Länsstyrelsen Västra Götaland

Viltnytt

Nyhetsbrev november 2021

Friluftsnytt
Webbversion | PDF-version | Skicka vidare
Foto: Claes-Göran Ahlgren

Chans till ny kungsörnshäckning

Under hösten upptäcktes ett kungsörnsbo i Tranemo kommun. Boet var byggt nära en led i ett naturreservat och det fanns risk för att örnarna skulle störas om de häckar där. Efter dispens från föreskrifterna kopplade till ett naturreservat, byggdes ett bo som vi hoppas ska falla kungsörnarna i smaken. Föreningen Örn-72 har både planerat för byggnationen samt byggt boet. Det finns därmed chans till ytterligare häckning av kungsörn under kommande år, förhoppningsvis i det nu byggda boet.

Foto: Henrik Karlsson

Vad skiljer älgskötselområden från licensområden?

Foto: Pixabay

 

Om man vill bedriva älgjakt under hela jakttiden för älg, kan man antingen jaga inom ett licensområde för älgjakt eller inom ett älgskötselområde (ÄSO). Hur skiljer sig dessa två typer av registrerade jaktområden från varandra?

Licensområden får en årlig tilldelning av älgar från Länsstyrelsen. Tilldelningen kan till viss del vara anpassad till lokala förhållanden av älgförvaltningsgruppen. Tilldelningen är bestämd i antal älgar samt kön och ålder (kalv, tjur, vuxet hondjur) och får inte överskridas. Licensområden har inga krav på sig att inventera älgstammen, och kräver därför mindre arbete av enskilda jaktlag. Samtidigt har licensområden färre friheter än älgskötselområden och saknar flexibilitet i tilldelningen. Det gör det svårt att samarbeta över gränserna mellan olika licensområden, och att få genomslag med specifika förvaltningsåtgärder (till exempel att höja medelåldern i älgstammen). Inom små licensområden kan det vara svårt att bedriva effektiv jakt efter älg, och de har därför ofta svårt att skjuta sin tilldelning.

Det är inom ÄSO som den lokala faktabaserade förvaltningen sker. ÄSO inventerar för att få fakta om älgstammens utveckling, kommer överens om mål för älgstammen i området, och planerar för en avskjutning som bidrar till att dessa mål nås. Det innebär mer arbete jämfört med licensområden, men merarbetet görs för att förbättra älgstammen i området, och gynnar därför ÄSO: t. ÄSO har rätt till årligt samråd med älgförvaltningsgruppen och därigenom möjlighet att påverka älgförvaltningen i området. Avskjutningen ska ligga mellan 90 och 110 % av den i planen överenskomna avskjutningen, vilket ger utrymme att vara flexibel. Även små jaktlag kan ges möjlighet att fälla en vuxen älg, till exempel vid avlysningsjakt. Vid behov kan avskjutningsplanen revideras. ÄSO är ett bra forum för att komma överens om avskjutningsregler över en stor yta (exempelvis taggbegränsningar), vilket kan ge bra genomslag i förvaltningen. Det är även en bra bas för att börja med flerartsförvaltning (till exempel av vildsvin och rådjur) och diskutera det lokala skogsskadeläget.

Foto: Pixabay

Sök stöd för en effektivare vildsvinsförvaltning

Den ökande vildsvinsstammen är ett problem men också en möjlighet. Det är viktigt med en effektiv viltförvaltning så att vi kan ta vara på fördelarna. Vi ser att en ökad samverkan mellan markägare och andra intressenter i vildsvinsförvaltningen kommer att ha stor betydelse för att hålla vildsvinsstammen på en acceptabel nivå.

Länsstyrelsen kommer därför att utlysa pengar från Landsbygdsprogrammet till projekt för att öka samverkan i vildsvinsförvaltningen. Mer information och utlysningen kommer att finnas på Länsstyrelsens hemsida runt årsskiftet.

Foto: Länsstyrelsen

Hur når vi avskjutningsmålen inom älgskötselområden?

Nu har älgjakten pågått i drygt sex veckor och Länsstyrelsen har följt upp rapporteringen av fällda älgar inom älgskötselområdena. I många områden ligger rapporteringen hittills långt från avskjutningsmålen i älgskötselplanerna, särskilt för kalvskyttet. Viss eftersläpning i rapporteringen kan förekomma, men kom ihåg att fälld älg ska rapporteras inom två veckor!

