Länsstyrelsen Västra Götaland

Matlänet Västra Götaland

Nyhetsbrev mars 2021

Matlänet

Från hav och jord till kök och bord

Webbversion | PDF-version | Skicka vidare

Hur grundlägger vi goda och hållbara matvanor för barnen? En fråga som är ständigt aktuell både i hemmet och i de offentliga köken. Som vuxna så vet vi att vi behöver äta en varierad kost men ändå har nog de flesta av oss svårt att följa kostråden fullt ut. Goda matvanor grundläggs tidigt i livet. Både yngre och äldre barn äter minst ett av dagens mål på förskolan eller i skolan. För många ungdomar är skollunchen en garant för ett mål lagad mat om dagen. Därav är det extra viktigt att det servereras bra mat i en miljö som ger barnen tid och möjlighet att uppleva lunchen som den viktiga måltid den är. I detta nummer av nyhetsbrevet lyfter vi fram flera olika artiklar med koppling till hälsosamma matvanor.

Vi kan tänka många olika saker kring den pågående pandemin och hur den påverkar oss men något som är bra med den är att många fler än vanligt tar sig ut i naturen. Utomhus kan vi passa på att umgås på avstånd och samtidigt njuta av vår underbara natur som nu vaknar upp efter vintern. Kommande påskhelg med lite långledigt för många av oss är helt klart ett tillfälle att ta oss ut i naturen, kanske packa ner vår lunchmat och hitta en ny favoritplats för årets första picknick.

Vi önskar er en fin påskhelg!

Nominera Årets kökshjälte 2021

Nu är det åter dags att utse Årets kökshjälte i Västra Götalands kommunala offentliga kök. Tanken är att lyfta personer som gjort en stor insats för att öka de lokala råvarorna i de offentliga köken, samt att uppmuntra till fortsatta insatser. Med priset vill vi uppmärksamma allt bra arbete som görs och som på sikt leder till att det tillagas mer mat med svenska och lokala livsmedel i skolor och inom äldreomsorg. Du får gärna nominera dig själv eller andra inom din verksamhet. Nominera senast den 18 juni.

Nominera här

Naturen blev ”den nya Avenyn” under pandemin

Genom drygt 1500 enkätsvar har friluftsvanorna i Västra Götaland kartlagts under pandemin. Svaren i studien, som genomförts inom ramen för forsknings- och samverkansprogrammet Mistra Sport & Outdoors, visar att naturen har blivit en fristad för många.

Göteborgs universitet

Foto: Susanna Strömberg

Full fart i korallfabriken – nu finns det hopp för de svenska korallreven

I ett kallt och fuktigt termokonstantrum på Tjärnö marina laboratorium står Susanna Strömberg bland porlande akvarier. Hon föder upp korallbebisar som ska hjälpa forskarna att rädda Sveriges unika korallrev.

Göteborgs universitet

Råvaror i säsong

Säsongsmat hjälper dig att hitta klimatsmartare, nyttigare och godare mat; mat som är i säsong just nu.

Säsongsmat

Janina Seubert, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap. Foto: Stefan Zimmerman. Foto: Stefan Zimmerman

Nyfiken på matvanor

Genom våra matvanor kan vi påverka både hur vi själva och planeten mår. Mer växtbaserat och mindre kött vore bra för hälsa, miljö och resurser, menar de flesta forskare. Men kan vi lära oss att tycka om vad som helst?

Karolinska institutet

Knepen som fungerar på matkräsna barn

Foto: Getty

Knepen som fungerar på matkräsna barn

Matkräsenhet är vanligt hos barn. Föräldrafrustrationen kan stundtals vara hög, men ge inte upp, manar Paulina Nowicka, professor i kostvetenskap. Barn kan lära sig att äta mer varierat.

Karolinska institutet

Vi mår bra av friluftsliv

Kontakten med naturen främjar både den fysiska och psykiska hälsan. Därför har regeringen beslutat om tio mätbara mål för friluftslivspolitiken.  Folkhälsomyndigheten har samordningsansvar för det nionde målet: friluftsliv för en god folkhälsa.

