Skyddsjakter efter varg sommaren 2023

Västra Götaland har under sommaren på eget initiativ fattat 5 beslut om skyddsjakt efter varg samt 2 beslut där vi avslagit ansökningar om skyddsjakt efter varg.

Den 4 juli fattade vi ett beslut om skyddsjakt efter 4 angrepp av varg på tamdjur under 4 veckor i området kring Bollebygd, Herrljunga och Borås. Samma dag beslutade vi om avslag på en ansökan om skyddsjakt där det skett 2 angrepp på 5 månader (Ulricehamn-Falköping).

Den 18 juli fattades ett beslut om skyddsjakt efter 3 angrepp på 6 veckor i området Falköping-Herrljunga. En varg sköts med stöd av beslutet den 22/7 utanför Herrljunga. Denna varg, G108-20 (Ripelången-hanen), har Länsstyrelsen kunnat knyta till tre tamdjursangrepp i länet.

Den 21 juli angreps 35 får vid Årås Kvarn (Ulricehamns kommun). De vargar som är stationära i området för angreppet är det så kallade Brängenreviret. Alfaparet i Brängenreviret är båda så kallade F1:or, vilket gör att de har ett högt genetiskt värde. Länsstyrelsen har känt till Brängen-reviret sedan november 2020. Dessa vargar har tidigare inte varit inblandade i några angrepp på tamdjur. Efter angreppet vid Årås Kvarn fattade vi ett beslut om skyddsjakt enkom på det spår som ledde ut från hagen. Detta beslut om skyddsjakt upphörde således att gälla när spåret blev kallt. Anledningen var att inte riskera att fälla någon av Brängenvargarna, utan endast den skadegörande vargen. Eftersom vargarna i Brängenreviret inte varit inblandade i några angrepp sedan deras etablering i november 2020, var vår bedömning att det var stor sannolikhet att angreppet var orsakat av en annan varg, troligen samma varg som utfört följande 4 angrepp:

Under natten mellan den 22–23 maj angreps åtta får i Bollebygds kommun.

- Mellan den 2–3 juni angreps fem får i Herrljunga kommun.

- Den 22 juni dödades ett får i Bollebygds kommun.

- Mellan den 24–25 juni angreps femton får i Borås kommun.

- Natten till den 21 juli 2023, har ytterligare ett vargangrepp skett i Bollebygds kommun, inom det tidigare området för skyddsjakt.

Utöver detta har natten till den 21 juli 2023, ett angrepp på får av varg skett vid Årås Kvarn, söder om Kölingared i Ulricehamns kommun. Beslutet den 21 juli gäller jakt på spår från detta angrepp. Angreppsplatsen ligger i Brängenreviret. Detta revir har funnits i flera år, utan att vargarna har angripit får. Av denna anledning bedömer Länsstyrelsen att det sannolikt är en annan skadegörande varg som utfört angreppet, samma varg som utfört de 4 angreppen ovan. Därför beslutar Länsstyrelsen om skyddsjakt på den varg som kan spåras från hagen med de döda fåren.

DNA visade dock senare att det var Brängen-hanen som angripit fåren. Ingen varg fälldes med stöd av detta beslut.

Den 22 juli fattades ytterligare ett beslut om skyddsjakt i området Bollebygd-Herrljunga och Borås (4 angrepp på 2 månader). Detta beslut förlängdes den 2 augusti och en varg sköts den 5 augusti. Denna varg var en hane G183-22 (från Gryten-reviret i Södermanland) som kan knytas till tre angrepp i Västra Götaland. Efter detta har det inte skett några fler angrepp i området.

Den 4 augusti avslog Länsstyrelsen i Västra Götaland och Jönköpings län ansökan om skyddsjakt efter Brängen-hanen.

Hundekipaget Sten och Spike

Hundekipage i rovdjursförvaltningen

Länsstyrelsen besiktigar döda och skadade tamdjur, när man befarar att det varit ett angrepp av rovdjur. De döda djuren flås av besiktningspersonalen för att konstatera om det finns blödningar på djuret som visar att djuret bitits eller rivits innan döden. Beroende på bettens placering och hur blödning och skadorna ser ut, kan besiktningspersonalen avgöra om de orsakats av något av de stora rovdjuren. Tamdjursägaren har då rätt till ersättning för de döda och/eller skadade djuren.

