Länsstyrelsen Västra Götaland

Viltnytt

Nyhetsbrev 20 maj 2021

Friluftsnytt
Webbversion | PDF-version | Skicka vidare
Foto: Pixabay

Vad krävs för att få skyddsjaga knubbsäl inom Natura 2000-områden?

Naturvårdsverket har nyligen beslutat att tillåta skyddsjakt på knubbsälar som befinner sig inom 200 meter från en plats där fiske bedrivs. Du får jaga där sälen orsakat skador på fiskeredskap eller tar fisken från redskapen, för att inte ytterligare skador ska uppkomma. Jakt får ske från den 20 april till och med den 20 maj 2021 och den 16 juli 2021 till och med den 19 april 2022.

För att få skyddsjaga knubbsäl inom länets nio Natura 2000-områden där knubbsälen är listad som skyddsvärd art, krävs dock ett särskilt tillstånd från Länsstyrelsen. De Natura 2000-områden som berörs är Vrångöskärgården, Nordre älvs estuarium, Sälöfjorden, Pater Nosterskärgården, Måseskär, Gullmarsfjorden, Malmöfjord, Soteskär och Kosterfjorden-Väderöfjorden (utanför nationalparken).

Länsstyrelsen är restriktiv med att bevilja jakttillstånd i dessa skyddade områden. Utöver kriterierna i Naturvårdsverkets generella beslut, krävs en konkret skadeproblematik. Yrkesfiskare kan vid behov överlåta jakten till en jägare för att få hjälp att skydda sina redskap. När Länsstyrelsen beviljar en ansökan om skyddsjakt på knubbsäl från en drabbad yrkesfiskare, bedömer vi hur många sälar som kan tilldelas. Bedömningen görs utifrån inventeringsdata och sälpopulationens uppskattade tillväxthastighet. Det är även värt att veta att det råder jaktförbud på säl inom Kosterhavets nationalpark, och att inga skyddsjakter för närvarande beviljas i den delen av Natura 2000-området Gullmarsfjorden som ligger innanför mynningen. Detta eftersom Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) gör undersökningar av sälpredationen på torsk i området.

Foto: Pixabay

Vad gör jag om jag hittar övergivna djurungar?

Det bästa är att låta djurungen vara. En ensam unge är väldigt sällan föräldralös eller övergiven. Honan är troligen i närheten, även om du inte ser henne. Om barnen kommer hem med en upphittad djurunge, be dem visa var de hittade ungen och sätt sedan ut den där igen så fort som möjligt. Om du hittar ett djur vid till exempel en vägkant kan du flytta det till en säkrare plats i närheten. Honan bryr sig inte om att ungen luktar människa. Hon tar hand om den ändå. Kontakta polisen eller viltrehabiliterare om du är säker på att föräldrarna är döda och ungen verkligen är övergiven – ta inte hand om ungen själv.

Vad gör jag om jag hittar ett skadat djur?

Ett vilt djur bör inte hållas i fångenskap, oavsett om det är skadat eller inte. Enligt djurskyddslagstiftningen är det förbjudet att hålla viltfångade djur för sällskap och hobby och enligt jaktlagstiftningen är det förbjudet att hålla vilt i fångenskap utan tillstånd. För att vårda och rehabilitera skadat vilt krävs tillstånd från Länsstyrelsen. Ett antal privatpersoner och föreningar har tillstånd att rehabilitera skadat vilt.

Om du har hittat ett djur som är så pass skadat att det bör avlivas av djurskyddsskäl får djuret avlivas även om det är fredat eller om avlivningen sker på någon annans mark. Då det avlivade djuret tillfaller den som har jakträtten bör du kontakta markägaren. Är det ett större djur bör du även anmäla händelsen till Polisen, telefon 114 14.

Om du själv inte är jägare får du fråga en granne som jagar alternativt prata med en jaktorganisation på din ort som kan hjälpa till med kontakter. Bor du inom detaljplanelagt område får du inte använda skjutvapen utan tillstånd från polisen. Kommunen kan också ha jägare och dessa har vanligtvis skottlossningstillstånd i tätbebyggelse.

Vissa arter av vilt tillfaller, under vissa omständigheter, staten istället för jakträttshavaren. Dessa arter kallas för statens vilt. Om djur av dessa arter omhändertas eller dödas när de är fredade ska du snarast möjligt anmäla det till Polisen, telefon 114 14.

Foto: Mia Bisther

Om vargen kommer

Oavsett om det är en ensam varg som passerar förbi eller vargar som väljer att stanna kvar i området, så väcker ofta närvaron av större rovdjur funderingar och oro hos människor kring hur man bäst skyddar sina tamdjur.

Vargar lever i huvudsak av vilt såsom älg, rådjur, kronhjort, dovhjort, vildsvin,

hare och skogsfågel, men det händer även att vargar angriper och dödar tamdjur. Viltskadecenter sammanställer varje år statistik över rovdjursangripna tamdjur från alla län.

