Miljösamverkan Sverige

I projektet har vi arbetat fram ett handläggarstöd som ger en god grund för att arbeta med prövning eller tillsyn av anläggningar som producerar eller hanterar vätgas.

I olika avsnitt tar vi upp lagstiftning, anläggningar som finns eller planeras i landet, tekniksammanställning samt miljöeffekter och risker med vätgas.

Vi har även med exempel på villkor vid tillståndsprövningar och erfarenheter från prövning och tillsyn av vätgasanläggningar.

I projektet har vi arbetat fram ett handläggarstöd för överlåtelse av tillsyn till kommuner tillsammans med en mall för beslut om överlåtelser. Syftet var att skapa enhetlighet mellan länsstyrelserna och göra det enklare och effektivare att överlåta och återta tillsyn.

Syftet var också att bidra till att främja en effektivare tillsyn genom att den länsstyrelse eller kommunala miljömyndighet som är mest lämpad utför tillsynen.

Handläggningen av vattenskyddsområden är ofta fördelat på ett fåtal eller ibland enskilda handläggare som byts ofta. Utan en tydlig och vedertagen process i arbetet är risken stor att kompetens inte stannar inom ämnesområdet utan följer med handläggaren när denne byts ut. Det tar även längre tid att sätta sig in i ämnesområdet och tillsynsarbetet som ny medarbetare. Syftet med projektet var att:

• Underlätta för fler länsstyrelser att komma igång med och jobba effektivt med regelbunden och egeninitierad tillsyn.
• Stärka handläggare i kunskapen om att tillsyna vattenskyddsområden och bli trygga i den tillsynen.
• Se till så att föreskrifter för vattenskyddsområden efterlevs.
• I förlängningen skydda råvattentäkter så att vi har dricksvatten av god kvalitet även i framtiden.

I detta projekt har vi arbetat fram ett handläggarstöd för tillsyn av vattenskyddsområden med ett antal bilagor.

Inom ramen för projektet ”Hotade arter i alternativ medicin” tog Miljösamverkan Sverige 2007 fram en handlingsplan för hur länsstyrelserna kan jobba med tillsyn av handel med hotade arter.

Vi har genomfört en omfattande revidering av materialet för att det ska stämma överens med hur CITES-reglerna är utformade idag, men också för att underlätta länsstyrelsernas arbete med tillsyn av traditionell asiatisk medicin (TAM).

Flera av de arter som traditionellt sett ingår i olika alternativa läkemedel och som används som medicinalväxter inom TAM är CITES-listade. Revideringen av materialet har mynnat ut i ett handfast, heltäckande handläggarstöd för tillsyn av traditionell asiatisk medicin.

Det är en snårig hantering för att kontrollera och begränsa miljöeffekter i mindre muddringsprojekt, till exempel muddring i en småbåtshamn. Själva muddringen är vattenverksamhet men hanteringen av muddermassor är miljöfarlig verksamhet.

Det innebär att många olika delar i miljöbalken blir aktuella i dessa ärenden. I projektet, som pågått sedan januari 2025, har vi arbetat med att ta fram ett handläggarstöd för länsstyrelserna i att hantera dessa ärenden som innehåller både frågor om muddring och hantering av muddermassor. Vi har lagt mycket tid vid att utreda ansvaret för tillsynen.

Vi har också arbetat med att ta fram information till verksamhetsutövare om vilka uppgifter som behöver finnas med i anmälan så att ärendet ska kunna hanteras snabbare och enklare av myndigheten.

 

I januari startade vi ett projekt i syfte att ta fram förslag på förebyggande insatser inom naturtillsyn för att minska inflödet av anmälningar om samråd enligt 12:6 miljöbalken och förenkla för verksamhetsutövare.

Med bra generellt stöd och vägledning kan verksamhetsutövare klara mycket av naturhänsynen själva, utan formellt samråd med länsstyrelsen. Vi har också arbetat med att effektivisera länsstyrelsernas rutiner för samråden.

