Läget i länet

Lisbeth Schultze, vikarierande landshövding.

Landshövdingen uppmanar till ökat säkerhetstänk

Det försämrade säkerhetspolitiska läget, med en ytterligare ökad hotbild, gör att kommuner, övriga myndigheter och organisationer behöver se över sitt säkerhetsskydd, sitt informationssäkerhetsarbete och ha en plan B för sin verksamhet. 

– Omvärldsläget gör detta än mer angeläget än tidigare. Länsstyrelsen vill uppmana alla kommuner att se över vad som är viktigt i verksamheten och hur man kan skydda det på bästa sätt. Det gäller både förmågan att kunna upprätthålla verksamhet över tid under förändrade förhållanden, och att skydda sekretess och viktig information. Det är också viktigt att vara vaksam på försök till påverkan eller olika typer av intrång, säger Lisbeth Schultze, vikarierande landshövding i Västra Götaland.

Nyligen sändes krypterad information via e-post till länets samtliga kommuner med rutin om hur man rapporterar hot mot samhällsviktig verksamhet. 

– Jag vill också passa på att uppmana alla att följa den rutinen och ha en ökad uppmärksamhet på eventuella incidenter och hot, säger Lisbeth Schultze.

Viktigt att tänka på cybersäkerhet i ett osäkert omvärldsläge

Så stärker du din it-säkerhet och motståndskraft

Den senaste tiden har vi kunnat läsa i media om störningar i IT-system hos samhällsviktiga funktioner. Regeringen har också satt upp frågan på agendan och gett MSB och Polis­myndig­heten i uppdrag att fördjupa sam­arbetet gällande IT-incidenter (läs mer om detta uppdrag längre ner i nyhetsbrevet). Men hur ser det egentligen ut med antalet IT-incidenter i vårt län och vad ska man själv tänka på för att hålla sig säker online? Vi har frågat en expert.

Hallå där Johan Fredriksson, IT-säkerhetsansvarig på Länsstyrelsen, hur ser det egentligen ut med antalet IT-incidenter? Har det ökat?
– Vi kan inte se att antalet incidenter har ökat varken på grund av attacker mot vår IT-miljö eller på grund av de säkerhetshöjande åtgärder vi gör. I början av kriget i Ukraina ökade däremot viljan att rapportera in misstänkta incidenter, men med tiden tror jag att det stabiliserar sig på en mer normal nivå.

Hur arbetar en organisation som Länsstyrelsen för att stärka sin IT-säkerhet?
– Det är viktigt att vi genomför rätt säkerhetsåtgärder vid rätt tid. Mitt under en brinnande kris är det för sent att införa nya omfattande säkerhetsåtgärder, de måste finnas på plats redan innan. Det vi kan göra nu i och med kriget i Ukraina är att se vilka angrepp vi kan förvänta oss och vilka säkerhetsåtgärder som är effektiva mot dessa angrep och som går att införa på kort sikt. Planeringen görs på kort och lång sikt. Även om en kris ebbar ut kan vi räkna med att det kommer nya kriser i framtiden och då behöver vi ha säkerhetsåtgärder på plats.

Vad ska man själv tänka på för att vara cybersäker?
– Tänk på vem du pratar med och vad du talar om i sociala medier och separera arbetet från privatlivet. Var vaksam på misstänkta filer och länkar som du inte förväntar dig att få från okända avsändare. Att aktivera flerfaktorsinloggning till tjänster på nätet, till exempel epostlådan och till sociala medier, är ett bra steg att börja med. Om inte det finns så gäller det att ha starka lösenord som du håller för dig själv och aldrig återanvänder i flera tjänster.

