Inbjudan från Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Webbversion | PDF-version

Så påverkas Västra Götaland av kriget i Ukraina|Vecka 18

Läget i länet

Veckan i länet

Kommunerna i länet rapporterar även denna vecka ett relativt oförändrat läge, där migration fortsatt är den största frågan för kommunerna att hantera. Flyktingströmmen från Ukraina har dock en liten påverkan på bland annat socialtjänst, förskola, grund- och gymnasieskola.

Tillgången på vissa varor påverkas av kriget i Ukraina och detta märks i nuläget framför allt på ökade priser. Tillsammans med höga priser på el, fordonsbränslen och gas, påverkar det här stora delar av näringslivet. Ökade kostnader för lantbruket påverkar länet, som har en förhållandevis hög andel livsmedelsproducenter.

Liksom föregående vecka efterfrågar kommunerna fortsatt dialog med Migrationsverket. Frågorna handlar bland annat om den nya lagstiftningen som ska träda i kraft 1 juli, krav på standard på boenden och ersättningar till kommunerna.

NYHETER

Fördelning av boendeplatser för skyddsbehövande från Ukraina

Den 29 april rapporterade Länsstyrelsen länets förslag på fördelningstal till Migrationsverket. I mitten av april presenterade Migrationsverket ett förslag till fördelningstal som ska ligga till grund för myndighetens fördelning av boenden för skyddssökande från Ukraina. Fördelningen mellan kommuner bygger på befolkningsstorlek, arbetsmarknad och övriga mottagande av asylsökande och skyddsbehövande. Detta förslag har nu delats med länets kommuner.

– Vi har nu haft dialogmöten med länets kommuner gällande förslaget. Fördelningstalet på länsnivå har inte kunnat förändras, men kommunerna har haft möjlighet att omfördela fördelningstalen för skyddsbehövande sinsemellan på frivillig basis, berättar Pia Falck, chef, på enheten för integration på Länsstyrelsen i Västra Götaland.

Det som sker nu är att Migrationsverket ska fatta beslut om fördelningstalen. Sedan kommer Migrationsverket att anskaffa nya boendeplatser för skyddsbehövande, med fördelningstalet som målbild. Syftet är att åstadkomma en jämn fördelning av boendeplatser mellan kommunerna.

Läs mer om det inrapporterade förslaget på kommunfördelning av skyddsbehövande ukrainare i nyheten Fördelning av boendeplatser för skyddsbehövande från Ukraina

Vårpropositionen 2022.

Viktigt att vara uppmärksam på ökad risk för exploatering 

I samband med flyktingströmmar ökar risken för att personer att utnyttjas för prostitution, människohandel och andra former av våld. Jämställdhetsmyndigheten, som samordnar arbetet mot prostitution och människohandel på nationell nivå, berättar vilka tecken man ska vara uppmärksam på för att kunna hjälpa.

Hallå där Tove Stenqvist, utredare vid Jämställdhetsmyndigheten, vad har ni sett för signaler på ökad människohandel till följd av flyktingströmmen från Ukraina?
– Vi har fått rapporter om direkta rekryteringsförsök vid framför allt gränsövergångar och vid Migrationsverkets lokaler och boenden. Vad rekryteringsförsöken har resulterat i kan vi med säkerhet inte säga idag. Polismyndigheten har dock påträffat flera kvinnor från Ukraina som utnyttjas i prostitution här i Sverige. Flera av de kvinnor som påträffats här i Sverige har uppgett att de inte har tidigare erfarenhet av att sälja sexuella tjänster men att de förlorat sina jobb och inte har något annat val för att kunna försörja sin familj.

Hur ser situationen ut framöver?
– Vi väntar oss en ökning av konkreta ärenden om människohandel framöver, därför är det viktigt att alla som kommer i kontakt med de som flytt invasionen av Ukraina är uppmärksamma på indikatorer för människohandel i mötet med potentiellt utsatta.

Vilka tecken är det man ska titta efter?
 Det finns flera indikatorer att vara uppmärksam på. Till exempel att en person visar tecken på att deras rörelsefrihet kontrolleras, uppvisar en rädsla eller oro om de blir kontaktade eller har skador som verkar vara ett resultat av våld eller någon form av kontroll. Annat att titta efter kan vara om en person uppvisar misstro till myndigheter, har falska identitetshandlingar alternativt inte några identitetshandlingar alls eller att de har en person som för deras talan vid möte med myndigheter.

Var hittar man mer information och material om detta arbete?
– Jämställdhetsmyndigheten har tagit fram information och material speciellt för de yrkesverksamma som möter personer på flykt från Ukraina. Det finns även översatt material att skriva ut och distribuera till de personer som flytt invasionen av Ukraina. Du hittar det på deras webbplats:

Det går även att beställa tryckt material, affischer och flygblad, från Jämställdhetsmyndigheten. För mer information om detta kan ni maila till nspm@jamstalldhetsmyndigheten.se

Man skriver på en lapp.