Vi har genomfört en handläggarträff på temat ”Verksamheterna och vi”. Det har stärkt vår samverkan mellan länsstyrelserna. Vi har tagit fram en rapport om effektiva rutiner för samråd, en checklista för förebyggande naturtillsyn med tips och goda exempel på hur man kan förenkla för verksamhetsutövare. Vi har förbättrat informationen på länsstyrelsernas webb, så att det ska bli enklare för verksamhetsutövare.

Länsstyrelserna hanterar frågor och rådgivning kopplat till skogsbruksåtgärder i anslutning till Natura 2000-områden i allt större utsträckning.

Eftersom Skogsstyrelsen är tillsynsmyndighet finns det därför ett behov av länsstyrelsegemensamma riktlinjer för att länen ska hantera frågor och ärenden som rör skogsbruksåtgärder i, och i anslutning till, Natura 2000-områden på liknande sätt.

Syftet med projektet är bland annat att

• ta fram tydlig informationstext på länsstyrelsens webb om Natura 2000-prövningsprocessen kopplat till skogsbruksåtgärder, och

• arbeta fram riktlinjer och processtöd för länsstyrelsernas hantering av frågor gällande om en skogsbruksåtgärd kräver en Natura 2000-prövning eller inte.

Under våren 2025 startade vi ett projekt som handlar om att bedöma om ställda ekonomiska säkerheter är tillräckliga. En tillsynsuppgift som vi vill lyfta fram. För låga säkerheter kan leda till bristfällig efterbehandling i de fall säkerheterna behöver tas i anspråk. Genom projektet vill vi bidra till att

• Säkerställa att en tillräcklig ekonomisk säkerhet finns då ett företag gått i konkurs eller av någon annan anledning inte kan genomföra efterbehandlingen.
• Underlätta och minska trösklarna för en regelbunden tillsyn av den ekonomiska säkerheten.
• Få igång tillsynsarbetet vid länsstyrelserna och stötta länsstyrelserna i tillsynsvägledningen till kommunerna.

Vi har arbetat med vattenuttag i två tidigare projekt varför det här är tredje gången gillt. Fram till sommaren 2026 bjuder vi in länsstyrelsernas vattenuttagshandläggare till återkommande digitala möten där vi tar upp aktuella frågor. Syftet med projektet är att

• Främja egeninitierad tillsyn på vattenuttag.
• Stötta genomförandet av fokusområdet vattenuttag i den nationella tillsynsstrategin.
• Fungera som brygga mellan det som gjorts tidigare om vattenuttag inom Miljösamverkan Sverige och det som Havs- och vattenmyndigheten kommer att göra inom den nationella tillsynsstrategin 2026–2029.

I regleringsbreven för 2024–2026 har länsstyrelserna fått i uppdrag att bland annat effektivisera hanteringen av verksamhetsutövarnas anmälningar om ändring av miljöfarlig verksamhet.

Anmälningar om ändring är en väldigt vanlig ärendetyp hos länsstyrelserna och ett område som vi kan utveckla för att arbeta mera likartat och effektivt. Ett bra sätt att effektivisera hanteringen av anmälningarna om ändring, och arbeta mera likartat, är att arbeta fram ett gemensamt handläggarstöd. Vi har därför startat upp detta projekt.

Inom projektet kommer vi bland annat att se över ärendeprocessen för anmälan om ändring och titta på vart i processen vi gör bedömningar och hur vi ska göra dessa bedömningar. Vi kommer också att utveckla vår e-tjänst och mallar.

En utmaning för länsstyrelserna är att rekrytera erfaren personal samt att vidareutbilda och specialisera befintlig personal inom miljöbalkstillsyn. Flera andra myndigheter har interna utbildningsprogram, länsstyrelserna saknar däremot ett sådant program i dagsläget.

Länsrådsutskottet för miljö och energi har identifierat att länsstyrelserna bör samverka mer för att hitta lösningar på detta. Miljösamverkan Sverige arbetar därför med en förstudie som kartlägger förutsättningarna för en länsstyrelseakademi inom miljöbalkens tillsynsområde.