Folkhälsomyndigheten

Förslag om förbättrad statistik över inköp av livsmedel till offentlig sektor

Förbättrad statistik över inköp av livsmedel till vård, skola och omsorg, för att kunna följa upp hur hållbar konsumtionen är i offentlig sektor. Detta är ett av de förslag som lyfts fram i Jordbruksverkets nya rapport Hållbara livsmedelssystem – definition, pågående initiativ och förslag på åtgärder.

MATtanken

Så lyckas du med sociala medier 

Hur nyttjar vi Instagram på bästa sätt för att skapa dialog och goda relationer till matgäster och målsmän? Att kommunicera med kommun/regionen som avsändare, vad behöver vi tänka på?

Skolmatsakademien

Svenskt, premium och hälsosamt hetaste konsumenttrenderna i pandemins spår

För många små, lokala livsmedelsproducenter var 2020 en kamp på liv och död medan större tillverkare med rikstäckning klarade sig bättre. När företagen nu går in i 2021 möts man av en fortsatt stark efterfrågan på svenskproducerat, hårdnande konkurrens från EMV och stor osäkerhet kring pandemins utveckling, visar Livsmedelsföretagens Konjunkturbrev.

Livsmedelsföretagen

Hållbara offentliga måltider gör skillnad - för folkhälsan

Hållbara matvanor förbättrar livskvalitén och bidrar till ett friskare och längre liv. I strävan mot en ökad folkhälsa är Sveriges offentliga måltider ett viktigt och självklart verktyg. MATtanken kommer under 2021 att lägga lite extra fokus på de offentliga måltidernas betydelse i ett folkhälsoperspektiv. Arbetet sker i samverkan med flera andra samhällsaktörer.

MATtanken

Matmiljöns betydelse för vår hälsa 

Faktabladet beskriver olika faktorer i matmiljön och deras betydelse för matkonsumtion och hälsa. Kunskapsläget om matmiljön, dess definitioner, begrepp och mätmetoder utvecklas kontinuerligt. Det är angeläget att få mer kunskap om hur matmiljön ser ut i Sverige för att till exempel bromsa utvecklingen av övervikt och fetma.

Folkhälsomyndigheten

Stora skillnader i tillvägagångssätt för att främja ekologisk matkonsumtion inom den offentliga sektorn i de nordiska länderna 

De totala ekologiska livmedelsinköpen i den offentliga sektorn i Sverige 2019 var 39 procent, motsvarande siffra i Danmark 22 procent och i Norge 1 procent. Politiska instrument och kopplingen mellan ekologisk konsumtion, folkhälsa och miljömedvetenhet anses vara möjliga framgångsfaktorer för en ökad ekologisk matkonsumtion inom den offentliga sektorn.

SLU

Food Systems Summit – Toppmöte för hållbara livsmedelssystem

Livsmedelssystemets betydelse för möjligheterna att nå de globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030 har allt mer kommit i fokus. Flera initiativ pågår inom hela systemet för att styra om till en mer hållbar produktion och konsumtion av mat.

Livsmedelsverket

Foto: Mostphotos/Michael Erhardsson

Röriga skolluncher – trots goda ambitioner 

Ont om tid, hög ljudvolym och en rörig miljö. Det är ofta resultatet trots skolornas arbete för att skapa trivsamma måltider.

Extrakt.se

Rödbetsjuice sänker trycket 

Kan man sänka blodtrycket genom att dricka rödbetsjuice? Ja, det kan man faktiskt. Mattias Carlström, docent i fysiologi och forskargruppledare, förklarar hur det hänger ihop.  

Karolinska institutet

Hallå där... 