Var vaksam på det du läser och om det går, kontrollera vem avsändaren är. Tänk till exempel på att när du läser i sociala medier styrs informationen som visas för dig av algoritmer och utan att du själv tänker på det kan du serveras endast information som förstärker din nuvarande åsikt. Det går att träna sig själv i att bli mer motståndskraftig mot informationspåverkan och falska nyheter. MSB har till exempel samlat information om både informationssäkerhet och källkritik

Mer information:
Informationssäkerhet (msb.se)
Källkritik (msb.se)

MSB:s förslag för att stärka det civila försvaret

Den 10 maj överlämnade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) den första delen av ett svar på ett regeringsuppdrag att redovisa förslag på åtgärder som kan stärka det civila försvaret under åren 2023-2025. Förslagen bygger dels på MSB:s olika underlag och analyser som till exempel bedömningen av förmågan inom civilt försvar, och dels på de fler än 700 förslag på åtgärder som samlats in från fler än 70 myndigheter.

Den uppskattade kostnaden för 2023 är upp till 6,2 miljarder kronor, om alla förslag genomförs.

– För att åstadkomma ett robust modernt civilt försvar krävs att all verksamhet, både offentlig och privat, börjar beakta beredskapshänsyn i sin verksamhet. Därför föreslår vi ett brett åtgärdspaket som spänner över samtliga sektorer, betonar generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka.

De största satsningarna som MSB föreslår är inom kommuners och regioners beredskap, investeringar i säkerhetsskydd samt en grundläggande robusthet i organisation, infrastruktur och anläggningar. Bland annat har länsstyrelserna föreslagit statliga investeringsprogram för att stärka kommunal transportinfrastruktur, dricksvatten, avlopp och energiförsörjning vid höjd beredskap och krig.

Läs mer om rapporten på MSB:s webbplats

Den 10 juni hålls en temadag med syfte att öka kunskapen om Ukraina.

Temadag om Ukraina

Den 10 juni bjuder Länsstyrelsen in till ett webbseminarium om Ukraina. Syftet är att öka kunskapen om situationen för personer från Ukraina i Sverige, för internflyktingar i Ukraina och för flyktingar som finns i närliggande länder till Ukraina. Temadagen vänder sig främst till dig som är verksam inom området nyanländas etablering eller arbetar med tidiga insatser för asylsökande.

Läs mer och anmäl dig senast den 6 juni på Länsstyrelsens webbplats.

17 ukrainska barn är inskrivna i grundskolan i Skövde och de är nu på väg ut till sina klasser.

Så arbetar Skövde kommun för att få in ukrainska barn i skolorna

Hallå där Karin Hallhagen Bagby, avdelningschef Grundskola i Skövde kommun, berätta om ert arbete?
– Arbetet går bra och de första eleverna från Ukraina som skrevs in i skolor i Skövde kommun börjar i sina klasser nu i slutet av maj. Då har eleverna redan gått åtta veckor på mottagnings- och modersmålsenheten (MME). Under tiden på MME har elevernas kunskaper kartlagts, vilket ger ett underlag för planering av den nyanlända elevens fortsatta skolgång och årskursplacering. Elevernas utbildning i svenska språket är i full gång och lärarna på MME har löpande kontakt med vårdnadshavare/god man och den skola i Skövde kommun som eleven sedan ska gå på. Vi är glada över att vi kan hjälpa till och ta emot dessa elever såväl som andra som kommer till oss. Vi som arbetar på MME upplever vårt arbete som meningsfullt och viktigt.

När anlände de ukrainska barnen till Skövde?
– De första barnen/ungdomarna från Ukraina anlände till Skövde i mars.

Förväntas det komma fler barn från Ukraina?
– Ja vi har fått indikationer på att det kan komma fler elever, men vi har inget antal ännu.

Har det varit några särskilda utmaningar med denna grupp jämfört med barn som kommer från andra länder?
– Nej, inte på det stora hela. Mottagningsprocessen för alla nyanlända barn och ungdomar i Skövde kommun är väl upparbetad och fungerar bra. Språket var en utmaning till en början då vi inte hade tillräckligt många tolkar för tolkning på ukrainska. I nuläget är gruppdynamiken i klassrummet i fokus för oss på MME. När en större grupp elever från samma utbildningssystem, nationell tillhörighet och språkgrupp är samlad i klassrummet gäller det att reflektera kring hur det påverkar gruppdynamiken. Det kan till exempel innebära att skolan behöver arbeta mer riktat med att hjälpa eleverna att förstå och fungera i den struktur och värdegrundskontext som präglar den svenska skolan. Mottagningsskolan har även elever från andra delar av världen i undervisningsgruppen. Det är alltså ingen egen grupp för eleverna från Ukraina i dagsläget.

