Åtgärdsprogram för hotade arter

Regeringen och Naturvårdsverket har även i år satsat extra på pollinatörer. Rådgivning har getts till en lång rad aktörer som förvaltar stora grönytor om hur de kan gynna pollinatörer. Vi har tagit fram nytt informationsmaterial, kolla in på länsstyrelsens webbplats. Intresset för att göra insatser är stort! Många LONA-pollineringsprojekt pågår och nya planeras. Med detta följer ökad efterfrågan på lokala ängsfröer. Därför har vi anordnat en kurs och informerat för att få till mer ängsfröodling inom länet. Våra svenska pollinatörer behöver svenska växter för sina olika livsstadier! Nu inväntar vi resultat från årets inventeringar av rödlistade pollinatörer i länet.

Artdatabanken har plockat ut områden i landet som räknas som ”hot-spots” för hotade pollinatörer. I Västra Götalands län valdes två område ut i år, områden runt militärens övningsfält i Borås och Karlsborg. I projektet har det utförts restaurering av igenväxande marker, bekämpning av invasiva arter, slåtter och bärgning av gräs och uppsättning av insektshotell tillsammans med kommuner, Svenska kyrkan, Västkuststiftelsen, ideella och Skogsstyrelsens Naturnära jobb. I Karlsborg planerar vi för att gynna pollinatörer vid nybyggnation av ett villaområde.

I Karlsborg finns det gott om sandiga marker med bra bomiljöer för sandlevande pollinatörer utanför försvarets marker, men det är viktigt att inte låta invasiva arter få stort fäste utan istället gynna blomning av inhemska arter. Bekämpning av invasiva arter har påbörjats. I samverkan mellan kommunen och Länsstyrelsen planeras huggning vid Mölltorp skola för att få fler solbelysta sandiga miljöer, en insats som förutom att gynna pollinatörer i området även kan komma att gynna sandödlan som finns i trakten.

Att öka blomrikedomen genom att så ut frön kan vara en bra åtgärd på många ställen, men det gäller att tänka på genetiken. Svenska Botaniska Föreningen har tagit fram rekomendationer för spridning som kan vara bra att fundera på.

Kontakt: Linda Karlsson, Marja Nordin, Marina Bengtsson och Anna Stenström

Åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd har fått en ny åtgärdstabell.

På många av de ställen som har riktigt gamla träd, finns det ett åldersglapp till nästa generation träd. Genom att veteranisera några av de yngre träden så får de hål, savflöden eller död ved som annars äldre träd har. I vinter kommer vi att genomföra veteranisering i 11 områden.

7 markägare med skyddsvärda träd i värdetrakter har fått hjälp med frihuggning och/eller beskärning av sina träd så att de ska kunna stå kvar. I närheten av läderbaggslokaler frihuggs skyddsvärda träd i fyra värdekärnor. Genom att träden står soligare trivs läderbaggarna bättre. 6 stora oxlar som dött har placerats i Hulans naturreservat för att öka mängden död ved där.

Några kompletterande inventeringar av skyddsvärda träd genomförs i vinter. Samtliga skyddsvärda träd som finns i länsstyrelsens databas finns nu även på Artportalen. Länsstyrelsens kartskikt med alléer uppdateras i vinter.

I januari kommer det att vara ett webbinarium om trädsjukdomar framför allt för personer på kommuner och församlingar. Anmäl dig här.

Det finns en ny studie om parkträds betydelse för insekter. Det är viktigt att veta hur rötterna går om man ska gräva i närheten av skyddsvärda träd. Forskare har kartlagt växters rotsystem så vi kan få en bild av hur de kan se ut. Det blir vackra teckningar.

Kontakt: Anna Stenström

Efter 2 år med väldigt få tidiga och sena fältgentianor försökte vi i år att besöka samtliga lokaler. Med god hjälp av ideella organisationer, som Floraväktarna och naturskyddsföreningar, lyckades det nästan.

I år hittades få tidiga fältgentianor. Efter förra årets rekordantal med runt 1.000 st på två ställen hade vi hoppats på många fler. Att så ut arten på nya lokaler har nu lyckats på 3 ställen.

Även den sena fältgentianan hade ett dåligt år. I Dalsland hittades bara 1 ensam fältgentiana! Men även den sena fältgentianan är två-årig och hade ett bra år förra året, så än är inte hoppet ute.

Kustgentianan däremot hade ett fantastiskt år. Rekord slog den ”som vanligt” på Björshuvudet där Naturskyddsföreningen har skött om den, 52.000 st hittades där i år.

