Veckan i länet

Länets kommuner fortsätter att avveckla sina särskilda organisationer, eller arbetsformer, för att hantera effekterna av Rysslands invasion av Ukraina. De flesta behåller dock sin kapacitet för att kunna skala upp arbetet igen vid behov.

Kommunerna har i dagsläget två dominerande önskemål. Dels fortsatt kommunikation med Migrationsverket i boendefrågan, dels samverkan med Arbetsförmedlingen angående arbetsmarknadsinsatser.

Länsstyrelsen avslutar nu tillsvidare de delregionala dialogerna. Länets aktörer att rapporterar i stället sina lägesbilder i WIS. Länsstyrelsens webbplats uppdateras kontinuerligt med aktuell information. På informationsverige.se finns nu också en sida med samlad information på ukrainska.

Hela lägesbilden finns på Länsstyrelsens webbsida: Så påverkar omvärldsläget samhället

Så fördelas skyddsbehövande ukrainare i länet

Nu är förslaget klart på hur fördelningen av skyddssökande från Ukraina ska se ut på läns- och kommunnivå. Länsstyrelserna börjar därmed en dialog med kommunerna om eventuella regionala förändringar i fördelningen.

Fördelningen baseras på en uppskattning av hur många boendeplatser som behövs utifrån Migrationsverkets huvudscenario om att 76 000 personer kommer att söka skydd i Sverige enligt massflyktsdirektivet fram till halvårsskiftet.

Läs mer i nyheten "Så fördelas skyddsbehövande ukrainare i länet"

Migrationsverket halverar behovet av bostäder

Behovet av tillfälliga boendeplatser, så kallade evakueringsboenden, fortsätter att minska. Migrationsverket halverar nu sin bedömning, från 4 000 till 2 000 platser.

Den nya bedömningen resulterar i att fem av länets kommuner inte längre behöver reservera några boenden. De fem är: Hjo, Lerum, Skara, Tibro och Öckerö. Det betyder att lokalerna åter kan användas för ordinarie verksamhet.

Följande fem kommuner ska fortfarande ha tillgängliga platser för omedelbar användning: Borås (200 platser), Göteborg, Lysekil, Mölndal och Uddevalla. Beslutet att minska antalet tillfälliga boenden omfattar perioden fram till och med den 29 april. Situationen kan förändras med kort varsel.

Skulle läget förändras kommer Migrationsverket att ta kontakt med kommuner med en förfrågan om tillfälliga boendeplatser. Primärt sker detta i så fall i enlighet med de förutsättningar, exempelvis tid för iordningställande, som beskrevs i den inventering som länsstyrelserna redovisade för Migrationsverket den 25 mars.

Marks kommun jobbar hårt med jobben

Flyktingarna från Ukraina måste ha jobb. Det är just nu den enda lösningen på massflyktsdirektivets baksidor. Det menar verksamhetschefen Sara Dahlin och verksamhetsutvecklaren Pia Kittilä Andersson i Marks kommun. Här utvecklar de sina tankegångar.

Hur många flyktingar från Ukraina har Mark tagit emot så här långt?

Vi har tagit emot 80 flyktingar, varav 33 barn.

Ni har redan fått ut några i arbete?

Ja, några arbetar redan, på distans. Andra har fått komma på intervjuer via Arbetsförmedlingen. Fyra har sökt jobb som vaktmästare, en som frisör och en inom restaurangbranschen. Vi vet att åtminstone en fått erbjudande om jobb. Men vi är lite bekymrade för att det ska dra ut på tiden med samordningsnummer, arbetstillstånd och uppehållstillstånd. Tar det för lång tid kan arbetsgivare bli tvingade att dra sig ur.

Varför är det viktigt att snabbt få ut de nyanlända på arbetsmarknaden?

