2023 är ett superår när det gäller arbetet med de globala målen och Agenda 2030. Det firas i FN:s generalförsamling med en halvtidsutvärdering som går under namnet SDG* Summit. Högnivåmötet syftar till att ge en bild av de gemensamma utmaningar som världens länder behöver hantera och visa på verktyg för att lösa dem. EU-kommissionen har tagit fram en frivillig granskning av Agenda 2030 inom EU och flera svenska exempel finns med i utvärderingen. Som exempel kan nämnas SDG 11 Hållbara hållbara städer och samhällen, där det nämns att Sverige har etablerat Rådet för hållbara städer. Ett gott exempel på myndighetssamarbete som arbetar för att stärka kommunernas förutsättningar att utveckla levande och hållbara städer och samhällen.

Denna veckan kommer vi lyfta exempel på vad som görs inom Agenda 2030, både nationellt och i Västra Götaland. Håll utkik på vår Facebooksida för Miljömål Väst. I nyhetsbrevet kan du bland annat läsa om Lerums arbete med Agenda 2030, vilket visar på en stark drivkraft för att Agendans mål ska får genomslag hela vägen ner på lokal nivå. Tack Lerum för att ni delar med er!

Under 2024 kommer Sverige vara ordförande i Nordiska ministerrådet, som är de nordiska regeringarnas officiella samarbetsorgan. Rådet arbetar för gemensamma lösningar som ska bidra till nordisk nytta och förverkligande av visionen om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030. De nordiska länderna har kommit längst i världen men har stora utmaningar kvar, bland annat inom de gröna hållbarhetsmålen och framför allt med konsumtionen som lämnar ett stort klimatavtryck i andra delar av världen.

Som ni märker är mycket på gång inom hållbarhetsarbetet och vi är glada att kunna bjuda på några exempel på detta i vårt septembernummer av Miljömål Väst. Med detta önskar jag er en trevlig läsning!

Gerda Ropue, utvecklingsledare Tvärgrupp hållbar utveckling

 

* Sustainable Development Goals

 

När gick startskottet för Lerums Agenda 2030-arbete?

Kommunfullmäktige fattade beslut i mars 2021 om att kommunen skulle använda Agenda 2030 som språk, verktyg och ramverk. Hållbarhetsarbetet behövde samlas ihop och benämnas på ett mer likartat sätt. Ett projekt inleddes som bestod av fyra delar:

 

1. Kartläggning av organisationens hållbarhetsarbete
2. Införande i styrdokument
3. Kommunikationsinsatser kring vårt arbete med de globala målen
4. Utbildningsinsatser för förtroendevalda, kommunledning, chefer och medarbetare

 

Var befinner ni er idag i ert Agenda 2030-arbete?

Vi befinner oss fortfarande i en uppstartsfas där mycket handlar om att våra olika verksamhetsområden ska känna ägandeskap för frågan, förstå hur deras arbete bidrar till de globala målen och skapa lokala målsättningar att arbeta utifrån.

Hur samverkar ni kring Agendan?

Lerum är med i ett SKR-nätverk där sju kommuner och en region stöttar varandra i att styra och leda med Agenda 2030. Vi tittar mycket på hur andra kommuner hanterar den här frågan och drar lärdomar om framgångsfaktorer och fallgropar. Vi har också startat upp en Agenda-2030-grupp med representanter från våra olika sektorer som ska driva hållbarhetsfrågor och bereda ärenden till förvaltningsledningen.

Vad är det bästa med Agenda 2030?

Det bästa med Agenda 2030 är helt klart att det boxar in de stora utmaningarna vi står inför. Vi behöver inte längre arbeta med hållbarhetsfrågor utifrån en specifik expertkunskap utan varje enhet kan docka in sitt ordinarie arbete i agendan och se att de faktiskt bidrar till måluppfyllelse utifrån sina grunduppdrag. Det blir en styrka och känsla av att man arbetar tillsammans mot ett större mål. Men också att det är visuellt tilltalande spelar in, man blir nästan sugen på att smaka på de där karamellerna som målsymbolerna ger sken av att vara. Det skapar åtminstone en nyfikenhet!

Jag upplever också att det finns en väldig kraft i vår implementeringsprocess av Agenda 2030 i organisationen. Begreppet syns och hörs överallt och det finns ett stort intresse bland medarbetare att lära sig mer, vilket är roligt och behövs för att få genomslag.

Vilka utmaningar ser du med agendan?