Det är tydligt att både den sena och den tidiga fältgentianan tycker om krattning. På många ställen har vi sett att den har spritt sig precis där vi krattat bort mossan. Vi kan också se att de ställen där det under de senaste åren har funnits fler än 500 fältgentianor något år har det gemensamt att de har lite mossa och förna.

I år har fältgentianan fått hjälp med specialskötsel på 22 lokaler, fa röjning, mosskrattning och tillfälliga stängsel för att de inte ska ätas upp av betesdjuren. För att få till fler områden med fältgentiana sår vi ut dem i områden där skötseln är lämplig. I år har vi sått ut kustgentiana på 7 lokaler. Kontakt: Anna Stenström

Restaurering och skötsel genom avverkning, röjning, bekämpning av invasiva arter och slåtter har genomförts i 16 oskyddade rikkärr och 10 skyddade rikkärr. En informationsskylt om rikkärr har satts upp i ett 40-tal naturreservat i länet.

Under hösten har åtgärdsbehov och diken inventerats i ett urval rikkärr för att se om det finns några kvar att restaurera. Tyvärr tyder det preliminära resultatet på att många har förstörts, vuxit igen till lövsumpskog eller förlorat sina naturvärden på andra sätt.

GIS-skiktet LstO Rikkärr som går att ladda ner från Länsstyrelsens Geodatakatalog är nu kompletterat med objektsbeskrivningar.

En stor kart-analys över rikkärr och våtmarker som är påverkade av diken har genomförts för att se var restaurering ska prioriteras. Analysen kommer i en rapport till vintern. Kontakt: Jennie Niesel

Anpassad betesdrift är väldigt gynnsamt för både alkonblåvinge och värdväxten klockgentiana. På Tånga hed har detta tillämpats sedan 2003 och klockgentianorna är nu så många att vi inte mäktar räkna dom varje år. I år vad det dock dags igen. Totalt fann vi minst 16.800 gentianastänglar och beräknar att det finns minst 40-60 blåvingar på lokalen. När vi började räkna 2003 hittade vi 271 klockgentianastänglar och inga alkonblåvingar alls.

Många av alkonblåvingens lokaler ligger i skogsmark och lämpar sig inte för betesdrift. För att hindra att de växer igen har vissa av lokalerna hävdats med röjningar på hösten de senaste åren. I år har totalt 6 ytor i Härryda och Partille röjts på detta sätt. Kontakt: Lars Sjögren

Under året har röjningsinsatser gjorts i Dalsland i 3 områden. Lokalen vid Sågedalen är på grund av sitt utsatta läge utmed den starkt trafikerade E45 extra problematisk att åtgärda. En diskussion har inletts med Trafikverket hur lokalen kan säkras inför kommande insatser. Västkuststiftelsen genomför kontinuerligt skötselåtgärder i de naturreservat som har hällebräcka och lerskifferhällar. Kontakt: Stefan Husar

På två lokaler gjordes slåtter i första halvan av juni. Det visade sig vid uppföljningen väldigt lyckat med en ökad population. Alla länets lokaler inventerades i år. Totalt sågs stor ögontröst på 14 lokaler. Tre lokaler sticker ut med populationer på mellan 20.000 och 90.000 exemplar, men 8 lokaler har mycket små populationer som ligger i riskzonen för att försvinna.

Fröspridning med insamlade frön skedde i år på sex lokaler, varav två nya. Dessutom flyttades hö inom två områden av reservatsförvaltningen för att sprida stor ögontröst.

Stor ögontröst samlades in i länet samt i Skåne för DNA-analys för att få kunskap om genetiska skillnader. Dessutom samlades det in individer av lila ögontröst där de växer tillsammans med stor ögontröst för att se om det förekommer hybridisering. Kontakt: Ingvar Claesson

Åtta av länets vattendrag har inventerats i sommar på flodpärlmussla. Det hittades juveniler i några vattendrag, men trenden var negativ i andra. Läs mer om årets inventeringsresultat här.

Från och med 2016 har antalet individer i populationen av flodpärlmussla minskat drastiskt i Teåkersälven, vilket sannolikt beror på en sjukdomsalstrande parasit som hittats i musslorna. I år har 15 flodpärlmusslor plockats från lokalen som sedan skickats in till Statens Veterinär Anstalt (SVA) där en histopatologisk grundundersökning har genomförts. Resultatet indikerar att det inte går att utesluta förekomst av parasitär infiltration i Teåkersälvern.

Ett projekt som bekostats av fiskevårdsbidrag i år har innefattat dokumentation av förekomst av flodpärlmussla i Lövsjöbäcken samt återintroduktionsförsök genom artificiell infektion av fisk och utsättning av utkläckta musslor. Nu återstår att se om musslorna kan etablera sig på platsen. Kontakt: Maria Owemyr