Egen försörjning är nyckeln till eget boende och bra integration. Dessutom är jobb enda lösningen idag. Flyktingar som omfattas av massflyktsdirektivet har inte rätt till samma stöd och service som kvotflyktingar. De omfattas inte heller av arbetsmarknadspolitiska program. Idag bekostas deras boenden av civilsamhället och privatpersoner, men i förlängningen kan flyktingarna bli hänvisade till Migrationsverket asylboenden eller evakueringsplatser. Det betyder sämre levnadsvillkor. Migrationsverkets dagersättning stödjer inga hyreskostnader. 

Vad skulle kunna bli bättre?

De flesta skulle må bra av en subventionerad anställning i väntan på etablering. Arbetsmarknaden efterfrågar kompetens, men vi kan inte bortse från introduktionstiden. Det blir en kamp mot klockan, som vi ser det. Om vi inte hittar jobb kommer flyktingarna snart att slussas runt i landet. Det är naturligtvis inte bra för någon. Allra minst barnen.

Tips till andra kommuner som går i liknande tankar?

Fokusera på jobbspåret. Ta kontakt med företagarföreningar och samarbeta med lokala näringslivet. Det är viktigt att vi kan svara på det engagemang som finns nu.

Flyktingarna här vill jobba, förutsatt att skola och barnomsorg fungerar. Se till att erbjuda svenska från dag ett, för språket är ett problem. Många kan bara prata ukrainska och ryska. De få som kan engelska är lättare att matcha efter arbetsgivarnas önskemål.

Gör ingenting kring avtal och hyror i kommunal regi. Vänta in Migrationsverket först. Annars kan vi försätta både oss och flyktingarna i situationer som blir svåra att ta sig ur. 

Nytt säkerhetssamarbete med kommunerna

Länsstyrelsen i Västra Götaland har startat ett nytt säkerhetssamarbete. Ett så kallat best practice med några få kommuner. Ett arbete som sedan ska komma samtliga till del. Vi bad Viktor Löfving, säkerhetschef och stabschef på Länsstyrelsen, att utveckla tankarna.

Vad är det för nytt jobb ni har sparkat igång?

Flera av länets kommuner har efterfrågat tips och underlag för säkerhetsarbete kopplat till konsekvenserna av Rysslands invasion av Ukraina. Exempelvis flyktingmottagande. Vi för nu en dialog med några av länets kommuner för att sammanställa deras exempel på säkerhetsarbete. Samtidigt fångar vi in deras behov och kan kanalisera mot rätt myndigheter.

Vilka är med i gruppen just nu?

Lysekil, Ulricehamn, Borås och Göteborg. Fyra kommuner som representerar både stad och landsbygd. Vi vill hålla gruppen liten för att få till dialogen. Vårt arbete ska sedan komma alla till del, är tanken.

Vad hoppas ni kunna leverera?

Vi hoppas kunna sprida goda exempel på säkerhetsarbete. Vi hoppas också kunna lokalisera eventuella svagheter och risker. Eftersom dessa kan vara skyddsvärda kommer informationen troligtvis gå ut med signalskyddssystemet SIGNE.

Grästorp erbjuder utbildning i svenska

Massflyktsdirektivet ger inte ukrainare rätt att studera på sfi (svenska för invandrare). Men det är inget hinder i Grästorps kommun. Där har föreningen Grästorp för Ukraina startat tre studiecirklar för vuxna. Studiecirklarna organiseras av Studieförbundet Vuxenskolan.

Hör läraren Ann-Marie Liljegren och eleven Galisa berätta om första lektionen: Här anordnas språkcirklar för ukrainska flyktingar – "Som första skoldagen" - P4 Skaraborg | Sveriges Radio

Om nyhetsbrevet och varför du fått det

Med det här nyhetsbrevet vill vi bidra till samordning och samverkan genom att brett dela viktig information, sprida goda exempel och på olika sätt spegla det arbete som pågår inom länet. Nyhetsbrevet går ut till dig som tidigare prenumererat på "Läget i länet" och det nyhetsbrev som vi tog fram för att delge information om arbetet kring Covid-19.