En generell utmaning är att det är ett frivilligt åtagande och att det är upp till varje kommun hur man adresserar detta. Det saknas en modell för styrning och alla behöver göra separata arbeten för att få det på plats. En annan utmaning är att samverkan med olika aktörer är en nyckel för att få kraft i arbetet. Samtidigt som Agenda 2030 saknas i den allmänna debatten. Det blir därför ett stort arbete att sprida kunskap till civilsamhället och näringslivet. Mycket av resurserna i nuläget går till att skapa förståelse för Agenda 2030.

 

Klimatklivet öppnar för nya ansökningar 18-29 september. Den här gången kommer ansökningar i första hand tas om hand för de projekt som kan slutföras i juni 2024. Välkommen med din ansökan!

Klimatklivet är investeringsstödet som gör det möjligt att satsa på fossilfri framtidsteknik och grön omställning. Det kan sökas av företag, kommuner, regioner och organisationer i hela Sverige.

Här kan du läsa mer och ansöka:
Klimatklivet (naturvardsverket.se)

Under sommaren har tre nya åtgärder inom ramen för 8+fjordar kommit på plats; en anlagd våtmark på Flatön och två restaurerade våtmarker – en på Tjörn och en norr om Stenungsund. 8+fjordar är ett samarbete mellan kommunerna Uddevalla, Stenungsund, Orust, Tjörn och Kungälv. Utöver naturvårdsåtgärder i marin miljö jobbar projektet även med våtmarker, dammar och vattendrag för att minska läckaget av näring ut i havsvikarna och jämna ut flöden i landskapet. Under oktober kommer ytterligare en våtmark anläggas på Orust och ytterligare en restaureras på Tjörn. Samtliga våtmarker och dammar har finansierats via LONA och Naturskyddsföreningen.

 

Läs mer på Orust kommuns webbplats:
LOVA-projektet Vatten Värt att Värna | Orust kommun

 

Sverige har tre havsplaner, för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet. Planerna ger vägledning om hur våra havsområden ska användas. Nu pågår arbetet med att uppdatera havsplanerna så att det blir möjligt med mer energiutvinning till havs, ett arbete som leds av Havs- och vattenmyndigheten. Samrådet är en del i detta arbete. Förslagen till nya havsplaner finns nu tillgängliga och under samrådet, som pågår mellan 14 september och 15 december, kan alla som vill ta del av förslagen och lämna synpunkter på dem och på vilka områden som är mest lämpliga för havsbaserad vindkraft.

 

Läs mer på Länsstyrelsens webbplats:
Samråd om ändrade havsplaner för mer vindkraft i havet | Länsstyrelsen Västra Götaland (lansstyrelsen.se)

 

Vi tipsar om att alla jordbruksföretag i vårt län har möjlighet att söka investeringsstöd för bevattningsdammar. Stöden finns inom ramen för det som kallas Sveriges strategiska plan. Det finns ekonomiska medel till en rad olika investeringar.

Sista ansökningsdag är den 30 september.

Sök löpande under år 2023.
Investeringsstöd för bevattningsdammar 2023-2027 | Länsstyrelsen Västra Götaland (lansstyrelsen.se)

Kontakt: madeleine.svard@lansstyrelsen.se

 

Skogsstyrelsen lyser ut 20 miljoner kronor för kompetensutveckling inom variationsrikt skogsbruk och miljöhänsyn i skogen. Organisationer och företag kan söka för att höja kunskapen hos andra. Sista ansökningsdag är 18 november. Kompetensutvecklingen ska höja kunskaperna om hur ett variationsrikt skogsbruk och hänsyn till natur, kultur- och sociala värden vid skogsbruksåtgärder kan bidra till ett hållbart skogsbruk.

Mer information om stödet på Skogsstyrelsens webbplats:
20 miljoner kronor att söka för kompetensutveckling inom skog - Skogsstyrelsen

 

Under sommaren har webbsidan sverigesmiljömål.se uppdaterats med flera nya exempel på åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Låt dig inspireras av slingrande åar, blommande skjutfält, restaurerade skogar och många andra insatser som gjorts runt om i Sverige.

På webbplatsen om Sveriges miljömål finns exemplen:
Lärande exempel - Sveriges miljömål (sverigesmiljomal.se)

 

Om du är ett litet eller medelstort företag börjar det bli hög tid att gå med i satsningen Klimatlöftet för företag. Den 1 oktober startar nämligen programmet. Företag som antar klimatlöften får kostnadsfritt stöd genom ett program som exempelvis erbjuder webbinarium, rådgivning, workshops och samverkan under ett års tid.

