Länsstyrelsen Västra Götaland

Viltnytt

Nyhetsbrev februari 2021

Friluftsnytt
Webbversion | PDF-version | Skicka vidare
Foto: Mia Bisther

Kurs för insamling av snöspår med eDNA från lodjur

Förra vinterns brist på snö gjorde att samtliga kurser i insamlingsteknik för eDNA i lodjursspår flyttades fram ett år, men nu har de äntligen blivit av! All fältpersonal i Västra Götalands-, Hallands- och Jönköpings län har utbildats och nu återstår två ytterligare kurstillfällen till helgen för intresserade jägare i Västra Götaland.

Det kanske låter enkelt, men det är mycket att tänka på och kräver teknik för att samla in lagom mängd snö med tillräckligt med DNA för att sedan kunna identifiera enskilda lodjur.

Kurserna har varit en del i det innovationsprojekt som Länsstyrelserna i Västra Götaland, Halland och Jönköpings län fick medel för 2018. Efter och i samband med kurserna ska ett 50-tal prover samlas in för analys. Vår förhoppning är att projektet slutredovisas i slutet av juni. Till följd av pandemin har projektet fått ytterligare förseningar genom problem med leveranser av laboratorieutrustning.

Foto: GL

 Intresset för vildsvinsfällor ökar i takt med vildsvinens utbredning

I takt med att vildsvinen sprider ut sig över landet så diskuteras jaktmetoder flitigt för att minska vildsvinen i antal samt att minska skadorna i olika typer av markanvändning. Skyddsjakten ute i växande gröda och när spannmålet når sin mjölkmognad har blivit kända begrepp bland jägare och lantbrukare. När vildsvinen blir fler har intresset ökat för levande fångst av vildsvin. Det finns olika fällor på marknaden allt i från mindre fällor till fällor som kan fånga större delen av vildsvinsgruppen.

Men vad gäller egentligen för att starta upp med fällfångst av vildsvin?

Det är Naturvårdsverket som typgodkänner fångstredskap i Sverige. Avgörande för godkännande är att fångstredskapet inte utsätter vilt för onödigt lidande, är säkert för människor och egendom samt att det så långt det är möjligt endast fångar de arter som fångstredskapet är avsett för.

I svensk jaktlagstiftning görs ingen skillnad mellan vilt som orsakar skada och annat vilt. All jakt ska bedrivas så att vilt inte utsätts för onödigt lidande. Det gäller även för jakt med fångstredskap.

Att bygga ett godkänt fångstredskap själv

När man bygger ett fångstredskap är det viktigt att man följer de ritningar och material- och konstruktionsspecifikationer som Naturvårdsverket har godkänt. Det finns annars risk att djurs lidande eller människors säkerhet påverkas. Ändringar kan också medföra att fångstredskapet fångar andra djur än vad det är avsett för. Om man inte följer specifikationen riskerar man också att fångstredskapet inte omfattas av det ursprungliga typgodkännandet och att det därmed inte får användas vid jakt.

Den som själv bygger ett fångstredskap är ansvarig för att det sker i enlighet med befintligt typgodkännande och det krävs därför inget ytterligare tillstånd från Naturvårdsverket innan fångstredskapet får börja användas.

Vissa fångstredskap kan omfattas av ett patent- eller mönsterskydd. För mer information kring vad det innebär – se Patent- och registreringsverkets webbplats.

Att köpa en redan typgodkänd fälla

Det är olika krav för olika fällor, du måste följa de bestämmelser som Naturvårdsverket har satt upp när dom godkände vildsvinsfällorna. Exempel på krav för en specifik fälla kan vara:

  • Fångstredskapet som inte dödar får användas från och med 1 augusti till 15 april.
  • Fångstredskap som används ska, vare sig de är gillrade eller inte, väderbeständigt märkas med typbeteckning samt med användarens namn, adress och telefonnummer.
  • Fångstredskapet ska utrustas med larmanordning.
    4. Fångstredskapet får endast betas med oförädlat vegetabiliskt foder
    5. Fångstredskapet ska ställas in så att ingångsöppningen som mest är 55 cm öppna.
  • Fångstredskap som inte dödar och som är avsett för fångst av däggdjur ska vittjas minst en gång per dygn. Ett vittjande ska alltid ske på morgonen.
  • Fångstredskap som inte dödar ska placeras så att fångat vilt skyddas mot väder och andra omständigheter som kan orsaka onödigt lidande.
  • Material- och funktionskontroll av fångstredskapet, i synnerhet gilleranordningen, ska ske regelbundet, dock minst en gång per månad under den tid fångstredskapet används.
  • Vid avlivning med skjutvapen ska skjutvapnets kaliber och ammunition anpassas till viltarten och viltets storlek. Viltet ska skjutas så att hjärnan träffas och skadas på ett sådant sätt att viltet förlorar medvetandet och inte återfår medvetandet innan viltet dött.

