Miljömål Väst

Varje höst gör Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen en uppföljning och bedömning av hur det går med uppfyllandet av våra miljömål. Denna gång är bedömningen extra viktig då den kommer ligga till grund för Naturvårdsverkets fördjupade utvärdering om miljömålen 2023. Ett tillägg i år är därför att vi ska analysera hur inriktningen för samhällsomställningen ser ut i länet. Det är också första gången vi följer upp målen mot 2030.

Läs mer på Länsstyrelsens webbplats 

Några exempel på vad Länsstyrelsen gjort de senaste månaderna inom miljömålsarbetet.

• Strandstädat 15 ton skräp i Kosterhavet.
• Utvecklat planeringsunderlaget för kommunerna i Boråsregionen baserat på den regionala handlingsplanen för grön infrastruktur. Nedan kan du läsa mer om planeringsunderlaget.
• Under sommaren har 10 000 kvadratmeter havsbotten täckts med sand för att hjälpa ålgräset.
• Kartläggning och identifiering pågår i syfte att utrota invasiva arter i länets vattendrag

Nu har Länsstyrelsen tagit fram ett utvecklat planeringsunderlag baserat på den regionala handlingsplanen för grön infrastruktur. Underlaget visar områden att vara särskilt uppmärksam på och analysera vidare, för att kunna göra underbyggda ställningstaganden i översiktsplanen. Underlaget täcker till att börja med kommunerna i Boråsregionen, men kan också delvis användas i andra delar av länet. Nästa steg är att fortsätta utveckla materialet för hela Västra Götalands län.

Här hittar du materialet

Kontaktperson: elisabet.ebeling@lansstyrelsen.se

Arbetet med att revidera åtgärdsprogrammet fortsätter under hösten och vi planerar för lansering i början av 2022.

Har du frågor om revideringen kan du kontakta samordnare lina.hadartz@lansstyrelsen.se

Det finns inte någon bestämd definition av vad som är lokalproducerat, därför är det svårt att mäta andelen lokalproducerat som serveras i länets offentliga kök. Däremot går det att mäta andelen svenskt och ekologiskt. Några gånger om året skickar vi ut en fråga om andelen svenskt och ekologiskt till samtliga 49 kommuner i Västra Götaland. Svarsfrekvensen kan variera med inrapporteringen visar på väldigt höga och imponerande siffror.

Du hittar hela lista på Länsstyrelsens webbplats
Statistik över andel svenskt kött

Mark- och miljööverdomstolen har i flera domar upphävt detaljplaner. Detta på grund av att planerna inte hanterat ”generellt” skyddade biotoper på rätt sätt. Det kan handla om till exempel alléer, olika typer av småvatten och vattendrag, stenmurar, odlingsrösen, åkerholmar eller pilevallar. Biotoperna är ofta en del av den gröna infrastruktur och ger oss viktiga ekosystemtjänster. Länsstyrelsen har därför tagit fram en vägdelning som ska hjälpa kommunerna att undvika dessa upphävanden. 

Till vägledningen

RUS (regional utveckling och samverkan i miljömålssytemet) påbörjar under hösten dialog om näringslivets miljömålsarbete och inleder detta med en intern workshop i september. Arbetet fokuserar på tre huvudsakliga delar:

• att öka förståelsen för näringslivet och hur offentlig sektor bäst kan främja deras miljömålsarbete
• att identifiera utvecklingsbehov avseende miljömålsuppföljningen och näringslivet
• samt att utveckla en strategi för att genomföra förbättringsarbete.

Deta arbete bygger vidare på tidigare insatser till stöd för näringslivets miljömålsarbetet.

Stöd och råd i miljöarbetet - Sveriges miljömål

Vägledning för näringslivets arbete med miljömål

Kontakt: magnus.eriksson@lansstyrelsen.se

RUS bjuder tillsammans med nationella myndigheter in till fem olika frukostwebbinarier som tar upp olika delar av konsumtionsområdet. De går av stapeln under vecka 42 och 43 och ger en bra bild över pågående nationella uppdrag och projekt. Efter frukostwebbinarierna finns det möjlighet till uppföljande dialoger regionalt där nationella myndigheter kan bjudas in.

Målgrupp är miljö- och hållbarhetsstrateger eller motsvarande på såväl kommuner, region som länsstyrelser.

Mer information och anmälan

Just nu gör vi en intressentanalys inom ramen för arbetet med Agenda 2030. Kanske är du en av dem vi pratat med? I så fall vill vi säga varmt tack för din medverkan!

