Länsstyrelsen Västra Götaland

Matlänet Västra Götaland

Nyhetsbrev februari 2023

Matlänet

Från hav och jord till kök och bord

Webbversion | PDF-version | Skicka vidare

Kristidsmatlagning på riktigt

Illustration: Från Sverige

I tider som dessa är det många som pratar om krislådor och tillgång till livsmedel på olika sätt. Kanske har du fixat en krislåda hemma i källaren och börjat fundera på hur du kan få till mer självhushållning. En som tagit detta på allvar är Marie Andrée, som har tagit fram Beredskapsmuseets Kristidskokbok. Du hittar en intervju med henne i detta nummer och kan läsa mer om kristidsmatlagning på riktigt. Nu ser vi fram emot våren och vetksapen att våra svenska producenter nu har fullt upp inför årets odling. För det finns ju inget godare än att äta efter säsong. 

Espen Rognstad, kostchef i Ödeshögs kommun.

Nytt sätt att upphandla ökar andelen närproducerat

De skalade ner antalet produkter från 1500 till 350 och tillämpade open book-metoden. Det gjorde att mindre grossister svarade på upphandlingen. – Tack vare det har det blivit lättare för oss att få in produkter från lokala leverantörer, säger Espen Rognstad, kostchef i Ödeshögs kommun, som bidragit till MATtankens nya Erfarenhetsbank.

Läs mer hos MATtanken

Foto: Erika Kvarnlöf

Andelen svenskt och ekologiskt i länets offentliga kök

Det finns inte någon bestämd definition av vad som är lokalproducerat, därmed är det svårt att mäta andelen lokalproducerat som serveras i länets offentliga kök. Däremot går det att mäta andelen svenskt och ekologiskt. Några gånger om året skickar vi ut en efterfrågan om andelen svenskt och ekologiskt till samtliga 49 kommuner i Västra Götaland. Svarsfrekvensen kan variera men inrapporteringen visar på väldigt höga och imponerande siffror.

Du hittar hela statistiken på Länsstyrelsens webbplats

Försörjningsbalans kommun 

Ta reda på er kommuns försörjningsbalans med Hushållningssällskapets innovativa beräkningsverktyg och underlätta arbetet med att öka försörjningsförmågan.

Läs mer hos Hushållningssällskapet

D-vitamin en utmaning i klimatsmart mat 

D-vitamin återfinns naturligt i fisk och mejeriprodukter, matvaror som vi behöver konsumera mindre av i ett klimatsmart samhälle. Hur ska vi äta för att värna klimatet och samtidigt undvika D-vitaminbrist? Det ska forskare titta på i ett nytt projekt.

Läs mer hos Extrakt

Foto: Annica Höjer, Norrmejerier

Vetenskaplig ost kartläggs i minsta detalj 

Norrmejerier har tillsammans med SLU producerat ”vetenskapliga ostar” av typen Västerbottensost av mjölk från SLU:s försöksgård Röbäcksdalen i Umeå. I studien har grovfoder konserverats med olika metoder och utfodrats till korna i besättningen. Målet var att följa de smakproducerande laktobacillernas väg från foder till ost för att undersöka om bakterierna som finns i gräset överförs via grovfodret till mjölken och den resulterande osten

Läs mer hos SLU

Foto: Naturvårdsverket

På gång inom forskning och innovation för minskat matsvinn

Varje år slängs stora mängder mat som hade kunnat ätits om det behandlats annorlunda. Svinnet uppstår i hela livsmedelskedjan, i jordbruket, livsmedelsindustrin, restauranger och storkök, butiker och i hemmen. 

Läs mer hos Naturvårdsveket

Brax tar upp kampen med lax i frysdisken

Braxen som hittills haft oförtjänt dåligt rykte gör nu sitt återtåg på den svenska marknaden. Efter framgångar med braxenfärs till restauranger landar nu svenska fish cakes i frysdisken.

Läs mer hos Axfoundation

Hallå där...

Marie Andrée, som har tagit fram Beredskapsmuseets Kristidskokbok och driver Facebook-sidan Kristidsmatlagning på riktigt

Varför beslutade du dig för att testa kriskost?

När Beredskapsmuseet startade sa kvinnorna som besökte museet: ”Men vi då? Varför berättar ingen vår historia?” Sagt och gjort, jag började intervjua kvinnor om deras tillvaro. Det resulterade år 2003 i utställningen Krigets kvinnor och i Beredskapsmuseets Kristidskokbok där jag samlade all historik om det svenska ransoneringssystemet tillsammans med recept och berättelser av kvinnorna som slet halvt ihjäl sig för att klara maten, familjen, arbetet och samhället när alla män var inkallade i beredskap.

