och en riktigt härlig sommar 2023!
Andrea Teran-Öman, utvecklingsledare Tvärgrupp Hållbar Utveckling
|
|
|
|
|
|
|
|
Nationella samordnaren för Agenda 2030 har tillsammans med 19 centrala aktörer för marknaden och samhället tagit fram en färdplan för omställning till hållbar ekonomisk utveckling inom planetens gränser och i enlighet med agendans kärnprincip om att ingen ska lämnas utanför. Syftet är att göra ekonomin till motor för omställningen, och underlätta för svenska aktörer att gå före i pågående samhällstransformation och därmed stärka Sveriges globala konkurrenskraft.
Färdplanen består av en uppmaning till beslutsfattare på alla nivåer i samhället – inom politiken, näringslivet, offentlig sektor, akademi och civilsamhälle – att agera för hållbar ekonomisk utveckling och här presenteras tre centrala utgångspunkter som grund för omställning.
Del 1 av färdplan hållbar ekonomisk utveckling: fardplan-hallbar-ekonomi-del-2.pdf (agenda2030samordnaren.se)
Del 2 av färdplanen med Samordnarens 14 rekommendationer: fardplan-hallbar-ekonomi-del-2.pdf (agenda2030samordnaren.se)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Orangeriet på Gunnebo Slott och Trädgårdar som invigdes i augusti 2022 är ett utmärkt exempel på god gestaltad miljö. Foto: Andreas Gärdnert
|
|
2018 kom Riksdagen med en proposition, Politik för gestaltad livsmiljö. Propositionen utgör en viktig grund för arbetet med arkitekturstrategier, inte minst för Länsstyrelsen som har en stöttande och inspirerande roll mot kommunerna i arbetet med att implementera arbetssättet. Tanken är att kommuner, Länsstyrelsen och Boverket ska dela erfarenheter och kunskap samt ta hjälp av varandra i det strategiska arbetet.
Andreas Lidholm är länsarkitekt och har ett övergripande ansvar för kvalitén i den byggda miljön i Västra Götaland. Här kan arkitekturstrategier hjälpa till att konkretisera och göra arkitektur och gestaltning mer begripligt, något som annars kan uppfattas svårt.
– Att prata arkitektur och gestaltning kan upplevas svårt. Det är inte alltid konkret, men genom en arkitekturstrategi går det att konkretisera och göra det hela mer begripligt, säger Andreas Lidholm.
Arbetet med arkitekturstrategier bidrar till att nå miljömålet god bebyggd miljö som finns med i Västra Götalands åtgärdsprogram för miljömålen. Politik, gestaltning och miljömålet får draghjälp av varandra och skapar synergier som berikar dem var och en för sig.
Hela artikeln finns att läsa här:
Arkitekturstrategi-Atgard-BK6.pdf (hallbartvg.se)
|
|
|
|
|
|
|
|
Vi närmar oss nu sommaren och efter en lite lugnare period inom Klimatklivet har vi mycket att se fram emot. En första ansökningsomgång för 2023 planeras till 18–29 september och vi förbereder oss nu inför den. Förutsättningarna i år ser lite annorlunda ut jämfört med tidigare år och projekt med kort genomförandetid kommer att handläggas först. Kort genomförandetid innebär att åtgärden ska vara slutförda senast 30 juni 2024. På Naturvårdsverkets hemsida finns frågor och svar om kommande ansökningsomgång.
Frågor och svar om Klimatklivets ansökningsperiod 2023
Länk till Länsstyrelsens hemsida
Länk till Naturvårdsverkets hemsida
|
|
|
|
|
|
|
|
För några år sedan sökte Richard stöd från Klimatklivet för att investera i en biokolspanna. Idag finns biokolspannan på plats och producerar värme till de olika fastigheterna på Nuntorp. Dessutom generar pannan biokol som används som jordförbättringsmedel.
- Vi tyckte det lät spännande och intressant att man kunde få en produkt samtidigt som man producerar värme. Det är en bland få tekniker där man kan minska koldioxiden i atmosfären. Dessutom kan det bidra till en bättre jordhälsa, säger Richard.