Elin Sandström, projektkoordinator Ett nytt recept för skolmåltider

 

Beskriv projektet

I Ett nytt recept för skolmåltider utforskar flera myndigheter och kommuner tillsammans hur en omställning mot ett hållbart livsmedelssystem kan se ut. Tillsammans har alla aktörer i kedjan från jord till bord och tillbaka igen bidragit till en omfattande systemkartläggning där kritiska punkter med stor potential till förändring och påverkan i systemet identifierats. Nu har nästa fas i projektet påbörjats och i denna kommer fyra utvecklingsmiljöer i form av Hofors kommun, Karlstads kommun, Vallentunas kommun och Munkedals kommun att utgå från dessa förändringspunkter och i en innovationsprocess utforska och testa nya möjliga lösningar.

Vad är syftet med projektet?

Projektet är en del i en större satsning kring mat och hållbarhet som Vinnova finansierar som ska öka olika aktörers förmåga att bidra till de globala hållbarhetsmålen Agenda 2030. Skolmåltiderna är ett system i sig självt och med utgångspunkt i måltiden och eleven vill vi genom projektet hitta lösningar som går att föra vidare till fler verksamheter. Förhoppningen är att ett omvandlat skolmåltidssystem kan fungera som en hävstång och drivkraft för att ställa om hela livsmedelssystemet.

Hur ser tidsplanen ut?

Att förändra ett helt system sker inte över en natt och stegen mot en förändring kommer ske över tid. Projektet har i år gått in i en fas där det är dags att börja utforska lokala förutsättningar, hitta möjliga lösningar och testa dessa. Planen är att dessa första försök sedan ska kunna utgöra en grund med exempel på lösningar som kan skalas upp och tas vidare ut i fler verksamheter.

Vad händer nu närmast?

Utvecklingsmiljöerna har precis haft ett gemensamt uppstartsmöte där de fått en introduktion till de teorier och metoder, däribland tjänstedesign, som de ska arbeta utifrån under året. De håller nu på att sammanställa sina arbetsgrupper och nästa steg handlar om att börja utforska och kartlägga det egna lokala systemet för att därefter kunna göra en prioritering och ett vägval framåt för att rekrytera aktörer för innovationsarbetet.

KALENDER

15

april

Future Kitchen - Uppstart

Genom Future Kitchen vill vi attraherar morgondagens medarbetare tidigt! Med en växande måltidsbransch höjs också behovet av personal och kompetens i den offentliga måltidsverksamheten. Dock är det väldigt få som söker sig till kockyrket, och vi behöver hitta nya och alternativa rekryterings- och kompetensförsörjningsalternativ för att locka framtidens arbetskraft till våra offentliga kök.

22

april

Skolmatsakademins nätverksträff: Beredskap

2020 var ett år fullt av överraskningar, förluster och ror. En del individer hanterade krisen bättre än andra. Vissa organisationer fann lösningar som man aldrig trodde var möjligt. Vilka kunskaper behöver var och en ha för att bättre hantera en kris? Vad har vi lärt oss av året som var och vad behöver vi bli bättre på? Vilka strategier behöver vi vidareutveckla för en än bättre beredskap om krisen kommer igen? Välkomna till en nätverksträff där vi omfamnar och utbyter erfarenheter och insikter.

Om nyhetsbrevet

Nyhetsbrevet ges ut sista torsdagen i varje månad och vänder sig i första hand till våra externa samarbetspartners, myndigheter och beslutsfattare i länet.

Ansvarig utgivare: Lena Björkqvist, lena.bjorkqvist@lansstyrelsen.se
Redaktör: Erika Kvarnlöf, erika.kvarnlof@lansstyrelsen.se
Ansvarig offentlig mat: Pernilla Fischerström, pernilla.fischerstrom@lansstyrelsen.se

Länsstyrelsen Västra Götalands län
403 40 Göteborg | 010-224 40 00 | vastragotaland@lansstyrelsen.se 

Har du fått detta mail vidarebefordrat?
Starta en egen prenumeration här.

Så hanterar vi dina personuppgifter

 

Följ oss i sociala media

Dela detta utskick