Älgjakten 2021/2022 avslutad

Den 31 januari avslutades älgjakten för denna gång. I länet har det fällts 4588 älgar under den gångna jaktsäsongen, varav 1220 vuxna tjurar, 1108 kor och kvigor och 2260 kalvar. I diagrammet nedan ser man att avskjutningen minskat de senaste åren. Detta är inget oväntat. Älgstammens täthet har medvetet sänkts för att komma tillrätta med de stora betesskadorna i länet. Trots denna minskning av älgstammen så kvarstår dock skadorna. Det tyder på att det inte bara är älgen som betar i skogen.

I Västra Götaland finns det på sina håll stora populationer av dovhjort, rådjur och kronhjort. Den totala mängden hjortvilt behöver hamna i balans med foderresurserna. Genom ökad avskjutning av andra hjortdjur, ståndortsanpassat skogsbruk och foderskapande åtgärder, kan jägare och markägare tillsammans bidra till att öka den biologiska mångfalden i landskapet. Det gynnar inte bara älgen, utan oss alla!

Dags att förbereda vårens älgspillningsinventering

Förra året genomförde 71 jaktområden älgspillningsinventering och skickade in dem till Länsstyrelsen. En ökning från 63 jaktområden året innan. Det är bra att fler genomför denna inventering, en av basmetoderna som är rekommenderad för älgförvaltningen.

För att starta upp spillningsinventering i ert jaktområde kan ni beställa material från Länsstyrelsen. Länsstyrelsen delar ut vita pinnar som ska markera ytan som ska inventeras. Dessa pinnar sätter man noggrant ut med hjälp av GPS första gången på ytan, och därefter är det samma yta som man inventerar. GPS punkterna laddar man hem via länken nedan. Därefter läggar man in dem i sin egen GPS. Det finns flera olika GPSer och program så det varierar hur man går tillväga.

Instruktioner om inventeringen finns på hemsidan:

https://www.algdata.se/algforvaltningen/inventering-2/spillningsinventering/

Utöver pinnar till ytorna skickar Länsstyrelsen ut kartor i PDF-format, dels en översiktskarta över hela jaktområdet, dels en karta per trakt. Inventeringsprotokollet samt sammanställningsprotokollet som ni också får från Länsstyrelsen, är viktigt att ni använder. Det finns beräkningar i dessa filer som måste stämma. Ta för vana att använda en ny kopia av filen ni får av Länsstyrelsen inför varje ny säsong.

Inventering görs på våren efter snösmältning, men innan lövsprickning. Ni behöver utse någon i jaktområdet som samlar in ert jaktområdes alla spillningsinventeringsprotokoll. Siffrorna ska föras in i sammanställningsprotokollet och skickas till Länsstyrelsen senast den 15 maj 2022. För de jaktområden som gör detta, utgår ersättning med 1,50 kr per inventerad yta.

Inventeringsresultatet ger ett underlag för förvaltningen av älgstammen. Arbetstimmarna som läggs ned på inventeringen betalar sig i form av att man får ett viktigt beslutsunderlag. Det gynnar hela älgförvaltningen på alla nivåer inom älgförvaltningsområdet.

För att få ett statistiskt säkerställt underlag är det viktigt att tillräckligt många provytor inventeras. Det är också viktigt att inte lägga för mycket vikt vid resultatet från ett enskilt år. Spillningsinventeringen blir ett starkt verktyg först när man upprepar den årligen och på så sätt kan analysera trender (upp- och nedgångar) i populationen.

Vad göra när fåglarna kommer till åkern?

Gäss har under flera år ökat i antal. De har också ändrat flyttbeteende. Fler övervintrar och många flyttar inte lika långt som förut.

Detta medför att skadorna ökar i jordbruket och behovet av att vidta åtgärder mot skador på gröda ökar. Det finns inget enkelt sätt att skydda grödorna, det kräver både tid och arbete. Viltskadecenter har samlat information om olika åtgärder man kan vidta, allt från åtgärder utan skrämsel till åtgärder med skrämsel och även skyddsjakt. Länsstyrelsen har skrämselkonsulenter som bistår och stöder lantbrukare för att få så bra effekt som möjligt av de förebyggande åtgärderna.

