|
 |
|
Foto: Magnus Erlander |
|
 |
Lodjur
Länet berörs av sammanlagt 15 lodjursföryngringar, det vill säga lodjurshonor med en eller flera ungar. några av dessa föryngringar rör sig över länsgränser och delas därför administrativt med andra län. Detta innebär att cirka 13 föryngringar är det preliminära inventeringsresultatet för Västra Götalands län. Detta motsvarar minst 72 lodjur i länet.
I vissa delar av länet går lodjurshonorna väldigt nära varandra och måste då spåras eller fotograferas flera gånger under en inventeringssäsong för att vi ska kunna skilja dem åt.
Varg
I Västra Götalands län har vi i år kunnat konstatera två revirmarkerande par i Dalsland (Ömmeln och Käppesjö), ett revirmarkerande par i trakten kring Töreboda (Viken) samt två familjegrupper – Tiveden och Brängen. Tiveden delar vi med Örebro län och Brängen med Jönköpings län. Boksjövargarna har under årets inventeringssäsong endast hållit sig på norsk sida landsgränsen.
Viken (Töreboda) består av en hane från Tansen och två tikar från Tiveden.
Ömmeln (norra Dalsland) består av en hane och en tik från Stora Bör. Detta revirmarkerande par delas med Värmland.
Käppesjön (Fengersfors) består av en hane från Boksjö och en tik från Magnor.
Brängen (Ulricehamn-Mullsjö) består av ett syskonpar från Tiveden, 7 djur fångades på film den 13 februari 2022.
Tiveden (Karlsborg-Örebro län - hane från Grytingen, en tik från Tiveden plus den gamla Tivedentiken från Finland/Ryssland.
Hökensås - en stationär revirmarkerande tik.
I länet har det under vintern och våren kommit in mycket fler synobservationer av varg än vanligt. Vi bedömer att detta är ett resultat av att det finns fler vandringsvargar/unga vargar i länet nu än tidigare. Länsstyrelsen kommer därför att fortsätta följa utvecklingen även utanför inventeringssäsongen och tar tacksamt emot rapporter även under sommar och höst.
Vi vill passa på att rikta ett stort tack till er som varje vinter hör av er med rapporter om spår, bilder och synobservationer. Era bidrag är till stor hjälp vid inventeringen av de stora rovdjuren i länet. |
|
|
|
|
Karta över särskilda familjegrupper av lodjur 2021/2022. |
|
|
|
Karta över inventerad stationär varg 2021/2022. |
|
|
|
|
Foto: Fotoakuten |
|
|
Naturvårdsverket har nyligen beslutat att tillåta licensjakt efter totalt 500 knubbsälar i länet. Syfte med licensjakten är bland annat att kunna reglera täta sälbestånd, att kunna bedriva jakt där skador förekommer och att begränsa populationen för att minska den negativa påverkan på det småskaliga fisket. Jakt får ske från den 20 april 2022 till och med den 20 maj 2022 och den 1 september 2022 till och med den 19 april 2023.
För att få jaga knubbsäl inom länets nio Natura 2000-områden där knubbsälen är listad som skyddsvärd art, krävs dock ett särskilt tillstånd från Länsstyrelsen. De Natura 2000-områden som berörs är Vrångöskärgården, Nordre älvs estuarium, Sälöfjorden, Pater Nosterskärgården, Måseskär, Gullmarsfjorden (Gåsöskärgården utanför fjordens mynning), Malmöfjord, Soteskär och Kosterfjorden-Väderöfjorden (utanför nationalparken). Inom Kosterhavets nationalpark råder jaktförbud på säl. Den delen av Gullmarsfjorden som ligger innanför mynningen omfattas inte av tillståndskrav. Antalet sälar som Länsstyrelsen ger tillstånd att skjuta i dessa nio Natura 2000-områden är begränsat för att inte riskera att skyddsvärda arter störs eller skadas.