Läs hela artikeln om Nuntorps gård: Biokolpanna på Nuntorp Gård (lansstyrelsen.se)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Foto: mostphotos.com
|
|
Inom ramen för Klimatklivet i Västra Götaland finns ansökningar om investeringar som förväntas fördubbla biogasproduktionen i Västra Götaland, från cirka 300 GWh till drygt 600 GWh per år. Investeringarna uppgår till cirka 1,1 miljarder kronor. Flertalet av anläggningarna befinner sig i genomförandefas med detaljprojektering och tillståndsprocesser. Nuvarande anslag till Klimatklivet medför dock att Naturvårdsverket måste inta en mycket restriktiv hållning sett till att godkänna förlängningar av biogasprojekt som beviljats medel i klimatklivet. Beviljade projekt riskerar att avbrytas och nya projekt riskerar att helt utebli.
Samtidigt trycker EU-kommissionen på för att ökad gasproduktion i syfte att underlätta för grön omställning. Genom ändringar av den allmänna gruppundantagsförordningen (GBER) öppnar nu kommissionen för att medlemsstaterna, via anmälningsförfarande, ska kunna införa full skattebefrielse för biogas. EU-kommissionen öppnar även i beslutet för att godkänna stöd till viss biogasproduktion oavsett om användningsområdet för gasen är inom industri, uppvärmning eller som drivmedel.
Nya möjligheter när EU-kommissionen godkänner ändringar i GBER för att underlätta den gröna och digitala omställningen - Energigas Sverige
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Foto: Christina Froh, Tibro kommun
|
|
Tibro kommun håller på att ta fram en centrumutvecklingsplan, som bland annat sätter fokus på det centralt belägna stationsområdet i Tibro. Den 1 juni genomfördes ett mobilt dialoglabb med årskurs 6-elever och gymnasieelever på introduktionsprogrammet. Under den cirka 2 timmar långa workshopen fick Tibroeleverna bekanta sig med området och ge förslag på vad de skulle vilja att det används till i framtiden. Eleverna fick till exempel beskriva hur de skulle vilja vara fysiskt aktiva på platsen och ge sin syn på utformningen av gång- och cykelvägar på och till området. Elevernas idéer och önskemål kommer att vägas in i centrumutvecklingsplanen, som beräknas antas under det första kvartalet 2024.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Foto:Lars Johansson
|
|
På betesförmedlingen kan du som har djur hitta betesmark och du som har mark finna betesdjur. Nu har betesförmedlingen en kartfunktion. I kartan kan du enkelt se var betesdjur eller betesmark finns tillgängligt. Lägg gärna in din egen intresseanmälan direkt i kartan på betesförmedlingen. Naturliga ängs- och betesmarker är bland de mest artrika miljöerna i odlingslandskapet. Där finns en foderresurs att ta tillvara och djurens bete bidrar i sin tur till stor biologisk mångfald. Därför vill Länsstyrelsen underlätta för djur- och markägare att hitta varandra. Hjälp oss gärna att sprida information om betesförmedlingen.
Betesförmedling | Länsstyrelsen Västra Götaland (lansstyrelsen.se)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Foto:Hannah Busing, Unsplash
|
|
Mellankommunal samverkan för klimatanpassningsfrågor – Hur ser det ut nu och vad är viktigt för att lyckas? Det kan du få svar på i kartberättelsen med samma namn. Det finns behov av ökad samverkan mellan kommuner för att arbeta effektivt med klimatanpassning. Samtidigt upplever många tjänstepersoner i kommunerna att det är svårt att hitta lämpliga och effektiva former för mellankommunal samverkan kopplat till klimatanpassning. Mot bakgrund av detta gav Länsstyrelsen Ramboll i uppdrag att utreda hur befintliga nätverk inom Västra Götalands län hanterar klimatanpassningsfrågan idag, samt vad som är viktigt för att lyckas med mellankommunal samverkan. Resultatet finns i form av en rapport och en kartberättelse. Kartberättelsen beskriver nätverken och möjligheter med mellankommunal samverkan. Du kan också läsa om fem områden som är viktiga att beakta för framgångsrik samverkan och ett koncept för detta. Syftet är att belysa möjligheterna och inspirera till ökad samverkan mellan länets kommuner, då klimatanpassningsarbetet på många sätt är gränsöverskridande.