Det är främst fåglarnas födosök som är orsaken till skadorna. De vanligaste skadorna orsakas av att fåglarna trampar i och betar olika grödor eller plockar upp utsäde. Åtgärder för att förhindra skador kan vara nödvändiga från vår till höst, med varierande krav på insats. Det finns flera olika typer av åtgärder att prova.

Det är viktigt att vara förberedd inför en ny växtsäsong och att ha planerat en variation av åtgärder för att det ska bli effektivt. Ofta ger skrämselmetoderna endast effekt i några dagar (upp till en vecka), man får sedan flytta om eller byta ut skrämseln mot något annat.

Det är viktigt att man vidtar förebyggande åtgärder innan man använder sig av skyddsjakt. Skyddsjakt i kombination med andra åtgärder kan också ge bra effekt.

Förra året kom en ny jaktförordning med ändringar angående bland annat skyddsjakt på eget initiativ. Nedan redovisas de vanligaste fåglarna som orsakar skada i gröda och som man får skyddsjaga på eget initiativ enligt de villkor som gäller. För övriga arter måste man ansöka om tillstånd till skyddsjakt hos Länsstyrelsen.

Grågås, kanadagås och vitkindad gås som uppträder i flock om minst fem individer vid fält med oskördad gröda eller kan medföra olägenhet för människors hälsa, får jagas den 1 juli-30 juni.

Trana som uppträder i flock om minst fem individer, får jagas vid fält med oskördad gröda om det behövs för att förebygga skada den 1 aug.-30 sept. och den 1 april-30 maj. Sångsvan som uppträder i flock om minst fem individer får jagas vid fält med oskördad gröda om det behövs för att förebygga skada den 1 okt.-31 mars.

För att kunna få ersättning för skadad gröda, måste skadan besiktigas direkt när den upptäcks. Ansökan om ersättning ska göras senast tre månader efter att skadan upptäcktes.

Rovdjursangrepp på tamdjur under 2021

Under 2021 har det varit sammanlagt 26 angrepp av rovdjur i länet. Tolv angrepp orsakade av lodjur och fjorton av varg. För att avvärja angrepp behöver man vara noga med att staketen är väl sträckt och att det är bra spänning på trådarna, särskilt den låga som bör sitta ca 30 cm från marken.

Angrepp lodjur (får och get)

Uddevalla 3 angrepp

Borås 4 angrepp

Mark 3 angrepp (varav 1 get)

Svenljunga 1 angrepp

Vårgårda 1 angrepp

Angrepp varg (får, alpacka och hund)

Orust 6 angrepp

Tjörn 1 angrepp

Töreboda 2 angrepp

Åmål 2 angrepp

Mellerud 1 angrepp

Svenljunga 1 angrepp (hund)

Bengtsfors 1 angrepp (alpacka/får)

Jaktområden i Västra Götaland för licensjakt lodjur 2022

Licensjakt lodjur 2022

Årets licensjakt efter lodjur får bedrivas från och med den 1 mars 2022 och som längst till och med den 31 mars 2022, eller till en tidigare tidpunkt då Länsstyrelsen avlyser jakten. Länsstyrelsen har beslutat om jakt efter högst fem (5) lodjur i Västra Götaland 2022.

Högst ett (1) lodjur får fällas inom jaktområde 1 som består av Åmåls kommun.

Högst ett (1) lodjur får fällas inom jaktområde 2 som består av Färgelanda kommun.

Högst två (2) lodjur får fällas inom jaktområde 3 som består av Borås och Ulricehamns kommuner varav högst ett (1) lodjur får fällas i Ulricehamns kommun.

Högst ett (1) lodjur får fällas inom jaktområde 4 som består av Tranemo och Svenljunga kommuner.

Den som har jakträtt efter lodjur i områden som omfattas av detta beslut får jaga enligt beslutet. Den som tänker bedriva licensjakt efter lodjur ska enligt 49 § jaktförordningen registrera sig i Naturvårdsverkets jägarregister.

