|
Hur har skolköken ställt om för att anpassa sig till distansundervisningen?
De har anpassat menyn så att den lämpar sig för hämtmat. Det måste ju se gott ut i lådan och fungera bra för uppvärmning. Flera skolor har försökt att få tag på miljösmart engångsmaterial vilket snabbt blev en bristvara när så många ställde om. En hel del kök har fått mindre att göra eftersom flera kommuner har använt sig av sina största kök, centralkök, till att producera och packa skolmaten. Det faktiska arbetet i köket har de fått lägga om eftersom det rent logistiskt har krävt andra lösningar. Att förbereda och packa massor med lådor och märka dem skiljer sig en del från att laga och servera i restaurang under en normal lunch.
Hur löser skolköken maten till dem som distansundervisas?
De har ordnat med öppettider på olika sätt för att tillmötesgå eleverna möjlighet att hämta sin mat. En del har öppettider som vanligt men på andra ställen kan eleverna hämta mat för flera dagar i rad och på generösa tider som klockan sju på morgonen och efter 16:00 på eftermiddagen. Det tycker vi är bra eftersom vi har förstått att många elever kanske behöver åka en bit till skolan och flera av dem har ett tight schema som inte gör det möjligt för dem att både hämta mat och äta den under sin lunchtid. Ett exempel på hur man löst det är Öckerö. Där har de involverat bland annat hemtjänsten och färjetrafiken samt grannkommunen för att lyckas få ut maten till eleverna som bor på olika öar.
Hur har det fungerat för dem som bor längre bort från skolorna?
Vår uppfattning, mindre bra i vissa fall. Men flera kommuner har ordnat detta genom att låta eleverna hämta skolmat för flera dagar i rad, en vecka i stöten till och med. Många elever har helt enkelt inte signat upp , eller hämtat sin mat. Hur eller vad de har ätit istället vet vi inte i dagsläget.
Hur ser beredskapen ut för dessa situationer i länets skolor?
Eftersom många kommuner redan hade påbörjat distansutskick, hämtmat, till sina gymnasieelever så växlade de bara upp detta arbetet efter jul. Få upplevde terminsstartens krav på hämtmat som en kris, vilket det säkert upplevts som om allt hade varit som vanligt under hösten. De var liksom uppe på tårna i köken och är beredda på att lite vad som helst kan ske. Beredskapen hos måltidspersonalen, kockarna och alla andra som är involverade i skolmaten har varit god. Och de har verkligen kavlat upp armarna och löst detta med gott mod och kämparglöd. De chefer vi mött och den enkät vi skickat ut har verkligen vittnat om just detta.
En sak vi ska komma ihåg är att långt ifrån alla elever har hämtat mat på skolorna. Den första veckan låg vi på cirka 10-20%, andra veckan ökade det till 30-40% av det normala gästunderlaget. Hur skolorna överlag hade hanterat en högre produktionskapacitet vågar jag inte svara på.
En annan sak att reflektera kring är att utbudet har minskat kraftigt i och med matlådorna. Mängden grönsaker är exempelvis betydligt mindre, det är svårt att skicka med samma utbud som salladsbuffén erbjuder. Vilket på sikt kan få konsekvenser eftersom det är under skoldagen som de flesta eleverna får i sig som mest grönsaker. |