Mellankommunal samverkan inom klimatanpassnings-frågor (lansstyrelsen.se)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Foto: unsplash
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Foto: Trollhättan Stad
|
|
"Jag tror att de allra flesta vill göra bra saker för naturen, men ibland det kan kännas svårt. Jag vill visa att det kan vara enkelt och kul".
Det säger Anna Brandeby-Harström, Trollhättans nya rådgivare om biologisk mångfald. Nu finns möjlighet att anmäla ett intresse för att få ett besök av Anna och resonera om vad som är möjligt att göra för att få en ökad mångfald. Företag, föreningar och privatpersoner är välkomna att anmäla intresse.
Rådgivning och tips för biologisk mångfald - Trollhättans stad (trollhattan.se)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Workshop om stöd från Life (Naturvårdsverket)
Naturvårdsverket håller en workshop som riktar sig till kommuner och regioner som ligger långt framme inom klimat- och miljöarbetet. Det kan till exempelvis vara inom cirkulär ekonomi eller klimatanpassning och som planerade projekt inom dessa områden. Flera känner säkert inte till möjligheten att söka stöd från Life. Syftet med workshopen är att ge en konkret bild av förutsättningarna att söka och ge handfasta råd för processen. Den kommer att hållas online och inkluderar allmän information på cirka tå timmar samt sessioner för individuell rådgivning kring projektidéer och specifika frågor, beroende på hur långt man kommit i processen att söka medel från LIFE. Intressanta exempel och nyttiga erfarenheter kommer också att presenteras.
https://www.naturvardsverket.se/workshop-att-soka-life-bidrag
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Välkomna till digitalt seminarium om arkitekturstrategi
Inom ramen för åtgärdsprogrammet för miljömålen bjuder vi nu in till det första av två seminarier om arkitekturstrategier som instrument för ett inkluderande, hållbart och omsorgsfullt gestaltat samhällsbyggande. Seminariet riktar sig till alla kommuner som arbetar med eller vill börja arbeta mer aktivt med god arkitektur och hållbar gestaltning. Under seminariet får vi inspiration av bland annat två kommuners sätt att arbeta, och diskuterar hur analyser av vår livsmiljö och god gestaltning kan bidra i samhällsbyggandet.
Anmäl dig genom att gå in på kalenderhändelsen i Länsstyrelsens kalender. Sista datum för anmälan: 31 augusti.
På www.hallbartvg.se finns mer information om åtgärdsprogrammet. Kontakt: unni.liljegren@lansstyrelsen.se
|
|
|
|
|
|
|
|
Miljömålsdagarna 2023 - Landskap rustade för framtiden
Årets tema är valt för att rusta oss för framtiden och för att bidra till att säkra tillgång till hälsosamma livsmiljöer. Miljöarbetet är viktigare än någonsin. Sårbarheten ökar och med framtida osäkerhet behöver vi landskap med robusta ekosystem och en rik biologisk mångfald som kan fortsätta bidra till mat- och vattenförsörjning, hjälper till att hantera torka och skyfall och som fortsätter lagra in kol. Samtidigt ska allt fler intressen samsas i landskapen. Vi behöver samarbeta utan att vara överens om allt. Det innebär stora utmaningar för miljöarbetet. Men det är också i arbetet med dessa utmaningar som synergieffekterna och de eleganta hållbara lösningarna går att finna.
Miljömålsdagarna 2023 (invajo.com)
|
|
|
|
|
|
|
|
Gränsöverskridande kunskap och lösningar för klimatanpassning
I höst är det dags för den tredje fristående workshopen inom Urban Futures tematiska spår ”Gränsöverskridande kunskap och lösningar för klimatanpassning”. Tanken är att erbjuda ett återkommande forum för nätverkande och gränsöverskridande kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Dagen kommer att bjuda på en kombination av föreläsningar, praktiska exempel och gruppövningar med fokus på naturbaserade lösningar och hantering av komplexitet i klimatanpassning.
Mer information kommer på Urban Futures webb efter sommaren: Kalendarium - Urban FuturesFrågor? Kontakta Sanna Isemo, projektledare vid Urban Futures, sanna.isemo@chalmers.se
Boka dagen redan nu!
|
|
|
|
|
|