I samband med en utställningen Kristidsmat på Beredskapsmuseet, insåg jag att jag bara hade teoretiska kunskaper om ransoneringen. Jag ville prova själv hur det var att leva enligt ransoneringen och så blev det. En vecka hösten 2018 körde jag ransonering á la hösten 1942. Det gick inte bra så jag testade igen och igen. I samband med min första vecka 2018 startade jag en grupp på Facebook, ”Kristidsmatlagning på riktigt”. Vi var inte många från början. Sedan har vi blivit fler och fler och i skrivande stund är vi cirka 2500 medlemmar i gruppen. Numera går min ransoneringsvecka som en dans.

Vad är dina lärdomar av att äta som svenskarna gjorde under andra världskriget?

Att vi inte behöver ha så många ingredienser för att laga en god måltid. Att äta efter säsong. Välja svenska livsmedel. Inte använda hushållsmaskiner, det räcker med en skål, en kniv, en skärbräda och en sked. Att det inte behöver ta flera timmar att laga något och att det inte måste vara dyra råvaror. Det blir bra ändå. Det tar tid att lära sig, men när kunskaperna sitter går det snabbt och enkelt att laga billig, god och mättande mat.

Om det blev kris idag, vad har vi då att tillgå?

Vi har svenska livsmedel efter säsong. Jag har botaniserat i butikerna och resultatet är något nedslående. I fiskdisken fanns det en enda fisk som var svensk, röding. Resten var import. Om det blir riktig kris tror jag att butikerna får skära ner på sina frysavdelningar. Vi måste till exempel inte ha femtioelva sorters pommesfrites. Jag tror även att kyldiskarna måste minskas. Tar vi bort all import från kyl och frysavdelningarna blir det inte mycket kvar där heller. Om vi överlag skulle leka med tanken att butikerna bara skulle få sälja svensktillverkade konserver hade ett fåtal blivit kvar, medan övriga konserver, som samtliga är importerade, hade försvunnit.

 

KALENDER

15

mars

Tematräff: Mer mat i magen

Träffen kommer hållas via Zoom. Temat är Mer mat i magen och mer info om innehåll och medverkande kommer inom kort. Tematräffen arrangeras inom projektet Ett nytt recept för skolmåltider

16

mars

Dialogmöte Köksekonomi – hur får vi budgeten att gå ihop?

Ökad budgetpress kräver fler verktyg för att nå målen. Inom såväl den offentliga som privata måltidssektorn finns idag en gemensam utmaning när det gäller budget i balans med ökade livsmedelspriser, personalbrist och hög inflation.

30-31

mars

Kostdagarna: Hur svårt kan det vara?

Med årets tema, tillika den retoriska frågan: Hur svårt kan det vara? riktar Kostdagarna 2023 välförtjänt strålkastarljus mot det offentliga Måltidssveriges samlade förmåga och potential att stå starkt och utvecklas – också när det skakar i omvärlden.

31

mars

Studio MATtanken

Genom Studio MATtanken kan du delta i angelägna studiosamtal om offentliga måltider oavsett var du bor. Slå dig ner vid din skärm, häll upp en kopp kaffe och häng på!

27

april

Nätverksträff Framtidens hållbara måltider

Måltid Sverige erbjuder tematiska nätverk för sina medlemmar. Denna nätverksträff berör Framtidens hållbara måltider!

Om nyhetsbrevet

Nyhetsbrevet ges ut sista torsdagen i varje månad och vänder sig i första hand till våra externa samarbetspartners, myndigheter och beslutsfattare i länet.

Ansvarig utgivare: Lena Björkqvist, lena.bjorkqvist@lansstyrelsen.se
Redaktör: Erika Kvarnlöf, erika.kvarnlof@lansstyrelsen.se
Ansvarig offentlig mat: Pernilla Fischerström, pernilla.fischerstrom@lansstyrelsen.se

Länsstyrelsen Västra Götalands län
403 40 Göteborg | 010-224 40 00 | vastragotaland@lansstyrelsen.se 

Har du fått detta mail vidarebefordrat?
Starta en egen prenumeration här.

Så hanterar vi dina personuppgifter

 

Följ oss i sociala media

Dela detta utskick