För att älgförvaltningen ska vara trovärdig och accepterad av alla parter är det viktigt att man arbetar efter sin fastställda älgskötselplan som man tillsammans med alla berörda intressen har kommit överens om. En förutsättning för att det ska fungera är att målen är realistiska. Sannolikheten för detta ökar när man utgår från inventeringsresultat från exempelvis spillningsinventering och älgobs när man bedömer älgstammens storlek och sammansättning.

Överväg gärna att bedriva avlysningsjakt inom ert ÄSO. Det innebär att alla planerade älgar som ännu inte skjutits får skjutas av alla jaktlag inom ÄSO:t, först till kvarn. Då kan älgarna fällas där älgarna finns. Att även små jaktlag då kan få möjlighet att fälla vuxen älg, gör ÄSO fördelaktigt jämfört med små licensområden, vilket kan minska risken att lag bryter sig ur samverkan inom ÄSO för att bilda egna licensområden.

Rapportera fälld älg inom två veckor!

Vi vill påminna dig som jagar älg om att fälld älg ska rapporteras inom två veckor efter att den har fällts, enligt 5 a § i jaktförordningen (1987:905). Om man med uppsåt eller av grov oaktsamhet missköter rapporteringen, kan det bli aktuellt med böter (45 § jaktlagen).

Du rapporterar i det system som ditt jaktlag har använt sedan tidigare. Det är antingen Länsstyrelsens system Älgdata (www.algdata.se), alternativt Viltdata (www.viltdata.se), Jaktrapport (www.jaktrapport.se), eller WeHunt (www.wehuntapp.com).

När du har skjutit en älg, så rapportera den gärna så snart som möjligt. Då kommer den in i statistiken (https://algdata-apps.lansstyrelsen.se/algdata-apps-stat) och det blir lättare att följa upp hur jakten går.

Glöm inte att rapportera älgobs!

Älgobservationer är en av fyra basmetoder för inventering av älgstammen. Älgobsen är ett av de viktigaste underlagen för uppföljningen av älgjakten och för älgförvaltnings- och älgskötselplaner, eftersom metoden ger värdefull information om älgstammens utveckling, sammansättning och reproduktion. Observationsperioden är de sju första dagarna då älgjakt bedrivs under de 30 första dagarna från älgjaktens start (8 oktober – 6 november). Om ert älgjaktlag inte har rapporterat årets älgobs än, så gör det därför gärna så snart som möjligt. Rapportera uppgifterna på webben, antingen via Viltdata (www.viltdata.se), Jaktrapport (www.jaktrapport.se), eller WeHunt (www.wehuntapp.com).

Registreringsansökan för jaktområden – smidigare med vår e-tjänst!

För att du enklare ska kunna ansöka om registrering och/eller avregistrering i ditt älgskötselområde, licensområde eller kronhjortsskötselområde, har Länsstyrelsen lanserat en ny digital tjänst. Du som registrerad företrädare kan använda e-tjänsten genom att logga in med ditt personnummer via BankID på www.algdata.se. E-tjänsten består av en interaktiv karta där du markerar vilka fastigheter du vill ska ingå i ansökan. Landarealen beräknas direkt och du kan exportera din ansökan till en pdf-fil. När Länsstyrelsen får in fullständiga uppgifter direkt från e-tjänsten kan du få ett snabbare beslut från oss. Om du väljer att ansöka via e-tjänsten, behöver du inte längre fylla i några blanketter för din ansökan.

Kom ihåg att vi behöver få in din ansökan som gäller årets jakt senast den 31 januari, för att hinna med samtliga ansökningar innan jakten börjar. Du kan endast skicka in en ansökan per år via e-tjänsten, så vänta med att skicka in ansökan tills du är helt klar.

Vi hoppas att vår nya e-tjänst underlättar ansökningsprocessen för dig! Kontakta Länsstyrelsens vilthandläggare vid frågor eller funderingar, så hjälper vi dig att komma igång.

Foto: Magnus Erlander

Årets inventering av varg och lodjur

Inventeringen av varg och lodjur har pågått sedan den 1 oktober, och håller på till och med den sista februari för lodjur och sista mars för varg.

Din hjälp är värdefull!

Rapportera på Skandobs eller till Länsstyrelsens fältpersonal, om du ser varg eller lodjur, har lyckats få dem på bild i din åtelkamera eller hittat spårstämplar eller spillning. Är förhållandena de rätta, har vi chansen att kvalitetssäkra observationen, och kan då få med djuren i årets inventeringsresultat.