Antag klimatlöften:
https://www.vastsvenskahandelskammaren.se/klimatloftet/klimatloftet/skriv-under/skriv-under-loften/

Höstens alla webbinarium:
https://www.vastsvenskahandelskammaren.se/klimatloftet/kalender/

 

Tre mål med Klimatlöftet för Företag:

1. Få fler små- och medelstora företag att lyckas med att minska sin klimatpåverkan genom insatser som gör skillnad på riktigt.
2. Med gemensamma insatser minska de totala utsläppen i regionen och bidra till och Västsveriges gröna omställning och fossiloberoende region.
3. Skapa ännu fler konkurrenskraftiga, innovativa och hållbara företag som är föregångare för andra. 

 

Med hjälp av Klimatlöftet är företaget Klädkällaren i Ale på god väg att bli en lokal förebild, samtidigt som man bygger framtidens konsumtion. Företaget som Eivor och Jim Blohm startade i sin källare i slutet av 1960-talet har vuxit rejält under åren och idag säljer de allt från kläder och husgeråd till växter. Idag är det de tre barnen Johan, Emil och Kajsa som driver familjearvet vidare. Och samtidigt som de vill fortsätta att vara ett lönsamt företag måste de vara proaktiva och jobba för en hållbar omställning.

Hjälp med helhetsgrepp genom Klimatlöftet för företag

De är nu ett av ett trettiotal företag som antagit löften inom Klimatlöftet för företag, ett projekt inom kraftsamlingen Klimat 2030 som vänder sig till små- och medelstora företag som vill minska sin klimatpåverkan.

- Genom Klimatlöftet kan vi äntligen få hjälp att ta ett helhetsgrepp kring hållbarhet och ta oss framåt. Tröskeln för att delta är väldigt låg, så det blir ett sammanhang där vi får hjälp att tänka hållbart. Vi har till exempel gjort flera ansträngningar på energisidan, både effektiviserat uppvärmningen och satt solceller på taket, och på så sätt nästan halverat vår totalförbrukning, säger Johan Lindberg Blohm, som nu vill inspirera fler företag att går med.

Till webbplatsen om Klimatlöftet för företag:
Klimatlöftet | Västsvenska Handelskammaren (vastsvenskahandelskammaren.se)

Läs hela artikeln om Klädkällarens satsning på Klimatlöftet
De antar klimatlöften för en hållbar framtid | Västsvenska Handelskammaren (vastsvenskahandelskammaren.se)

 

Stöd finns att söka till nytänkande och konkreta projekt som främjar en hållbar regional utveckling och bidrar till att lösa aktuella samhällsutmaningar i Västra Götaland. Projekten ska bygga på bred samverkan mellan aktörer, gärna inom olika sektorer, och bedrivas och tillföra värde i hela eller stora delar av Västra Götaland. 

Läs mer på Västra Götalandsregionens webbplats
Projektstöd inom regional utveckling - Västra Götalandsregionen (vgregion.se)

 

Naturvårdsverket har publicerat en ny handlingsplan för klimatanpassning. Planen innehåller nya mål för verksamhetens klimatanpassningsarbete, en ny klimat- och sårbarhetsalanalys och åtgärder inom sju utpekade fokusområden. Arbetet har skett nära sakkunniga medarbetare som själva fått identifiera och prioritera de åtgärder som behöver genomföras. Ett exempel på en åtgärd som pågår är att ta fram indikatorer för att kunna följa klimatförändringens påverkan på svensk naturmiljö och biologisk mångfald.

Läs handlingsplanen och mer om Naturvårdsverkets arbete här:
Klimatanpassning (naturvardsverket.se)

 

Förorenade sediment är ett hot mot våra vatten och de växter och djur som lever där. Naturvårdsverket har därför, tillsammans med flera myndigheter, skapat en gemensam kunskapsplattform som ger ökad kunskap om hur sedimenten kan hanteras. Förutom kunskapsplattformen och webbplatsen renasediment.se som innehåller både fakta och verktyg har pilotprojekt och undersökningar av sediment gjorts över hela landet. Tack vare detta kan åtgärder snabbas på och göras mer effektiva.

Läs mer på Naturvårdsverkets webbplats:
https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/fororenade-omraden/fororenade-sediment/friskare-sjoar-och-hav-med-hjalp-av-ny-kunskap/

 

Science Park Borås, Smart Textiles och Textilhögskolan satsar på alger. Det stora forskningsprojektet LOCALITY, som är ett EU-uppdrag med finansiering på cirka 100 miljoner kronor ska gå till botten med havets cirkulära potential.

Projektet handlar om att använda havets resurser som till exempelvis alger, till cirkulära system i bland annat Sverige, Norge och Nederländerna.

Läs mer på Högskolan i Borås webbplats