 Att använda en fälla är ett stort ansvar

Innan man införskaffar en fälla bör man planera var en bra placering kan vara. Fördel är om det är nära till väg som underlättar transporter. Tekniken som åtelkameror och larmutrustning måste vara väl fungerande. Vid fångst bör avlivning ske omgående för att vildsvinenen inte ska bli stressade. Då avlivning sker på nära håll med kulvapen i huvudtrakten bör grisarna stickas likt slakt av tamgris för effektiv avblodning.

Sammanfattningsvis kan fällfångst vara ett alternativ om vildsvinen blir många och den övriga jakten inte begränsar vildsvinen tillräckligt, till exempel i tätortsnära områden där vanlig jakt är svår att genomföra.

 

Foto: Pixabay

Affärsmodell vildsvinskött - för mer vildsvinskött till kund

Nu ligger vi i startgroparna för att få igång projektet Affärsmodell vildsvinskött. Detta är ett samarbete mellan Länsstyrelsen och Lokalproducerat i Väst. Med projektet vill vi visa på affärsmöjligheterna med den lokala resursen vildsvinskött. Utgångspunkten i arbetet kommer att vara länets vilthanteringsanläggningar. Runt dessa kommer vi att jobba med kommunikation med olika led i kedjan från skog till bord.

För att få sälja vildsvinskött idag, krävs att det gått igenom ett godkänt slakteri, en vilthanteringsanläggning. Efter detta finns det många möjligheter att sälja köttet. Det kan gå till storkök eller restaurang, säljas på REKO-ring eller köras till chark för att bli fantastiska rökta delikatesser och korvar. En lokal, klimatsmart produkt som stärker ekonomin för företag i området.

Här i området finns jägarna, viltet och inte minst vilthanteringsanläggningarna. Allt som behövs för att skapa en kvalitetsprodukt! Nu gäller det att få kuggarna att gå ihop. Vet jägarna var anläggningarna finns att leverera till? Får anläggningarna in rätt kvalitet på viltet? Finns det entreprenörer som ser affärsmöjligheten att förädla och sälja köttet? I projektet hoppas vi få svar på dessa frågor och fler.

Är du intresserad av eller har frågor om projektet kontakta:

Ida Claesson

Ida.claesson@lansstyrelsen.se

Foto: Länsstyrelsen

När våren kommer inventeras älgstammen

Varje år genomförs spillningsinventering av älg i Västra Götalands län. Spillningsinventeringen ger ett indexvärde på älgpopulationens medeltäthet under vintersäsongen. Spillningsinventeringen tillhör en av de fyra basmetoder som SLU tog fram när den nya älgförvaltningen sjösattes 2012. När man utför spillningsinventering är det en fördel att samtidigt samla in skogsskadedata. Lokala skogsskadedata är en bristvara och är ofta ett bra komplement till ÄBIN som enbart ger resultat på älgförvaltningsområdesnivå. Exempel på befintliga metoder för lokal betesinventering är Hjälmserydsmodellen och Älghultsmetoden.

NI inventerar för att få underlag till er lokala Älgförvaltning.

Genom att spillningsinventera får ni en bättre bild över hur älgstammen ser ut och hur den utvecklar sig mellan åren, samt var djuren befinner sig under vinterhalvåret. Spillningsinventeringen kräver varken snötäcke eller dyr utrustning. För att få ett statistisk säkerställt resultat är det viktigt att tillräckligt många provytor inventeras. Det är därför en fördel för mindre jaktområden att spillningsinventera tillsammans med närliggande områden. Det är också viktigt att inte lägga för mycket vikt vid resultatet från ett enskilt år. Spillningsinventeringen blir ett starkt verktyg först när man upprepar den årligen och på så sätt kan analysera trender (upp- och nedgångar) i populationen.

Grunden i spillningsinventeringen är att rensa utlagda provytor från spillning på hösten och sedan räkna hur många älgspillningshögar det finns per yta nästkommande vår. Räkningen görs mellan snösmältningen och lövsprickningen. Då besöker man de provytor som ska inventeras. Varje trakt består av 40 provytor och varje provyta har en radie på 5,64 m. Inom ytan letar man upp spillningshögar av älg. På sin inventeringsblankett registrerar man antalet högar. Inventeringsblanketterna sammanställs och skickas in till älgförvaltningsgruppen och till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen gör sedan en sammanräkning för länet.

För att resultatet ska bli bra, krävs att man inom jaktområdena organiserar sig och fördelar arbetet. Utbildning om hur metoden fungerar är viktigt för att få ett noggrant resultat. Andra fördelar med att inventera spillning är att man kan knyta kontakter mellan jaktlagen och att man lär känna sin jaktmarks förmåga att producera foder.