 Att enkom inventera rovdjuren via spårningar kan vissa år vara svårt, på grund av brist på bra spårsnö. Vi åtgärdar detta, genom att allt mer använda oss av kameror vid inventeringen. Har du tips om var vi kan sätta upp kameror för att ha chans att få rovdjuren på bild, hör av dig till oss som arbetar i fält.

Kontaktuppgifter till våra spårare och besiktningspersonal finns på Länsstyrelsens hemsida.

Foto: Martin Fransson

Nya jakttider från den 1 juli 2021

Regeringen har beslutat om nya jakttider. Från den 1 juli 2021 gäller den nya jaktförordningen som innehåller en del förändringar som påverkar jakten.

Nedan finns några av de förändringar som införts i jaktförordningen (1987:905).

Inskränkningar i jakten (när på dygnet man får jaga) 9 §

Rådjur får jagas bara från och med en timme före solens uppgång till och med en timme efter solens nedgång. Under timmen efter solens nedgång får jakten endast bedrivas som smyg- eller vaktjakt.

Älg får jagas från och med en timme före solens uppgång till och med en timme efter solens nedgång. Under timmen efter solens nedgång får jakten endast bedrivas som smyg- eller vaktjakt.

Bläsand, gräsand, ejder, knipa, kricka, sjöorre, storskrake, vigg, bläsgås, grågås, kanadagås, sädgås och vitkindad gås får jagas bara från och med en timme före solens uppgång till och med en timme efter solens nedgång.

Jakt med hund16 §

En hund som vid jakt eller jaktträning jagar på ett olämpligt sätt ska snarast kopplas.

Jakt eller jaktträning med hund ska bedrivas på ett sådant sätt att viltet med hänsyn till hundens egenskaper eller snö-, is- och temperaturförhållandena inte utsätts för onödiga påfrestningar.

Det infördes också ändrade tider för löshundsjakt. Bland annat gäller nu för hund som förföljer;

Grävling i hela landet den 21 augusti-31 januari

Rödräv i hela landet den 21 augusti-28 (29) februari

Älg i hela landet den 21 augusti-31 januari

Utfodring 43 §

En ändring i jaktförordningen gällande utfodring trädde i kraft den 1 oktober 2021 och ger Länsstyrelsen rätt att besluta om förbud eller villkor om utfodring.

Förbud mot eller villkor för utfodring av vilt som inte hålls i hägn får endast omfatta utfodring av klövvilt. Ett sådant beslut får dock även omfatta utfodring av annat vilt, om utfodringen bedrivs på ett sådant sätt att klövvilt kan nyttja fodret.

Beslutet får inte omfatta utfodring i form av saltstenar, viltåkrar eller foder som placeras på åtelplatser för att bedriva åteljakt.

Jakttider Bilaga 1

Rådjur - hornbärande Hela landet den 16 augusti-30 september och den 1 maj-15 juni endast smyg- eller vaktjakt

Rådjur - kid Hela landet den 1–30 september endast smyg- eller vaktjakt

Rådjur Hela landet den 1 oktober-31 januari

Jakttider Bilaga 2

Älgjakten får ett fast startdatum. I bland annat Västra Götaland startar jakten den 8 oktober fram till den 31 januari

För jakt som sker utanför licens- och älgskötselområden och som endast avser älgkalv är jakttiden i Västra Götaland den 8-12 oktober. 

Skyddsjakt Bilaga 4

Årskalv av älg som uppträder vid fält med oskördad gröda, får jagas om det behövs för att förebygga skada, om länsstyrelsen inte föreskrivit annat den 1 augusti till den 8 oktober i Västra Götaland.

Grågås, kanadagås och vitkindad gås som uppträda i flock om minst fem individer vid fält med oskördad gröda eller kan medföra olägenhet för människors hälsa får jagas den 1 juli – 30 juni.

Trana som uppträder i flock om minst fem individer, får jagas vid fält med oskördad gröda om det behövs för att förebygga skada den 1 augusti-30 september och den 1 april-30 maj.

Sångsvan som uppträder i flock om minst fem individer får jagas vid fält med oskördad gröda om det behövs för att förebygga skada den 1 oktober-31 mars.

För stora fåglar har man infört en begränsning om att de ska uppträda i flock om minst fem individer för att få skyddsjagas på eget initiativ. Det har man gjort för att skydda familjegrupper. Trana uppträder inte som familjegrupp på fler än fem individer.

