Viltnytt

Storskarv

Skyddsjakt på storskarv i Västra Götaland är nu avslutad

Den skyddsjakt som Länsstyrelsen tidigare beslutat om, på storskarv i länets kustområde, är nu avslutad.

Tillståndet gällde från den 23 februari 2021 till och med den 15 februari 2024, och högst 3000 skarvar fick fällas med stöd av beslutet. Enligt jägarnas återrapportering har totalt 2952 storskarvar fällts.

Länsstyrelsen påminner om bestämmelserna i punkt 19 i bilaga 4 Jaktförordningen (1987:905), som innebär att jakträttshavare på enskilds initiativ kan skyddsjaga storskarv enligt följande tider och villkor:

Storskarv får jagas för att förebygga skada, dock inte närmare än 300 meter från boplats för skarv, havsörn eller fiskgjuse

• vid fasta och rörliga fiskeredskap (inte handredskap) samt inom ett avstånd av 300 meter från sådana redskap, den 1 aug.–28 (29) feb.
• vid fiskodling och utsättningsplatser (inom sju dygn innan och sju dygn efter utsättningstillfälle) samt inom ett avstånd av 300 meter från sådana områden, den 1 juli–30 juni.
• i fredningsområden för fisk, den 1 aug.–28 (29) feb

Betande fåglar

Stora betande fåglar: Skador, åtgärder och ersättning

Gäss, svanar och tranor hör till de stora betande fåglar som varje år kommer till Sverige. Om fåglarna ansamlas i stora antal kan de orsaka omfattande skador på åkrar med attraktiva grödor. Länsstyrelsens Viltenhet tipsar om hur du kan skydda dina grödor från skador.

Skador på jordbruksgrödor ökar i takt med att stora betande fåglar blir fler och stannar längre. Vissa områden och lantbrukare påverkas särskilt hårt när fåglar samlas för att rasta, häcka och rugga. De vanligaste skadorna på grödorna är tramp- och betesskador eller att fåglarna plockar upp utsäde.

Förebygg skadorna
Det finns flera skadeförebyggande åtgärder. Olika åtgärder kostar olika mycket i tid och pengar. Gemensamt för åtgärderna är att skapa förändringar i landskapet som gör fåglarna osäkra och därigenom avskräcka dem från att landa i fält med växande gröda. Förebyggande åtgärder ger endast effekt i några dagar innan fåglarna vänjer sig vid dem. Därför måste du variera mellan olika åtgärder för att få ett effektivt skydd. Störst effekt fås om du byter ut eller flytta runt skrämselutrustningen ofta och därmed variera när, var och hur länge olika åtgärder används. Det är även viktigt att ta bort utrustningen när skörden är klar, så att fåglarna inte vänjer sig vid den i onödan.

Valet av gröda kan också påverka risken för skador. Genom att välja grödor som är mindre attraktiva för fåglar, eller avsätta områden där fåglar kan beta ostört, kan fåglar hållas borta från fält där de gör mest skada.

Gå in på Länsstyrelsens webbplats för att läsa mer om viltskador och förebyggande åtgärder. På webbplatsen finns även information om hur du ansöker om ersättning för skador orsakade av fredat vilt.

Ansök om ersättning
Om dina grödor skadats av betande fåglar kan du ansöka om ersättning hos Länsstyrelsen. För att kunna få ersättning måste skadan anmälas till Länsstyrelsen så fort den har upptäckts, och sedan besiktigas av Länsstyrelsens besiktningspersoner.

Ersättning kan betalas ut för skador orsakade av fredade fåglar, under förutsättning att förebyggande åtgärder så som skrämsel, avledningsåtgärder och jakt eller skyddsjakt har vidtagits men inte gett effekt. Vid sjöarna Dättern, Hornborgasjön, Hullsjön och Östen kan ersättning dessutom betalas ut för skador orsakade av grågäss och kanadagäss.

För 2023 betalades 1 109 671 kronor ut för ersättning av skador på gröda orsakade av betande fåglar i Västra Götalands län.

Kungsörn

Fortsatt häckning av kungsörn i länet!

Under 2023 inventerades totalt 809 revir av kungsörn i Sverige plus ytterligare tre revir som delas med Norge. Av dessa var 62 % av reviren besatta (498,5 revir) och i 194 revir registrerades häckningar. Av dessa 194 häckningar lyckades 166. Under året har totalt 191 ungar observerats och registrerats i Sverige. Första lyckade häckningen i Västra Götalands län i modern tid konstaterades 2021. Framgången fortsätter och för tredje året i rad har en lyckad häckning återfunnits i länet. Gotland har det högsta antalet besatta revir någonsin samtidigt som Dalarna har det lägsta antalet lyckade häckningar någonsin.

Vildsvin i snö

Ekonomiskt stöd för samverkansaktiviteter inom vildsvinsförvaltningen

En effektiv vildsvinsförvaltning förutsätter att markägare och jägare samarbetar över stora områden. Lokala initiativ som att etablera grupper för att öka samverkan mellan berörda parterna är viktiga, och kan till exempel börja med att samla arrendatorer, grannar, markägarare och jägare för att diskutera olika aspekter av vildsvinsförvaltningen.

Det är just nu möjligt att ansöka om stöd hos Länsstyrelsen i Kronobergs län för aktiviteter som främjar samverkan inom vildsvinsförvaltningen. Läs mer om stödet och hur du gör för att ansöka hos Kronobergs Länsstyrelse nedan.

Tabell som visar avskjutning av antal älgar per år i Västra Götalands län

Älgjakten för 2023/2024 är nu avslutad

Den 31 januari avslutades älgjakten för denna gång. I länet har det fällts 2097 älgar under årets jaktsäsong, varav 650 vuxna tjurar, 359 kor och kvigor och 1088 kalvar. Avskjutningen har minskat de senaste åren, vilket inte är oväntat eftersom älgstammens täthet medvetet har sänkts för att minska de stora betesskadorna i länet. Trots älgstammens minskning kvarstår skadorna, eftersom det i Västra Götaland även finns stora populationer av dovhjort, rådjur och kronhjort. Den totala mängden hjortvilt behöver hamna i balans med foderresurserna. Genom ökad avskjutning av andra hjortdjur, ståndortsanpassat skogsbruk och foderskapande åtgärder, kan jägare och markägare tillsammans bidra till att öka den biologiska mångfalden i landskapet, minska skadorna på skog och gröda, samt öka kvaliteten på älgstammen. Det gynnar inte bara älgen, utan oss alla!