När tamdjur river stängsel och flyr från sina hagar finns det sällan skador på tamdjuren som vi kan besiktiga som beskrivet ovan. Viltskadecenter utbildar därför hundekipage (människa och hund) eller så kallade besiktningshundar, som i stället söker efter doftmarkeringar från varg, lodjur eller björn i och runt hagen. När ett hundekipage kallas till en sådan plats, förväntas hunden markera eventuella in- och utspår (till och från hagen) av rovdjur. Spåren ska sedan kunna följas så att hundföraren kan hitta spårstämplar, hår eller spillning.

I Västra Götalands län har vi använt oss av hundekipagen Sten och Spike samt Robert och Gabbe. De har bott närmast de händelser som har varit med utskrämda nötkreatur under 2023. Tidsaspekten är viktig vid spårning med hund. För att hundekipaget ska ha material att jobba med, måste rapport om att djur skrämts ut komma in till Länsstyrelsen inom några timmar. Efter inkommen rapport till oss ska hundekipaget köra till platsen samt ha tid att jobba innan ”bevisen” förstörts.

Certifieringen av besiktningshundar görs av Viltskadecenter i tre steg (steg 1, steg 2 och certifierad). Besiktningshundar utbildas att följa ett spår mycket noggrant. De ska kunna söka spår som är upp till 24 timmar gamla i miljöer med omfattande störningar i form av levande och eventuellt döda tamdjur. Efter godkänt prov får hunden ett speciellt hundhalsband som anger certifieringssteg. Halsbandet ska hunden bära både vid träning och när den arbetar.

Aktuella besiktningshundar maj 2023

Hundförare/hund/typ av certifiering

Mikael Fransson (Länsstyrelsen Stockholms län)/ Mighty Ducks Purdey "Tezla"/ C

Johnny Bastian (Danmark)/ Krokasmedens Elan "Novo"/ steg 2

Alf Kjellström (Länsstyrelsen Jämtlands län)/ Neo/ steg 2

Sten Johansson (Länsstyrelsen Jönköpings län)/ Spike/ steg 2

Lovisa Häggström (Länsstyrelsen Södermanlands län)/ Cisc av Älvor Gard/ steg 1

Robert Briland (Länsstyrelsen Kalmar Län)/ Carmals Waterlilys Gabriel "Gabbe"/C

Sebastian Olofsson (Länsstyrelsen Uppsala län)/ Viltvårdarns Wild Ziggy/ steg 2

Liz Hansson (Länsstyrelsen Värmlands län)/Spårmarkens Ix/steg 1

Sofia Sollenberg (Länsstyrelsen Västmanlands län)/ Ulla/C 

10 år av spillningsinventering i Västra Götalands län

Det har nu gått 10 år sedan Länsstyrelsen började att sammanställa resultat från älgspillningsinventeringarna i länet. Med ett decennium av data gör Länsstyrelsen i år en fördjupad resultatsammanställning inför årets älgjakt. Spillningsresultaten över de senaste 10 år tyder på att älgstammen i länet varit relativt stabil mellan 2013–2018, men att stammen därefter började att minska (förutom en liten höjning säsongen 2020/21). Enligt resultaten, minskade älgstammen från ungefär 10 älgar/1000 ha till lite över 6 älgar/1000 ha på 10 år, vilket stämmer med det mål som satts av de flesta älgförvaltningsområden (ÄFO) och älgskötselområden (ÄSO). Målet har varit att minska älgstammen med syftet att minska betskador och trafikolyckor.

Det finns en tydlig ökning av antalet ÄSO som spillningsinventerar i länet sedan den första inventeringsäsongen. Det första året (2012/13) inventerade 4 ÄSO, fem år senare inventerade 50 ÄSO och i år (2022/23) inventerade 79 ÄSO.

Antal ÄSO som genomför spillningsinventering har dock planat ut de senaste två åren, till strax under 80 av totalt 120 ÄSO som finns i länet. Det är viktigt att fler både ÄSO och licensområden börjar med spillningsinventering för att få ett bra underlag till älgförvaltningen. Särskilt i ÄFO 1 - 7 där det finns stora arealer som inte har inventerats alls. Det är viktig att inventering genomförs årligen utan avbrott för att få långsiktiga datauppsättningar som ger en större insikt över de ändringar som sker i älgstammen över tid.