Man har även begränsat begreppet olägenhet som fåglar kan orsaka från ”sanitär olägenhet” till ”olägenhet för människors hälsa”. Det kommer att påverka exempelvis skyddsjakt vid badstränder där man måste kunna påvisa att avföring från gäss medför olägenhet för människors hälsa.

Foto: Länsstyrelsen

Älgspillningsinventering i Västra Götalands län 2020/2021

Under vintern 2020/2021 har 70 (63 förra året) av länets älgjaktområden genomfört spillningsinventering och därefter skickat in sitt resultat till Länsstyrelsen. Bäst täckning är det i länets södra del, där man nu har ett bra underlag för sin älgförvaltning. Inventeringsresultatet ger ett underlag för förvaltningen av älgstammen. Arbetstimmarna som läggs ned på inventeringen betalar sig i form av att man får ett viktigt beslutsunderlag. Det gynnar hela älgförvaltningen på alla nivåer inom älgförvaltningsområdet.

För att få ett statistiskt säkerställt underlag är det viktigt att tillräckligt många provytor inventeras. Det är också viktigt att inte lägga för mycket vikt vid resultatet från ett enskilt år. Spillningsinventeringen blir ett starkt verktyg först när man upprepar den årligen och på så sätt kan analysera trender (upp- och nedgångar) i populationen.

I detta dokument har vi inkluderat en summerande tabell för vardera ÄFO 1–9. I tabellen finns bland annat siffror för standardfel (SE) och antal jaktområden som skickat in inventeringsunderlag.

Spillningsinventering är en enkel inventeringsmetod där man med hjälp av ett stickprov skattar medeltätheten av älgspillningshögar. De skattade värdena kan i sin tur användas som index på antal älgar i området och därigenom beskriva förändringar mellan år. Spillningsinventering är därför ett värdefullt underlag i älgförvaltningen.

Det är många som är involverade i spillningsinventeringen. Det kan bli fel på vägen när siffror ska överföras från olika protokoll till Excel och sedan sammanställas och skickas in till skötselområdet och till slut till Länsstyrelsen. Ibland fattas det siffror, ibland är det något fel i någon formel i det Excelark man använder. Detta gör att det ibland fattas exempelvis siffra för standardfel (SE), eller att antal inventerade ytor till och med blir fler än det totala antal ytor som finns i trakterna som inventerats.

Det som skickats in är det som redovisas nedan. Det är viktigt att i alla led säkerställa att det är rätt, så inte fel följer med in i sammanställningarna.

Som ett led i att minimera fel, vill vi till nästa säsong att ni som ska spillningsinventera, använder nya kartor med de nya traktnamnen, nya inventeringsprotokoll och nya sammanställningsprotokoll.

Använder ni kartor, protokoll eller sammanställningsprotokoll med det gamla traktnamnet, så behöver du göra en beställning hos Länsstyrelsen av nya kartor och protokoll för ditt ÄSO. På Älgdata kan ni ladda ner filer till GPS och telefon som visar trakter och ytorna som finns i varje trakt.

Sedan 2013 arbetar Länsstyrelsen tillsammans med Svenska Jägareförbundet för att fler älgjaktområden ska genomföra spillningsinventering och håller årligen utbildningar i ämnet. Sedan 2016 kan inventeringsområden söka bidrag från Länsstyrelsen för utförd spillningsinventering. Bidraget är för närvarande 1,5 kr/inventerad provyta. Bidraget delas ut till de jaktområden som redovisar resultatet till Länsstyrelsen inom utsatt tid.

Vill du veta mer om länets spillningsinventering?

På Länsstyrelsens webbsida http://www.algdata.se/sv/pages/default.aspx finns information och instruktioner om bland annat älgspillningsinventering.

Du kan också kontakta Länsstyrelsens vilthandläggare.

Karta: Länsstyrelsen

Om nyhetsbrevet

I Viltnytt publicerar vi aktuell information om förekomsten av klövvilt och rovdjur i länet, främst lo och varg. Här står också om skyddsjakt och om bidrag och ersättningar för att skydda tamboskap.

Länsstyrelsen Västra Götalands län
403 40 Göteborg | 010-224 40 00 | vastragotaland@lansstyrelsen.se 

Har du fått detta mail vidarebefordrat?
Starta en egen prenumeration här.

Så hanterar vi dina personuppgifter

 

Följ oss i sociala media

Dela detta utskick