Sammanställningarna visar att får är de tamdjur som löper störst risk att angripas av rovdjur medan angreppen på övriga tamdjur är mycket få.

Vid ett rovdjursangrepp ska djuren alltid besiktigas av Länsstyrelsens besiktningspersonal. Om bedömningen blir att tamdjuret dödats eller skadats av ett rovdjur, har djurägaren rätt till ersättning av staten. Du har rätt till ersättning för det dödade djuret, eventuellt merarbete i samband med angreppet, veterinärkostnader och eventuella utgifter som till exempel kadaverbilen.

Länsstyrelsen har en gratis SMS-tjänst som heter Beredskapslistan som skickar ett SMS varje gång det förekommit ett rovdjursangrepp i länet. Är du intresserad av den informationen

anmäler du dig via Länsstyrelsens webbplats. Efter ett angrepp kommer rovdjuret ofta tillbaka till samma plats för att äta av eventuella kadaver. Därför är risken för ytterligare angrepp stor de närmsta veckorna efter ett första angrepp i området. Tanken med tjänsten är att tamdjursägare ska kunna hålla extra uppsikt över sina djur om det skett ett angrepp i närheten.

Det går att söka bidrag för rovdjursavvisande stängsel. Bidraget är 50 kronor per meter och söks via Jordbruksverkets webbplats för mark med jordbruksblock, och hos Länsstyrelsen

för mark utan jordbruksblock. Bidraget riktas till fårägare, eftersom det är på får som majoriteten av alla rovdjursangrepp sker.

Du kan kontakta Länsstyrelsens besiktningspersonal för en kostnadsfri rådgivning innan du väljer att ansöka om bidrag eller innan arbetet med stängslet påbörjas. Det finns entreprenörer som arbetar med rovdjursstängsel och det finns föreningar som erbjuder hjälp med att sätta upp stängsel. För mer råd och information kontakta Länsstyrelsen eller Viltskadecenter.

Det går även att få bidrag för inköp av boskapsvaktande hund. Boskapsvaktande hundar lever tillsammans med fåren och har visat sig vara ett gott skydd mot rovdjur.

Foto: Mia Bisther
Foto: Erik Edwardsson Nordens Ark

Vargarna i Brängenreviret

Under årets spårsäsong spårades två stationära vargar i ett område som omfattar Ulricehamns och Mullsjö kommuner. I området som benämns Brängenreviret finns två revirmarkerande vargar, en tik och en hane. De är helsyskon och kommer från Tivedenreviret i Örebro län. Tivedentiken (vargarnas mor) flögs ner under löptid till Tiveden 2013, tillsammans med den hane som hon redan innan flytten gick tillsammans med i norra Sverige. Hon har fått många valpar genom åren men de flesta har dött i trafikolyckor eller genom skyddsjaktsbeslut. Då Tivedentiken kommer från den finsk-ryska vargstammen betraktas hennes avkommor som genetiskt viktiga. Detta innebär att om det föds valpar i Brängenreviret är också de mer genetiskt viktiga än övriga skandinaviska vargar, trots att föräldraparet är helsyskon.

Länsstyrelserna i Västra Götalands respektive Jönköpings län samarbetar kring förvaltningen av vargarna i Brängen. I de flesta vargrevir pågår det ingen insamling av DNA under vår och sommar men från Brängenreviret tar vi tacksamt emot spillning under hela sommaren och under tidig höst. Fotografera spillningen och hör av dig till någon bland länens fältpersonal i området.

Lodjursspår Foto: Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Årets preliminära inventeringsresultat för varg och lodjur

Lodjur

Årets inventeringsresultat visar på 13 familjegrupper av lodjur varav två familjegrupper delas med Jönköpings län och en med Värmlands län. Detta gör att årets resultat ger 11,5 familjegrupper för Västra Götalands län.

Familjegrupper av lodjur spårsäsongen 2020/2021

Varg

En ensam revirmarkerande varg i Svartedalen, Brängenreviret med ett revirmarkerande par som delas med Jönköpings län, en familjegrupp i Boksjö-reviret som delas med Norge, ett revirmarkerande par i Järnsjön som delas med Värmland och Käppesjö-reviret med ett revirmarkerande par. Detta ger sammanlagt 2,5 revir för Västra Götalands län.

Stationära vargar 2020/2021

Om nyhetsbrevet

I Viltnytt publicerar vi aktuell information om förekomsten av klövvilt och rovdjur i länet, främst lo och varg. Här står också om skyddsjakt och om bidrag och ersättningar för att skydda tamboskap.

Länsstyrelsen Västra Götalands län
403 40 Göteborg | 010-224 40 00 | vastragotaland@lansstyrelsen.se 

Har du fått detta mail vidarebefordrat?
Starta en egen prenumeration här.

Så hanterar vi dina personuppgifter

 

Följ oss i sociala media

Dela detta utskick