En kombination av intresse för datorer och friluftsliv gjorde att Mattias Selldén blev systemutvecklare. Tillsammans med kollegorna i VISS 2.0-projektet skriver han kod som gör digital verklighet av behov och krav.
Steg för steg tar VISS 2.0 form till ett fungerande verktyg. Grundstrukturen börjar fyllas av funktioner som pratar med varandra. Men systemet är komplicerat:
− Vi skriver mycket kod från grunden, det finns inget färdigt att köpa in, berättar Mattias Selldén.
Innan Mattias och hans kollegor kan börja skriva kod har andra medarbetare i projektet samlat in behov, skapat kravställning, modellerat och analyserat möjliga lösningar. Därefter skapas olika uppgifter som systemutvecklare ska lösa under en period på cirka tre veckor. De jobbar ofta i par.
− Vi hämtar uppgiften i form av en digital lapp, kan man säga. Uppgiften kan till exempel vara ”att kunna importera kemisk status grundvatten”. Till det finns det regler så att du inte ska kunna importera fel saker. För kemisk status på grundvatten ska du ju till exempel inte kunna ange en ytvattenförekomst, berättar Mattias Selldén.
Utöver att skapa ny kod finns ett hållbarhetstänk som genomsyrar även systemutvecklarnas vardag.
− Vi följer allmänna principer att inte repetera kod. Vi skriver den så att den kan återanvändas och bygger upp ett bibliotek, förklarar han.
Kan man lösa alla problem med kod?
− Ja, det mesta som har en form av digital lösning.
Vad sätter gränser då?
− Inom organisationer kan det ju finnas begräsningar på grund av säkerhet till exempel. Och om data ska hämtas från olika ställen är vi ju beroende av de leverantörerna.
Mattias Selldén trivs bra med jobbet. Det är roligt med konkret problemlösning, att effektivisera och bygga något som gör nytta. Intresset för datorer har funnits med sedan han var liten och han läste naturvetenskap med IT på gymnasiet. Men vägen till att bli systemutvecklare gick faktiskt genom hans stora intresse för friluftsliv:
− Jag jobbade som guide inom klättring och skidåkning och på hemmaplan jobbade jag på Naturkompaniet. Där var det mycket som fortfarande gjordes på papper, reklamationer till exempel. Så jag digitaliserade det och det används fortfarande vad jag vet, ler han.
Efter några år började han plugga systemutveckling och fick jobb på Länsstyrelsen direkt efter sin kandidatexamen.
Har du nytta av ditt tidigare arbete med friluftsliv här?
− Jag har ju använt Länsstyrelsens karttjänster mycket på fritiden, så dem är jag bekant med sedan tidigare. Men mest har jag nog nytta av det i sociala sammanhang, många på Länsstyrelsen verkar tycka att det är roligt att vara ute!