Röda Korsets behandlingscenter i Skövde hjälper krigstraumatiserade

Ett av svenska Röda Korsets sex traumabehandlingscenter finns i Skövde. Det startades för över 30 år sedan för att ge stöd och behandling till människor som traumatiserats i krig. Annika Lang, verksamhetsansvarig, berättar om arbetet.

Hallå där Annika Lang, hur startade er verksamhet?
– Mottagningen startades 1991 då man i regionen uppmärksammades på att det fanns för lite kunskap inom vården om hur personer som påverkats av krig, flykt eller tortyr skulle bemötas. De som söker sig till oss har ofta posttraumatiskt stressyndrom eller annan typ av stark psykisk ohälsa, som gör att deras vardag försämras och att många kroppsliga symptom uppstår. Många gånger är de fruktansvärda saker som hänt dem inte ens talbara. Vi arbetar tillsammans i teamet och med patienten för att kunna bemöta och behandla problematiken.

Hur ser ert arbete ut?
– Varje år tar vi emot runt 300 personer, men köerna är långa. Hos oss idag har vi ungefär 14 tjänster och psykologer, psykoterapeuter, sjukgymnaster och barnverksamhets-utvecklare samt vårdadministratör. Behandlingstiderna varierar, ibland behövs endast korta insatser, andra gånger är det långa behandlingar. Många av de personer som vi ska behandla har en extremt låg upplevelse av tillit till människor eller en väldigt komplex problematik. Vi använder oss av evidensbaserade metoder som riktar in sig på traumabehandling genom psykoterapi och fysioterapi. Patienterna kommer till oss både på egenremiss och via andra vårdgivare och vi tar emot alla, oavsett legal status.

Hur märker ni av kriget i Ukraina i er verksamhet?
– Än så länge märker vi främst hur Rysslands invasion påverkar våra patienter som upplevt krig tidigare, särskilt från forna Jugoslavien, då det kommer så nära geografiskt. Vi får också remisser till oss nu från personer med egen krigsupplevelse, som akut blivit påverkade av situationen i Ukraina och behöver bearbeta sin egen problematik.

Vi handleder också de frivilliga inom Röda Korset och andra idéburna verksamheter som erbjuder praktiska insatser eller bemöter de som kommer och som befinner sig i akut kris. Om kriget fortsätter så kommer vi på sikt att få in remisser hit, men just nu behöver de som kommer från Ukraina mest akut stresshantering, såsom psykologisk första hjälpen.

Vad kan vi alla tänka på för att stötta och hjälpa?
– Människor i akut kris behöver få känna av stabilitet och trygghet så långt som det går, vilket är det man kan erbjuda i första skedet. Att erbjuda en säker plats, mat och tak över huvudet och kanske ett lyssnande öra ger människor möjlighet att hämta andan och orka fortsätta kämpa med sina svårigheter och sin oro. Så att börja där är stort nog för den som vill hjälpa.

Ukrainsk översättning och anpassning av informationsverige.se

Regeringen ger Länsstyrelsen i Västra Götalands län i uppdrag att översätta delar av webbplatsen informationsverige.se till ukrainska och anpassa den till personer som beviljats uppehållstillstånd enligt EU:s massflyktsdirektiv.

– Under flyktingsituationen 2015 var portalen till stor hjälp för flyktingarna som kom. Den kommer nu att ha en viktig funktion i mottagandet av skyddsbehövande från Ukraina, säger integrations- och migrationsminister Anders Ygeman.

Läs mer i nyheten på regeringens webbplats

Myndigheten för psykologiskt försvar vill med denna kurs sprida kunskap och medvetenhet till berörda aktörer inom området.

Grundkurs i skydd mot informationspåverkan

Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) håller den 17 maj i Göteborg en grundkurs i skydd mot informationspåverkan. Kursen syftar till att utveckla medvetenhet om hot och sårbarheter inom informationspåverkan.

Kursen vänder sig till dig som arbetar inom Västra Götalands län och har en roll inom
totalförsvaret och jobbar inom en verksamhet som riskerar att skadas av informationspåverkan. Exempel på organisationer med företräde till kursen är länsstyrelser, kommuner och regionen. Deltagare på kursen kan vara kommunikatörer, beredskapshandläggare, säkerhetssamordnare, IT-stöd, chefer, politiker eller förtroendevalda.

Ett urval bland de anmälda kommer att göras utifrån aktörernas roll för totalförsvaret och för att få en relevant fördelning av aktörer.

Anmälen till kursen den 17 maj, görs senast den 12 maj på MSB:s webbplats

Förutom den 17 maj, hålls kursen även vid två tillfällen efter sommaren. Datum meddelas senare.

Ekot Radio Sweden sänder nyheter på flera språk för nyanlända och är en del av Ekot.

Sveriges Radio börjar sända nyheter på ukrainska

Sveriges Radio börja denna vecka att sända nyheter på ukrainska. Sändningarna kommer att innefatta nyheter, men även särskild samhällsinformation i form av enkla guider och tips, exempelvis information om var man vänder sig om man blir sjuk, hur man går tillväga om man behöver skolomsorg för sina barn med mera.