Därför är vi restriktiva med att bevilja jakttillstånd för knubbsäl i områdena. Länsstyrelsen ger personer som lever på fiskeverksamhet förtur till jakt, för att de ska kunna skydda sin fångst och sina redskap. När vi beviljar en ansökan om jakt på knubbsäl från en drabbad yrkesfiskare, bedömer vi hur många sälar som kan tilldelas. Bedömningen görs utifrån inventeringsdata, sälpopulationens uppskattade tillväxthastighet samt att de sälar som kan skjutas i ett område fördelas så att alla yrkesfiskare får möjlighet att skydda sin fångst. |
|
|
|
|
Foto: Pixabay |
|
|
Att hålla fasan, gräsand eller rapphöna kräver tillstånd från Länsstyrelsen.
Det finns regler för hur burens utformning ska vara för dessa fåglar (länk). Man får inte sätta ut vilt i naturen, men fasan, rapphöna och gräsand sättas ut i frihet med jakträttshavarens medgivande. Utsättningen får inte ske inom områden där arten inte förekommer eller inte har förekommit i vilda stammar. Dessutom får fasaner, rapphöns och gräsänder som fångats i enlighet med bestämmelserna i jaktförordningen transporteras till, och hållas i vilthägn eller liknande anläggning under hela året för att användas i avelssyfte. |
|
|
|
|
Foto: Pixabay |
|
|
För att få ha ett vilthägn krävs det tillstånd från Länsstyrelsen. I de flesta fall är detta tillstånd tidsbegränsat och innan tiden går ut måste man själv söka nytt tillstånd. Länsstyrelsen har tillsynsansvaret för att vilthägnet uppfyller de krav och villkor som Naturvårdsverket och Länsstyrelsen har bestämt. Stängslet ska alltid hålla god kvalitet och sitta spänt och uppfäst på stolpar som står rakt och stadigt. Olåsta grindar bör ha färist så att djur inte kan smita ut om grinden lämnas öppen. Grind som inte är avsedd som genomgång för allmänheten ska vara låst. För allmänheten ska det finnas genomgångar eller övergångar (stättor).
När Länsstyrelsen gör tillsyn på vilthägn så tittar vi bland annat på att anläggningen stämmer med tillståndet och att stängslet sitter som det ska utan glipor, samt att grindar och genomgångar är i gott skick. Hägnet och stängslet får inte ha farliga utstickande delar som djuren kan skada sig på. Länsstyrelsen kontrollerar också att djuren är i gott skick, och har vatten, lämpliga foderplatser och sovplatser.
Ett viltstängsel kräver kontinuerligt underhåll för att vara i gott skick. Brister vid tillsyn kan bli kostsamma att åtgärda om man inte skött detta. Länk ”mer information om hur hägn ska byggas”. |
|
|
|
|
Foto: Fotoakuten |
|
|
Regeringen har beslutat om nya jakttider från den 1 juli 2021. Ändringarna innebär bland annat att årskalv av älg som uppträder vid fält med oskördad gröda, får jagas om det behövs för att förebygga skada, den 1 augusti till 8 oktober.
Bestämmelsen handlar om jakt för att förebygga skador (skyddsjakt på enskilds initiativ). Antal kalvar som får fällas är ospecificerat, men i och med att skyddsjakt endast är tillåtet ”om det behövs för att förebygga skada” så handlar det inte om någon populationsreglerande jakt, utan om enstaka djur. Länsstyrelsen rekommenderar att följande riktlinjer följs, för att jakten ska kunna bedömas som skyddsjakt:
- Avskjutningen ska ske under pågående skadegörelse inom eller i direkt anslutning till det skadedrabbade området.
- Jakten sker endast när flera djur är samlade och då som smyg- eller vaktjakt.
- Vid varje skottillfälle fälls högst ett djur, för att uppnå maximal skrämseleffekt.
- Jakten sker, om möjligt, i kombination med andra skadeförebyggande åtgärder, som till exempel att använda viltskyddsmedel, ljus- och ljudskrämmor (exempelvis ”Critter Gitter”), sätta upp och flytta skrämselfigurer och skott i marken.