Anmälan kan göras via:

• Naturvårdsverkets talsvar: 0771-18 34 11 (välj djurart och ange personnummer),

• Naturvårdsverkets kundtjänst: 010-698 17 00 (ange personnummer),

• e-post till jagarregistret@naturvardsverket.se (ange personnummer),

Samtliga jaktledare ska anmäla sig till Länsstyrelsens SMS-tjänst för att få meddelande om kvarvarande tilldelning. Övriga jaktdeltagare bör också anmäla sig. SMS-tjänsten syftar till att säkerställa en snabb avlysning och minska risken för överskjutning. Observera att fastän SMS-tjänsten används är jaktledaren skyldig att minst en gång i timmen avlyssna Länsstyrelsens telefonsvar för information om återstående tilldelning (010 – 22 450 95).

Anmälan till tjänsten för att få SMS om återstående tilldelning:

Skicka ett sms till 076 519 68 33 (om du har svenskt abonnemang) med texten: Spara Förnamn Efternamn LojaktVG2022. Förnamn och Efternamn ersätts med jägarens riktiga namn. Om du har två efternamn ska de skrivas ihop i ett ord. Varje ord separeras med mellanslag.

Vanliga frågor om vilda djur i staden

Frågor om grävlingar

Fråga: Många ser spår i sina trädgårdar när grävlingen har grävt efter mat. Vad skulle vara "olägenhet nog" för att bedriva skyddsjakt när djuren har ungar? Finns det exempel där skyddsjakt skulle gå före djurvälfärden?

Svar: I Jaktförordningen (1987:905) bilaga 4 står detta:

2) Ekorre, grävling, hermelin, husmus, iller, lämlar, mink, mullvad, mård, mårdhund, råttor, räv, skogsmöss, sorkar, vessla, vildkanin och vildsvin som kommer in på gården eller i trädgården och där kan orsaka skada eller annan olägenhet får jagas den 1 juli-30 juni.

Bilaga 4 omfattar skyddsjakt på eget initiativ, vilket innebär att myndigheten inte alltid får möjlighet att vägleda om vad som bör anses som skada eller olägenhet. I de fall personen kontaktar oss för vägledning, är beskedet att, som vid all skyddsjakt, skrämselåtgärder ska prövas i första hand, framför allt under den tid då djuren har ungar. Den som på eget initiativ skyddsjagat ska efteråt kunna motivera sitt beslut vid en eventuell tillsyn eller utredning. Exempel på när skyddsjakt skulle vara befogat: Grävlingar som underminerar husgrund eller räv som upprepat tar hönor.

Fråga: Får man fånga en grävling i fälla och släppa ut den någon annanstans?

Svar: I enlighet med jaktförordningen 41 § och 12 a § gäller följande:

41 § Vilt får inte sättas ut i frihet om inte annat följer av 12 a §. Naturvårdsverket får meddela föreskrifter eller i det enskilda fallet besluta om undantag från första stycket. 12 a § Vilt som har fångats i fångstredskap skall vid vittjningstillfället omedelbart avlivas eller återges friheten.

Det är således Naturvårdsverket som kan besluta om undantag från kravet i 12 a § om avlivning eller frisläppande direkt enligt 15 § jaktförordningen. Det är också Naturvårdsverket som beslutar om frisläppande av vilt enligt 41 § jaktförordningen. Det är däremot Jordbruksverket som hanterar frågan om transport av djur.

Frågor om fåglar

Fråga: Picka ägg på hustak: Vad krävs, i vilka lägen och hur godkänns det?

Svar: För att picka ägg behövs ett tillstånd från Länsstyrelsen om skyddsjakt. Detta är ingen effektiv metod för att ta bort problemet. Det är bättre att avliva de vuxna djuren alternativt se till att de inte bygger boet.

Fråga: Om det påträffas flera döda fåglar, exempelvis kajor, vem gör bedömningen om detta beror på smitta eller om det är en naturlig död?

Svar: Är det många döda fåglar på samma plats eller om det finns synliga tecken på sjukdom, bör man rådfråga SVA (Statens Veterinärmedicinska Anstalt). De kan behöva få in fåglar för provtagning.