– Vi följer givetvis händelserna i Ukraina och kraftsamlar oss nu kring den våg av nyanlända som är i behov av information och nyheter. Det här är en tillfällig satsning som vi kommer att utvärdera och utveckla i relation till behov. Generellt sett ser vi löpande över vårt språkutbud utifrån hur det ser ut i svenska samhället, och med lyhördhet för förändringar i vår omvärld, säger Ella Petersson, kanalansvarig P2 och språkutbudet.

Läs mer i nyheten på www.sverigesradio.se

Åtgärder som stärkt samhällets beredskap

MSB finansierar verksamhet hos myndigheter, kommuner, regioner, frivilliga försvarsorganisationer och forskningsutförare genom anslag 2:4 Krisberedskap i syfte att stärka samhällets samlade beredskap. Under 2021 fördelades 1 270 452 tkr från anslag 2:4 Krisberedskap.

Nu presenteras en rapport med goda exempel på åtgärder från det senaste året och en samlad bedömning av åtgärdernas resultat. Ta del av rapporten på MSB:s webbplats.

Sveriges livsmedelsberedskap ska stärkas

Den senaste tidens händelseutveckling med Rysslands invasion av Ukraina har inneburit ett försämrat säkerhetsläge i Sveriges närområde. Säkerhetsläget aktualiserar behovet av att stärka Sveriges förmåga att hantera höjd beredskap och ytterst krig. Som ett led i det arbetet har regeringen beslutat att tillsätta en utredning om en ny livsmedelsberedskap.

Forskningsrådet Formas generaldirektör Ingrid Petersson utses till särskild utredare. Läs mer i regeringens pressmeddelande.

Stöd till lantbruksföretag och fiskerinäring

Priserna på insatsvaror för jordbruket som drivmedel, gödsel och foder har ökat ytterligare sedan Rysslands invasion av Ukraina. Kriget har också gjort att osäkerheten på världsmarknaden för jordbruksprodukter har ökat. Regeringen föreslår nu därför ett krispaket på drygt 2 miljarder kronor till jordbruket och ett stöd på 40 miljoner kronor till yrkesfisket.

Läs mer i regeringens pressmeddelande.

Beslutet innebär bland annat undantag från krav på bygglov och lättnader i byggreglerna.

Enklare att anordna tillfälliga boenden för flyktingar

Regeringen beslutade den 28 april att det ska bli enklare att anordna tillfälliga boenden för personer som söker skydd enligt massflyktsdirektivet. Regeringens beslut innebär bland annat undantag från krav på bygglov och lättnader i byggreglerna.

– Att vi nu beslutat om undantag från vissa krav i plan- och byggregelverket gör att Migrationsverket lättare kommer att kunna etablera förläggningar som snabbt kan behöva finnas på plats för att ta emot de människor som flyr från krigets Ukraina. Det kommer även göra det lättare för kommuner att anordna så kallade ankomstboenden, säger bostadsminister Johan Danielsson.

Läs mer i nyheten på regeringens webbplats

INFORMATION FRÅN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

Hälso- och sjukvård

Det är ingen större belastning på sjukvården relaterat till flykting-situationen. Sahlgrenska Universitetssjukhuset förbereder för att ta emot svårt sjuka evakuerade ukrainska patienter.

Information om vård av personer från Ukraina finns på Vårdgivarwebbens sida om Ukraina

Smittskydd

WHO varnar för risken för att krig och konflikt ökar risken för mässlings-utbrott UNICEF and WHO warn of ‘perfect storm’ of conditions for measles outbreaks, affecting children

Smittskydd Västra Götaland uppmanar till höjd beredskap på symptom på smittsamma sjukdomar vi annars sällan ser i Sverige.

Inkludering och arbete

Två jobbmässor är genomförda av Lindholmen Science Park, International House Gothenburg, Business Region Göteborg, Västra Götalandsregionen och Help Ukraine Gothenburg.

Läs mer i nyheten
Matchmaking för ukrainska flyktingar och västsvenska företag.

STATISTIK FRÅN MIGRATIONSVERKET

Aktuella siffror från Migrationsverket

Ansökningar
35 648 ukrainska medborgare har registrerat ansökan om skydd i Sverige
sedan 24 februari. (till och med den 4 maj). 80 000 personer från Ukraina väntas söka skydd i Sverige under 2022, enligt Migrationsverkets huvudscenario som presenterades den 27 april.


Boende
För närvarande finns det 22 859 boendeplatser. Av dessa är 2 774 evakueringsplatser där kommuner bistår Migrationsverket. Evakueringsplatserna kommer att minskas vartefter långsiktigare boendeplatser blir tillgängliga. Beläggningsgraden är 75 procent och situationen bedöms som stabil.

Här hittar du senaste siffrorna: Sökande från Ukraina

 

Om nyhetsbrevet

Med det här nyhetsbrevet vill Länsstyrelsen i Västra Götaland bidra till samordning och samverkan genom att brett dela viktig information, sprida goda exempel och på olika sätt spegla det arbete som pågår i länet. 

Prenumerera på Läget i länet

Så hanterar vi dina personuppgifter

 

Följ oss i sociala media