Trots spillningsinventeringens fördelar som inventeringsmetod, ger den inte tillräckligt detaljerad information om älgstammens demografiska trender (som till exempel ändringar i djurens medelålder eller antal kalvar per hondjur). Det är därför avgörande att spillningsinventering kompletteras med andra inventeringsmetoder som till exempel älgobs, för att få ett så bra underlag som möjligt för älgförvaltning.

Vad innebär spillningsinventering?

Spillningsinventering är en enkel inventeringsmetod där man med hjälp av ett stickprov skattar medeltätheten av älgspillningshögar. De skattade värdena kan i sin tur användas som index på antal älgar i området och därigenom beskriva förändringar mellan år. Metoden ger därför ett värdefullt underlag till älgförvaltningen, om den genomförs rätt och på samma sätt av alla.

Arbetstimmarna som läggs ned på inventeringen hjälper till att skapa ett bra beslutsunderlag. Det gynnar hela älgförvaltningen på alla nivåer inom älgförvaltningsområdet.

Att genomföra spillningsinventering på rätt sätt är viktigt. SLU och Länsstyrelsen har publicerat information och instruktionsmaterial som alla bör läsa innan varje inventeringsäsong.

Länsstyrelsen arbetar tillsammans med Svenska Jägareförbundet för att fler älgjaktområden ska genomföra spillningsinventering och håller årligen utbildningar i ämnet. Inventeringsområden kan söka bidrag från Länsstyrelsen för rätt utförd spillningsinventering. Bidraget är för närvarande 1,5 kr/inventerad provyta. Bidraget delas ut till de jaktområden som redovisar resultatet till Länsstyrelsen inom utsatt tid.

Vill du veta mer om länets spillningsinventering?

På Länsstyrelsens webbsida finns information och instruktioner om bland annat älgspillningsinventering.

Du kan också kontakta Länsstyrelsens vilthandläggare.

Snart är det dags för älgjakt

Den 8 oktober börjar älgjakten i länet. Jakten bedrivs i älgskötselområden och licensområden som är registrerade hos Länsstyrelsen. Jakt som sker på oregistrerad mark får endast ske under jakttidens första fem dagar och avse kalv.

Länsstyrelsen fastställer skötselplaner för älgskötselområdena och tilldelar älgar till licensområdena. Vi beslutar om fällavgifter och könskvotering samt ger rekommendationer för älgjakten.

Fällavgifter

Inför jakten 2023/2024 har fällavgiften höjts. Det kostar 1200 kronor att fälla en vuxen älg och 200 kronor att fälla en årskalv. Om en älg bedöms som otjänlig (detta avgörs av förordnad viltkasserare, polis eller veterinär), kan Länsstyrelsen besluta att ingen fällavgift för detta djur behöver betalas. Jaktlaget ansöker själva om befrielse av fällavgift.

Glöm inte att rapportera fälld älg, samt slutrapportera och betala fällavgift.

Könskvotering

Inom licensområden tillämpas könskvotering av vuxna djur. Det innebär att licensområden får lika många han- som hondjur i sin tilldelning. Om tilldelningen består av ett udda antal djur, tilldelas övervägande andel han- respektive hondjur vartannat år.

Rekommendationer inför älgjakten

Med en minskande älgstam krävs en god förvaltning där man värnar om kvaliteten på älgstammen. Medelåldern på älgstammen är låg, reproduktionen verkar minska och kalvvikterna minskar. För att öka kvaliteten på älgstammen rekommenderar Länsstyrelsen följande:

• Fäll i första hand små, klena och unga älgar. Spara de äldre, stora och reproduktiva älgarna.
• Kalvförande ko ska inte fällas om inte kalven eller kalvarna fällts före kon.
• Kalvavskjutningen ska vara minst 50 % av den totala avskjutningen. Det finns strategier för att öka kalvandelen i avskjutningen. Exempelvis genom en övertilldelning av kalv till jaktlag inom älgjaktområdet, genom en avlysningsjakt på kalv eller genom att fälla varannan kalv, varannan vuxen. Undvik restriktioner som begränsar kalvskyttet.
• Jägare och markägare ska bidra till de inventeringar som rekommenderas inom älgförvaltningen, bland annat spillningsinventering, älgobs, kalvvikter och åldersbestämning genom tandsnittning. Även lokal betestrycksinventering är värdefull för att följa upp förvaltningen av hjortvilt.
• Hela hjortviltsamhället behöver hamna i balans med foderresurserna. I områden med täta stammar av exempelvis dovhjort och rådjur, bör jakten därför även inriktas på att minska antalet mindre hjortdjur.