Fråga: Räknas ilskna fiskmåsar med ungar på en skolgård som attackerar personal och barn som "ett problem som överväger det etiska" och ger rätt till skyddsjakt? Man har försökt förebygga och motverka att de bygger bo men inte lyckats. Bör attackerande måsar på skolgårdar skjutas?

Svar: Fiskmåsar med ännu inte flygga ungar som befinner sig på marken triggar en aggressivitet hos fåglarna. Trots att denna aggressivitet enbart brukar hålla i sig under en begränsad tid bör skyddsjakt övervägas. Djur som attackerar barn räknas alltid som allvarlig skada. Genom att fortsätta arbeta proaktivt med att förhindra upprepade häckningar på hustaken går det förhoppningsvis att nå en mer långsiktig lösning på problemet.

Fråga: En svan som varit på en skolgård - vad gör man? Har kommunen ansvar att "flytta" på svanen?

Svar: Ligger skolan på kommunens mark är det kommunens ansvar. Varje situation med djur på ”fel ställen” är olika. Har svanen uppehållit sig på skolgården under flera dagar? Om svaret är ja, varför? Är svanen sjuk? Ring i så fall svenska djurambulansen eller Katastrofhjälp fåglar och vilt (KFV). Om den inte är sjuk, kanske den enbart behöver hjälp med att ta sig ut från skolgården. Klarar inte skolans personal att fösa ut svanen från skolgården, kanske kommunen bör prioritera att åka ut till skolan och vara behjälplig med detta? Finns det en hona som ligger på ägg och ruvar någonstans på skolgården? I dessa fall kommer hanen inte att vika från platsen. Bäst då är att lokalisera boet och flytta det till annan plats. Alternativt hägna av den del av skolgården där boet finns, för att minska risken för konfrontation med människor. Svanar är skyddsvärda fåglar och håller ihop med samma partner.

Fråga: Vad är en allvarlig skada och olägenhet, som kan vara skäl att flytta fågelbo enligt punkt 16 i Bilaga 4, jaktförordningen.

Svar: Fåglar som bygger bon på balkonger, hustak eller andra olämpliga ställen.

Frågor om skadat vilt

Fråga: Hur gör man när det finns olika åsikter om hur skadat viltet är? Ibland hänvisas till skador/skabb när en räv i bostadsområde springer omkring utan besvär och med pälsen kvar.

Svar: Vad som räknas som allvarlig skada är alltid den enskildes bedömning. Om du gör bedömningen att djuret lider och det inte är tillfälligt eller övergående, bör djuret avlivas. Haltande djur kan fortsatt klara sig bra trots skada. Begynnande tecken på skabb kan läka ut. Vid kraftiga tecken på skabb (päls saknas, djuret kliar sig upprepat och är avmagrat) bör djuret avlivas snarast, framförallt vintertid. En död skabbräv ska antingen eldas upp, läggas i dubbla plastpåsar och slängas i brännbart eller grävas ned djupt.

Fråga: Skadade måsar: Ska de ska räddas eller avlivas?

Svar: Det finns egentligen inget rätt eller fel. Om man anser att en fågel bör räddas kan man kontakta djurambulansen eller KFV för råd/assistans. Om dessa bedömer att fågeln är utom räddning, bör den avlivas omgående. Ett lidande djur bör alltid avlivas. För alla djur som hittas skadade och som man vill rädda, gäller att de måste kunna släppas ut och klara sig själva efter att de har rehabiliterats. Alla djur går inte att ta hand om för att sedan släppas ut igen.

Fråga: Får vem som helst skjuta en skabbräv på annans mark?

Svar: Ja, enligt Jaktförordningen 40 c §: Om frilevande vilt anträffas så skadat eller i en sådan belägenhet att det snarast bör avlivas av djurskyddsskäl, får djuret avlivas även om det är fredat eller om avlivningen sker på någon annans mark. Förordning (2018:639).

Frågor om hur döda djur ska hanteras

Fråga: Döda vilda djur i tätbebyggda områden eller på badplatser, hur hanteras dessa?

Svar: Om du hittar ett större dött djur i tätort eller på kommunal mark, till exempel i parker och på gator, ta kontakt med din kommun.

