Nyhetsbrev

Samordningsfunktionen mot penningtvätt och finansiering av terrorism har analyserat olika sektorer i en ny nationell riskbedömning för att kartlägga och riskbedöma Sveriges utmaningar på området. De sektorer under länsstyrelsernas tillsyn där risken för penningtvätt bedöms vara hög är varuhandlare, bolagsbildare och företagsmäklare samt trustförvaltare. Risknivån bedöms vara betydande för sektorerna kontorshotell, postboxföretag, oberoende jurist, skatterådgivare samt verksamheter som erbjuder bokförings- och revisionstjänster. Mer information och hela den nationella riskbedömningen hittar du på Polisens hemsida.

Den 11 maj hålls två webbseminarier om penningtvätt och finansiering av terrorism. Under seminarierna medverkar representanter för Samordningskansliet för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, Finanspolisen samt länsstyrelserna. Seminarierna syftar till att du som verksamhetsutövare ska få ökade kunskaper om hur du kan skydda din verksamhet mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Seminariet på förmiddagen riktar sig främst till dig som är varuhandlare, konsthandlare eller som driver pantbank. Seminariet på eftermiddagen vänder sig främst till dig som arbetar med bokförings- och revisionstjänster, som skatterådgivare, oberoende jurist, bolagsbildare eller företagsmäklare, eller till dig som har kontorshotell och postboxföretag. Anmälan och mer information hittar du här.

Nyligen släppte Financial Action Task Force (FATF) en rapport om penningtvätt inom handeln. Rapporten innehåller riskindikatorer som kan vara en hjälp för dig som verksamhetsutövare i arbetet med att identifiera misstänkta aktiviteter och transaktioner. Rapporten hittar du på FATF:s hemsida.

Den internationella organisationen FATF arbetar bland annat med att utfärda rekommendationer för världens länder att följa i arbetet med att skapa ett effektivt system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

Åklagare vid Ekobrottsmyndigheten i Göteborg har väckt åtal mot tre personer för misstänkta grova näringspenningtvättsbrott. Det rör sig om totalt cirka 12 miljoner kronor i kontanter som gärningsmännen under åren 2014 – 2015 hanterat inom ramen för ett misstänkt momsbedrägeri inom livsmedelsbranschen kopplat till EU-handel.

I ett uttalande säger Ekobrottsmyndigheten att det vid penningtvättsbrott krävs en tydlig koppling till en brottslig verksamhet som ska ha genererat pengarna, medan det vid näringspenningtvätt inte behövs någon sådan koppling. Vid näringspenningtvätt kan det till och med i efterhand visa sig att uppkomsten av pengarna är legitim, och ändå fällas till ansvar. Det är själva risktagandet som straffbeläggs i näringspenningtvätten. Läs mer på Ekobrottsmyndighetens hemsida.