Nominering till älgförvaltningsgrupperna

Det är dags att utse förtroendevalda till samtliga våra älgförvaltningsgrupper. I januari 2024 går förordnandet ut för de förtroendevalda och nu tar vi emot anmälningar på kandidater till den kommande treårs-perioden.

Vill du vara med, eller kanske känner du någon du vill nominera?

Kontakta en lokal jägar- eller markägarorganisation för att anmäla intresse.

Nya föreskrifter om jaktvapen från den 1 augusti 2023 (NFS2023:8)

Naturvårdsverket har ändrat sina föreskrifter angående mörkersikte vid skyddsjakt på hjort. Detta innebär att om Länsstyrelsen beslutar att skyddsjakt på kronhjort eller dovhjort är tillåten hela dygnet, är det numera tillåtet att använda lampa, mörkersikte och termiskt sikte på kulvapen och enkelpipigt hagelgevär laddat med slug. Termiskt sikte får endast användas i öppen terräng, vid åtelplats eller annan känd skjutplats.

Observera att ändringen endast gäller om jakten är tillåten under hela dygnet, samt att slug endast får användas på dovhjort, inte på kronhjort.

Vildsvins bök

Afrikansk Svinpest

Afrikansk svinpest har nu hittats i Sverige, utanför Fagersta i Västmanland. Än så länge påverkas inte Västra Götalands län, men det är viktigt att både allmänhet, jägare och djurhållare gör vad de kan för att förhindra smittspridningen.

Afrikansk svinpest är en allvarlig virussjukdom som drabbar vildsvin och grisar, men inte människor eller andra djur. Viruset kan överföras med levande djur, kläder, bilar och redskap, och överlever i långa perioder i fryst kött och icke värmebehandlade produkter som korv och skinka.

Vad du kan göra för att förhindra smittspridning

• Rapportera in döda vildsvin som du hittar, till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Det är mycket viktigt, och gäller oavsett var i Sverige du bor.
• Släng matrester i soporna. Lämna dem inte i markerna efter en picknick eller vid rastplatser utmed vägar.
• Mata aldrig tamgrisar eller vildsvin med otillåtet foder. Undvik om möjligt att utfodra och åtla med strö, grovfoder och spannmål från länder och områden där ASF förekommer.

• Kompostera ditt matavfall i sluten behållare som vildsvin inte kan komma in i.
• Rengör kläder, utrustning och hundar om du varit i ett smittat område. Vildsvinens blod och avföring är smittförande. Rengör först mekaniskt med borste och vatten så all synlig smuts och blod försvinner (om möjligt, tvätta med rengöringsmedel) och låt torka. Förvara sedan kläderna och utrustningen luftigt inomhus i rumstemperatur i minst en vecka innan du använder dem igen.

Om du vill läsa mer om ASF

På Jordbruksverkets hemsida finns mer information om ASF:
https://jordbruksverket.se/djur/djurskydd-smittskydd-djurhalsa-och-folkhalsa/aktuellt-lage-for-smittsamma-djursjukdomar/afrikansk-svinpest

Nu är licensjakten efter knubbsäl åter i gång!

Enligt beslut från Naturvårdsverket får totalt 400 knubbsälar fällas i Västra Götalands län fram till den 19 april 2024. Den som ska jaga knubbsäl måste före jakten kontrollera hur många sälar som finns kvar av kvoten. Det görs genom att besöka Naturvårdsverkets hemsida, www.naturvardsverket.se/saljakt, eller genom att kontakta naturvårdsverkets kundtjänst.

Fällda och påskjutna sälar ska rapporteras till Naturvårdsverket. Samtliga villkor som gäller vid jakt på knubbsäl finns att läsa i beslutet, som du hittar på Naturvårdsverkets hemsida och på Länsstyrelsens hemsida Knubbsäl | Länsstyrelsen Västra Götaland (lansstyrelsen.se). På Länsstyrelsens hemsida finns mer information om jakt på knubbsäl i vårt län, och du hittar också information om vad som gäller för jakt på allmänt vatten!

Jaktens andra period startade den 1 september, och pågår fram till den 19 april 2024. För jakt på knubbsäl i Natura 2000-områden krävs särskilt tillstånd från Länsstyrelsen.