Om ett vilt djur har dött på din tomt är du som fastighetsägare ansvarig för kadavret. Ligger kadavret i ett bostadsområde behöver du oftast forsla bort det. Ett mindre djur kan du förpacka väl i en plastpåse och sedan lägga bland dina hushållssopor. Större djur kan behöva lämnas in för kremering. Fråga din kommun vad som gäller där du bor. Du kan också flytta kadavret till ett skogsområde om du har markägarens tillstånd. I skog och mark tar naturen hand om det döda djuret. Markägaren är alltid i första hand ansvarig för döda djur i skog och mark. Hittar du ett dött djur i naturen som är statens vilt, till exempel varg, lo, älg, rovfåglar, utter med flera, ska du alltid ringa Polisen, telefon 114 14.

Om du träffar på flera döda vilda djur i skog och mark ska du rapportera det till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Hittar du ett eller flera döda vildsvin är det extra viktigt att du rapporterar detta till SVA med anledning av förekomsten av svinpest (ASF) i närliggande länder.

Fråga: Får man slänga döda grävlingar/svanar eller måsar från allmän plats i skogen?

Svar: Ja, om du har markägarens tillstånd.

Äldre modell av väst med vargstål

Bidrag skyddsväst hund

Länsstyrelsen har möjligheten att via Viltskademedlen ge bidrag till skadeförebyggande åtgärder för hund i form av skyddsväst med vargstål. Dessa medel får inte användas till andra typer av skydd som t ex vildsvinsskydd. Då vissa handlare säljer västarna som ett paket-pris, väst med vargstål och vildsvinsskydd tillsammans, kan bidraget som betalas ut upplevas som felaktigt. Detta beror på att bidraget endast får ges till väst plus vargstål.

Länsstyrelsens gemensamma riktlinjer:

• Länsstyrelsen betalar ut ett bidrag som motsvarar 50 % av inköpspriset för väst (max 5000 kr)

• Västen ska vara inköpt senast 1 år innan ansökan har inkommit till Länsstyrelsen (verifieras med kvitto)

• Bidrag betalas ut inklusive moms

• Bidrag betalas enbart ut till de västar som anses skydda mot varg. Bidrag utgår inte för extrautrustning som skyddar mot vildsvin, halsband med ljus, GPS-fickor till väst eller annan utrustning som inte i huvudsyfte skyddar mot angrepp från varg.

• Ansökan ska skickas in till det län där man huvudsakligen jagar

  • För vissa län krävs det att man jagar inom ett område där det finns varg för att få bidrag. I dessa fall kan man upplysa den sökande om att möjlighet kan finnas för att ansöka i det län man är folkbokförd, om det där bedöms finnas varg i hela länet.

Skyddsjakt på dovhjort ökar

Skyddsjakt är ett verktyg som kan används av djurägare, lantbrukare och skogsägare för att skrämma eller avliva problemdjur. Skyddsjakt är en sista utväg när den ordinarie jakten och skrämselmetoder inte lyckats lösa problemet. Under skyddsjakt kan andra förutsättningar gälla jämfört med den ordinäre jakten. Det kan innebära till exempel jakt på fredat vilt, jakt utanför jakttid, jakt med vanligtvis otillåtna jaktmetoder eller hjälpmedel.

I vissa situationer kan skyddsjakt på klövvilt utföras på egens initiativ, det vill säga utan tillstånd från Länsstyrelsen. Dessa situationer beskrivs i bilaga 4 i jaktförordningen.

Övriga skyddsjakter på klövvilt kräver tillstånd från Länsstyrelsen. De senaste åren har antalet skyddsjakter på klövvilt beslutade av Länsstyrelsen Västra Götaland ökat. Framförallt är det skyddsjakt på dovhjort som har ökat. Under 2021 beslutade Länsstyrelsen Västra Götaland 58 skyddsjakter på dovhjort med tillstånd att avliva upp till 624 dovhjortar. En kraftig ökning från 2020 då man beslutade om 30 skyddsjakter med tillstånd att avliva upp till 195 dovhjortar. För övriga klövviltsarter beslutas vanligtvis inte skyddsjakt på mer än 25 djur per art och år. Plottade på en karta ger skyddsjakterna en indikation på var i länet vi har täta dovhjortspopulationer.