Dina svar är viktiga för oss i vårt kommande arbete med Agenda 2030. Vi vill hamna så nära er verklighet som möjligt och förstå vilken stöttning vi kan ge för att underlätta ert arbete med Agendan. Under hösten kommer vi ta fram en planering för fortsatt arbete och en kommunikationsstrategi som bygger på era svar i intressentanalysen. Detta berättar vi gärna mer om när vi kommit lite längre i processen. Om du vill komplettera dina svar eller inte är en av dem vi kontaktar men gärna vill lämna synpunkter till oss, är du välkommen att kontakta Linda Danell som samordnar Länsstyrelsen arbete med Agenda 2030.

linda.danell@lansstyrelsen.se

Vi välkomnar regeringens föreslagna satsning på 80 miljoner kronor till länsstyrelsernas arbete med den regionala klimatomställningen. Satsningen innebär att medlen till klimatarbetet inom länsstyrelserna tredubblas jämfört med det senaste decenniets satsningar. Detta ger oss helt nya förutsättningar för att effektivt kunna genomföra den klimatpolitiska handlingsplanen, den nationella vindkraftsstrategin och elektrifieringsstrategin på regional nivå.

Till regeringens pressmeddelande 

De klimatpåverkande utsläppen minskade med 6 procent i Västra Götaland under 2019, jämfört med föregående år. Det är framför allt industrins utsläpp som minskat, och driftstopp i enskilda anläggningar märks av i utsläppsstatistiken. Industrin står för 43 procent av utsläppen i Västra Götaland, jämfört med 29 procent i hela landet. Hela Sveriges utsläpp minskade med 2,4 procent 2019 och 6,8 procent 2020. Konsumtionsutsläppen i Sverige har minskat med 23 procent från 2010 till 2018.

Läs mer på Klimat 2030s webbplats

SMHI och Länsstyrelsen anordnar under hösten en studiecirkel för kommuner baserat på SMHIs Lathund för klimatanpassning. Tio av länets kommuner kommer att delta. Syftet med studiecirkeln är att ge deltagarna en god förståelse för hur SMHIs Lathund för klimatanpassning kan användas för att underlätta och strukturera klimatanpassningsarbetet i kommunen och ta fram en handlingsplan för klimatanpassning. Förhoppningen är också att medverkan leder till en ökad samverkan mellan kommuner i länet i klimatanpassningsfrågor.

Här kan du läsa mer om Lathund för klimatanpassning

Hjo kommun har beviljats LONA medel för att utveckla blomrika miljöer som gynnar pollinerare. Förutom ängsvårdande insatser så läggs stort fokus på att involvera Hjoborna i arbetet. Nyligen genomfördes en slåtterdag på den centrala ängen Maden, mitt i trästadens kulturmiljö. Det gavs möjlighet att slå med lie och se traditionell hästslåtter samt hässjning. Tanken är att slåtterdagen ska bli ett återkommande arrangemang som sätter fokus på kommunens och andra aktörers arbete med att främja blomrika miljöer, biologisk mångfald och framförallt pollinerarnas livsförutsättningar i Hjo.

Ekocentrum hälsar alla välkomna till sin nyöppnade digitala utställning! Med utställningen vill de visa att visionen om en hållbar framtid är möjlig. Detta gör de genom att visa hur olika verksamheter har löst hållbarhetsfrågor.

Stiftelsen Ekocentrums uppdrag är att påskynda omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle, genom utställning, utbildningar och projekt. De är oberoende i förhållande till ägarinflytande och vinstintressen. De finns också på Gamlestadsvägen i Göteborg där de har fysisk utställning. Länsstyrelsen är utställare och partner till Ekocentrum.

Till den digitala utställningen

För första gången presenteras en samlad bild över områden i Sverige där riskerna för ras, skred, erosion och översvämning är som störst. Tio nationella riskområden med komplexa klimatrelaterade hot har identifierats i en rapport till regeringen från SGI och MSB.

Området Västkusten och Göta älvdalen bedöms ha den mest allvarliga riskbilden med komplexa utmaningar avseende kust- och vattendragsöversvämning samt förutsättningar för skred.

Rapporten visar att ras, skred, erosion och översvämning kan få mycket stora konsekvenser för människors liv och hälsa, för ekosystem och för infrastruktur, bebyggelse och kulturarv.

Till rapporten

Genom att se på snittblommor på samma sätt som grönsaker kan vi välja närproducerade snittblommor efter säsong, hållbart framställda och kanske till och med ekologiska. Små, lokala blomsterodlingar gynnar också den biologiska mångfalden genom att vi får fler nyttodjur som förbättrar pollineringen och därmed stärker växtskyddet för våra odlade grödor.

Brev till en blomsterbonde är ett nyhetsbrev som ger tips och inspiration till de som odlar lokala snittblommor för försäljning eller till dem som funderar på att starta upp företag inom branschen.

Se nyhetsbrevet här

En flaskpost utanför Varberg förde Lasse Johansson (bilden) till FN:s miljökonferens i Nairobi för fjorton år sedan. Nu hoppas han återigen på att få gästa FN. Den här gången vill han berätta om sitt skolprojekt om vatten, hållbarhet och bin.

Läs mer på Vattenmyndigheternas webbplats