Förord­ningen träder i kraft den 24 maj 2022.

Statlig ersättning till kommuner som ordnar initiala boenden för personer från Ukraina

Regeringen har beslutat att kommuner, som ordnar initialt boende åt personer som beviljats uppe­hålls­tillstånd enligt mass­flykts­direktivet, har rätt till ersättning från staten. Det blir en schablon­ersättning med en fast och en rörlig del.

Beslutet innebär att kommuner, som efter dialog med Migra­tions­verket har ordnat initialt boende till personer som beviljats uppe­hålls­tillstånd enligt mass­flykts­direktivet, även får rätt till ersättning för detta. Ersätt­ningen ska betalas ut i form av en schablon­ersättning med en fast del och en rörlig del som ska täcka kost­nader för iordning­ställande och avveck­lande av boende­­platser respektive drifts­kostnader.

 Läs mer på regeringens webbplats.

Den 10 maj hölls ett webbinarie med anledning av regeringens lagförslag om en jämnare fördelning av skyddsbehövande mellan Sveriges kommuner.

Webbi­narie om jämnare fördel­ning av boen­de­

Regeringen presenterade tidigare i vår ett lagförslag för att få till en jämnare fördelning av boendeplatser för skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet. Enligt förslaget ska lagen träda i kraft den 1 juli 2022.

För att sätta fokus på aktuella frågor kopplat till arbetet fram till att den föreslagna lagen träder i kraft höll Migrationsverket tillsammans med länsstyrelsernas nationella kansli ett webbinarium den 10 maj.

I webbinariet diskuteras bland annat hur Migrationsverket ska arbeta med boenden för skyddsbehövande fram till att lagen träder i kraft och hur ansvarsövergången mellan Migrationsverket och kommunerna kommer att gå till.

I webbinariet medverkar Oskar Ekblad, sektionschef Migrationsverket och Pernilla Ek, enhetschef, länsstyrelsernas nationella samordningskansli. På Migrationsverkets webbplats kan du se webbinariet i efterhand.

Migra­tions­verket har tecknat de första avtalen med kommuner om lång­sik­tiga boenden

Migrationsverket har tecknat avtal med kommunerna Arvika och Härryda om att hyra bostadsplatser för skyddsbehövande från Ukraina. Avtalen är de första i sitt slag och syftar till att kunna erbjuda mer långsiktiga boenden för dem som beviljats skydd i Sverige.

– Avtalen innebär att de skyddsbehövande från Ukraina som idag bor i Arvika och Härryda kan bo kvar i kommunerna. Det här är glädjande nyheter för alla berörda parter och ett första steg inför den lagstiftning om en jämnare fördelning av boende som träder i kraft i sommar, säger Oskar Ekblad, sektionschef på Migrationsverket.

Kommuner som i likhet med Arvika och Härryda är intresserade av att teckna avtal om långsiktiga boenden kan vända sig till Migrationsverket via e-postadressen kommunboende@migrationsverket.se.

Maktlöshet i mötet mellan flyktingar och myndigheter

Ineffektiv handläggning och en upplevelse av maktlöshet präglade de första kontakterna mellan svensk byråkrati och flyktingar som kom till Sverige 2015. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet. Slutsatserna om vad som behöver förändras är viktiga om kriget i Ukraina leder till betydande invandring.

– Med tanke på det pågående kriget i Ukraina är slutsatserna från studien användbara och viktiga att reflektera över, säger Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid Institutionen för globala studier, Göteborgs universitet.

Läs mer i nyheten på Göteborgs universitets webbplats.

Om nyhetsbrevet

Med det här nyhetsbrevet vill Länsstyrelsen Västra Götaland bidra till samordning och samverkan genom att brett dela viktig information, sprida goda exempel och på olika sätt spegla det arbete som pågår i länet.