Då det handlar om skyddsjakt utanför ordinarie jakttid påverkar skyddsjakten inte älgskötselområdenas (ÄSO) planerade avskjutning eller licensområdens tilldelning. Fälls kalvarna inom ÄSO:t så är det naturligtvis bra om ÄSO:t tar med de fällda kalvarna i beräkningen, men kalvarna dras inte av från områdets planerade avskjutning.
Älgkalven ska rapporteras till Länsstyrelsen och fällavgift ska betalas. Länsstyrelserna ska ta fram en e-tjänst för detta, som liknar rapporteringssystemet för fällda kalvar på oregistrerad mark under jakttiden. |
|
|
|
|
Foto: Pixabay |
|
|
Totalt i länet fälldes 589 kronhjortar. Inräknat är ordinarie jakt i kronhjortskötselområden (KSO) (582 stycken) och kalvjakt på oregistrerad mark (7 stycken). Under skyddsjakt på egens initiativ enligt bilaga 4 i jaktförordningen fälldes inga årskalvar av kronhjort. Det skjuts färre kronhjortar än vad som planerats i skötselplanerna, framför allt kalv.
Under 2021/2022 fälldes det flest kronhjortar per arealenhet i tre distinkta områden.
Fläckvisa populationer på västkusten:
Rabbalshede KSO (2,5 fällda hjortar per 1000ha)
Hensbacka KSO (2,1)
Ljungskiles KSO (2,8)
Områdena runt Halle och Hunneberg:
Halle och Hunnebergs KSO (9,3)
Åse, Viste och Väne härads KSO (5,4)
Vänersnäs KSO (4,5)
Svenljungaområdet och söder därom:
Kalv- Mårdaklevs och Mjöbäcks KSO (1,7)
Svenljunga Västra KSO (1,4)
Örsås KSO (1,4)
Både avskjutningen och antalet kronskötselområden försätter att öka. |
|
|
|
|
|
|
|
Alla kronhjortar, oavsett om djuret är fällt i KSO, på oregistrerad mark, eller på skyddsjakt ska rapporteras till Länsstyrelsen.
Inom ett kronhjortskötselområde får handjur jagas 8 oktober – 31 januari.
Hind och årskalv får jagas 16 augusti – 28 februari.
Kronhjortar fällda under ordinarie jakt i KSO ska rapporters till Länsstyrelsen senast två veckor efter jakttidens slut (14 mars). Rapportering inom KSO sköts enklast via kronhjortsdata.
Rapportera fälld älg - Älgdata (algdata.se)
På oregistrerad mark får årskalv jagas 16 augusti – 31 januari. Vuxen kronhjort får aldrig fällas utanför KSO.
Fällda kalvar rapporteras till Länsstyrelsen senast två veckor efter det att djuret fällts. Rapportering på oregistrerad mark sköts enklast via Länsstyrelsen e-tjänst.
Kronhjort | Länsstyrelsen Västra Götaland (lansstyrelsen.se)
Skyddsjakt på egens initiativ får utföras både i KSO och på oregistrerad mark.
Årskalv som uppträder vid fält med oskördad gröda får jagas om det behövs för att förebygga skada 1 juli – 15 april.
Årskalv som orsakar stamskada på barrträd får jagas 1 juli – 15 april.
Årskalvar av kronhjort fällda på skyddsjakt på egens initiativ rapporteras till länsstyrelsen senast 2 veckor efter det att djuret fällts. Rapportering sköts enklast via länsstyrelsen e-tjänst.
Om årskalv av kronhjort fälls under skyddsjakt på egens initiativ i KSO utanför ordinarie jakttid (16 augusti – 28 feb) rapporteras den som fälld under skyddsjakt. Den ska inte ingå i KSO gemensamma rapportering och avräknas inte i avskjutningsplanen. |
|
|
|
|
|
|
|
|
