I takt med att vildsvinen sprider ut sig över landet så diskuteras jaktmetoder flitigt för att minska vildsvinen i antal samt att minska skadorna i olika typer av markanvändning. Skyddsjakten ute i växande gröda och när spannmålet når sin mjölkmognad har blivit kända begrepp bland jägare och lantbrukare. När vildsvinen blir fler har intresset ökat för levande fångst av vildsvin. Det finns olika fällor på marknaden allt i från mindre fällor till fällor som kan fånga större delen av vildsvinsgruppen.
Men vad gäller egentligen för att starta upp med fällfångst av vildsvin?
Det är Naturvårdsverket som typgodkänner fångstredskap i Sverige. Avgörande för godkännande är att fångstredskapet inte utsätter vilt för onödigt lidande, är säkert för människor och egendom samt att det så långt det är möjligt endast fångar de arter som fångstredskapet är avsett för.
I svensk jaktlagstiftning görs ingen skillnad mellan vilt som orsakar skada och annat vilt. All jakt ska bedrivas så att vilt inte utsätts för onödigt lidande. Det gäller även för jakt med fångstredskap.
Att bygga ett godkänt fångstredskap själv
När man bygger ett fångstredskap är det viktigt att man följer de ritningar och material- och konstruktionsspecifikationer som Naturvårdsverket har godkänt. Det finns annars risk att djurs lidande eller människors säkerhet påverkas. Ändringar kan också medföra att fångstredskapet fångar andra djur än vad det är avsett för. Om man inte följer specifikationen riskerar man också att fångstredskapet inte omfattas av det ursprungliga typgodkännandet och att det därmed inte får användas vid jakt.
Den som själv bygger ett fångstredskap är ansvarig för att det sker i enlighet med befintligt typgodkännande och det krävs därför inget ytterligare tillstånd från Naturvårdsverket innan fångstredskapet får börja användas.
Vissa fångstredskap kan omfattas av ett patent- eller mönsterskydd. För mer information kring vad det innebär – se Patent- och registreringsverkets webbplats.
Att köpa en redan typgodkänd fälla
Det är olika krav för olika fällor, du måste följa de bestämmelser som Naturvårdsverket har satt upp när dom godkände vildsvinsfällorna. Exempel på krav för en specifik fälla kan vara:
- Fångstredskapet som inte dödar får användas från och med 1 augusti till 15 april.
- Fångstredskap som används ska, vare sig de är gillrade eller inte, väderbeständigt märkas med typbeteckning samt med användarens namn, adress och telefonnummer.
- Fångstredskapet ska utrustas med larmanordning.
4. Fångstredskapet får endast betas med oförädlat vegetabiliskt foder 5. Fångstredskapet ska ställas in så att ingångsöppningen som mest är 55 cm öppna.
- Fångstredskap som inte dödar och som är avsett för fångst av däggdjur ska vittjas minst en gång per dygn. Ett vittjande ska alltid ske på morgonen.
- Fångstredskap som inte dödar ska placeras så att fångat vilt skyddas mot väder och andra omständigheter som kan orsaka onödigt lidande.
- Material- och funktionskontroll av fångstredskapet, i synnerhet gilleranordningen, ska ske regelbundet, dock minst en gång per månad under den tid fångstredskapet används.
- Vid avlivning med skjutvapen ska skjutvapnets kaliber och ammunition anpassas till viltarten och viltets storlek. Viltet ska skjutas så att hjärnan träffas och skadas på ett sådant sätt att viltet förlorar medvetandet och inte återfår medvetandet innan viltet dött.
Att använda en fälla är ett stort ansvar
Innan man införskaffar en fälla bör man planera var en bra placering kan vara. Fördel är om det är nära till väg som underlättar transporter. Tekniken som åtelkameror och larmutrustning måste vara väl fungerande. Vid fångst bör avlivning ske omgående för att vildsvinenen inte ska bli stressade. Då avlivning sker på nära håll med kulvapen i huvudtrakten bör grisarna stickas likt slakt av tamgris för effektiv avblodning.
Sammanfattningsvis kan fällfångst vara ett alternativ om vildsvinen blir många och den övriga jakten inte begränsar vildsvinen tillräckligt, till exempel i tätortsnära områden där vanlig jakt är svår att genomföra.
|