Spillningsinventeringskartor och inventeringspinnar för att märka ut provytorna i skogen kan beställas hos Länsstyrelsens vilthandläggare.

I länet finns också möjlighet för jaktområden att ansöka om ett bidrag för varje inventerad yta. För att ta del av bidraget krävs att sammanställningsprotokollet skickas in till länsstyrelsen och att betalningsmottagare anges på blanketten. Senast den 15 maj ska materialet inkommit till Länsstyrelsen.

Hur såg det ut 2019-2020?

59 av länets älgjaktområden har under vintern 2019/2020 genomfört spillningsinventering och därefter skickat in sitt resultat till Länsstyrelsen. Bäst täckning är det i länets södra del, där man nu har ett bra underlag för sin älgförvaltning.

Foto: Mia Bisther

Angående Länsstyrelsens inlägg om illegal jakt på Facebook

Länsstyrelsen är en tillsynsmyndighet. Det betyder att vi bedriver tillsyn inom flera olika områden, exempelvis djurskydd och artskydd. Brott ska alltid anmälas direkt till polisen!

Illegal jakt är ett grovt brott som begås av ENSKILDA individer. INTE av en hel jägarkår. Vi har alla ett GEMENSAMT intresse av att dessa brott upphör.

Länets rovdjursstammar ska kunna förvaltas med hjälp av de verktyg som myndigheterna erbjuder. Alltså skadeförebyggande, ersättning, bidrag, information, samarbete, skydds- och licensjakt. Får vi inte stopp på den illegala jakten, kommer det att vara svårt att förvalta rovdjursstammarna på ett planerat och förutsägbart sätt.

Foto: Länsstyrelsen

Metoder för samrådsmöten inom älgförvaltningen

Många samrådsmöten inom älgförvaltningen blev inställda under 2020 med anledning av Coronapandemin. Nu har vi levt med pandemin under en längre period och förhoppningsvis också hunnit börja ställa om till de förändrade arbetssätt som situationen kräver. Länsstyrelsen bedömer att samråd är en av grundstenarna inom adaptiv viltförvaltning och det är därför mycket viktigt att de ordinarie samråden inom älgförvaltningen genomförs. Detta ska givetvis ske med de anpassningar som krävs för att motverka smittspridning. Länsstyrelsen har därför valt att sammanfatta gällande lagstiftning och riktlinjer kring samråd inom älgförvaltningen och samtidigt ge förslag på Corona-anpassade lösningar för att kunna genomföra möten trots rådande situation.

Informationen kommer att läggas ut på Länsstyrelsens hemsida inom kort och även skickas ut som en information till länets älgförvaltningsgrupper och älgjaktområden.

Foto: Länsstyrelsen

Nyetablerat vargrevir i Västra Götaland och Jönköpings län

Länsstyrelserna i Västra Götalands län och Jönköpings län har under hösten och vintern kunnat kvalitetssäkra ett nytt revirmarkerande par i det så kallade Brängenreviret.

De individer som finns i området kommer från Tivedenreviret. De är syskon och tiken som är deras mor är en finsk-rysk varg som under 2013 flyttades till Tiveden med syftet att föra in nya gener till den skandinaviska vargstammen. Ingen av vargarna i det nya paret är den varg som konstaterades riva får under förra sommaren och hösten och som Länsstyrelserna utfärdade skyddsjaktsbeslut för.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län har en beredskapslista, med syftet att informera om när det har besiktigats ett tamdjur som har skadats eller dödats av rovdjur. Vill ni ha denna information, anmäler er till listan via Länsstyrelsens hemsida eller via e-post till nelly.gronberg@lansstyrelsen.se. Informationen från beredskapslistan kommer via sms och/eller e-post.

En nyetableringen av ett vargrevir kan innebära oro för människor som bor i revirets närhet. Tveka inte att höra av er till oss om du har frågor om vargar eller om hur du kan tänka kring din djurhållning samt hagar och stängsel. Vi har inte svaren på allt, men vi finns tillgängliga för hjälp med rådgivning, bidrag för rovdjursavvisande stängsel till får och getter, samt svarar på generella frågor.

Om nyhetsbrevet

I Viltnytt publicerar vi aktuell information om förekomsten av klövvilt och rovdjur i länet, främst lo och varg. Här står också om skyddsjakt och om bidrag och ersättningar för att skydda tamboskap.

Länsstyrelsen Västra Götalands län
403 40 Göteborg | 010-224 40 00 | vastragotaland@lansstyrelsen.se 

Har du fått detta mail vidarebefordrat?
Starta en egen prenumeration här.

Så hanterar vi dina personuppgifter

 

Följ oss i sociala media

Dela detta utskick