"Redan de gamla grekerna" brukar man säga. Men den tidigaste referensen till att ljud kan förflytta sig under vatten är en anteckning av Leonardo da Vinci. År 1490 noterade han att hörde ljud från skepp på stort avstånd genom att lyssna i en tub nedsänkt i vattnet. I dag används hydroakustik över hela världen vid yrkes- och fritidsfiske, samt för vetenskapliga ändamål. Särskilt då stora vatten ska övervakas.
Skonsam mätmetod
Principen för hydroakustik är densamma som när man ropar på land – ljudvågor som skapats studsar mot till exempel en bergvägg och man hör ett eko. Ekot blir svagare ju längre sträcka ljudvågen färdats.
Inom hydroakustik är det ett ekolod som skickar ljudvågor i vatten. När pulsen träffar något i sin väg – som en fisk eller botten – reflekteras en del av ljudvågen tillbaka till ekolodet. Tidsskillnaden från att pulsen sändes ut till dess ekot registreras indikerar avståndet till objektet.
Hydroakustik skadar inte de fiskar som registreras. Därför lyfts ekolodning fram som en metod som bör öka i användning för att minska mängden fisk som dödas i vetenskapliga undersökningar.
Hydroakustiska undersökningar i sötvatten genomförs ofta nattetid. I skydd av mörker löses fiskstim upp och fler fiskar vågar även lämna bottnen vilket underlättar registrering med hjälp av ekolod. Foto: Thomas Axenrot.
Fakta: Hydroakustiska fiskundersökningar i Sveriges stora sjöar
Skattning av fiskbestånd i Sveriges stora sjöar – Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön (Jämtland) – med hjälp av hydroakustik har i huvudsak utvecklats vid och genomförts av Sötvattenslaboratoriet i Drottningholm med start i slutet av 1980-talet. Från 2008 används ett mindre forskningsfartyg - U/F Asterix - som även kan transporteras på trailer. På så sätt har fler stora sjöar kunnat undersökas med denna metodik, som Storsjön och Siljan.
På U/F Asterix samlas hydroakustiska data in med ekolod som sänder ut ljudpulser med 38000 och 120000 svängningar per sekund (38 respektive 120 kHz). I samband med ekolodningen genomförs även korta, representativa tråldrag i varje delområde. Dessa trålfångster ger underlag för att kunna tolka de ekolodsmätningar som görs, i form av vilka fiskarter som finns på plats och i vilken storlek. Fångsten vid varje tråldrag sorteras upp i arter för mätning, vägning och åldersbestämning.
Resultaten medger beräkning av fisktäthet och biomassa per ytenhet, delområde eller sjö, vilket är en viktig skillnad mot provfisken med nät eller trål där resultaten blir ”fångst per ansträngning”.
Kunskap om beståndsutveckling över tid för enskilda arter och eventuella förändringar i fisksamhällen och miljö ger Havs- och vattenmyndigheten underlag till en ekosystembaserad fiskförvaltning. Årlig rapportering sker även till Vänerns vattenvårdsförbund och Vätternvårdsförbundet.
Trångt för siklöjan på sommaren
Siklöjan är viktig både som bytesfisk i ekosystemet och för det kommersiella yrkesfisket, det sistnämnda framför allt i Vänern. Utvecklingen för bestånden av siklöja följs i Vänern, Vättern och Mälaren med hjälp av hydroakustik och trålning. Klimatfaktorer, födotillgång och födokonkurrens är de orsaker som misstänks ligga bakom de stora variationerna i siklöjebestånden mellan åren.
Siklöja är en kallvattenart och under tiden då vattnet är temperaturskiktat uppehåller sig vuxna siklöjor nästan uteslutande i den kalla delen av vattenmassan, under det så kallade språngskiktet. I Mälaren har undersökningarna kunnat visa att i princip hela beståndet av vuxen siklöja (det vill säga ettåringar och äldre) under denna period får tränga ihop sig på några få områden med tillräckliga djup att hålla kallt vatten.
Här trivs de äldre siklöjorna i Mälaren på sommaren. I blått syns exempel på områden i Mälaren med tillräckligt djup (större än 25 meter) för att hålla vatten som är kallt nog för att passa siklöjor som är ettåriga eller äldre under den tid då sjön är temperaturskiktad juli – oktober. Bild: Anders Asp, SLU.
Skattning av nya siklöjeyngel, rekryteringen, och beståndet av ettåriga och äldre siklöjor i Vättern, baserat på hydroakustik och trålning. De framgångsrika årsklasserna av årsyngel har kunnat bekräftas vid senare åldersbestämningar. Datakälla: Datainsamling vid SLU Aqua.
Skattning av nya siklöjeyngel, rekryteringen, och beståndet av ettåriga och äldre siklöjor i Vänern, baserat på hydroakustik och trålning. De framgångsrika årsklasserna av årsyngel har kunnat bekräftas vid senare åldersbestämningar. Datakälla: Datainsamling vid SLU Aqua.
Nors i olika storlekar. Foto: Erik Degerman, SLU.
Norsens yngel blir mat åt annan fisk
Även bytesfiskar utan kommersiellt intresse är viktiga kuggar i sjöarnas ekosystem. Detta gäller till exempel nors, som till antal är den vanligaste fisken i de stora sjöarnas öppna vatten, och storspigg som är mycket vanlig framför allt i Vättern.
I augusti – september utgör små bytesfiskar ofta 80-90 procent av antalet fiskar i öppet vatten, men det årliga överskottet av årsyngel blir till största delen föda för andra fiskar. Att vara den vanligaste fisken till antal innebär dock inte alltid att man är lika dominerande vad gäller fiskbiomassa, vikten av fisken. Det går tusentals små norsar eller storspiggar på en vuxen rovfisk som gös, lax eller röding
Nors - årsyngel (0+) och ettåriga och äldre (>0+) – förekomst och fördelning i Granfjärden, Mälaren. I den mer näringsrika och varma Granfjärden produceras stora mängder årsyngel som dominerar under sommar och höst. Tidsserier baserade på hydroakustiska data och tråldrag i september. Datakälla: Datainsamling vid SLU Aqua.
Nors - årsyngel (0+) och ettåriga och äldre (>0+) – förekomst och fördelning i Prästfjärden, Mälaren. Tidsserier baserade på hydroakustiska data och tråldrag i september. Datakälla: Datainsamling vid SLU Aqua.
Gösen flyttar på sig med åldern
Även för förvaltningen av gös bidrar de hydroakustiska undersökningarna med underlag, framför allt i Mälaren. Från de västra delarna av Mälaren, som är mer näringsrika, grunda och varma, noteras uppväxande årsklasser av gös medan det i de östra delarna registreras huvudsaklig äldre och större gösar.
Storleksfördelning av gös från tråldrag i Mälarfjärdar i september 2019; Granfjärden, Prästfjärden, Ekoln och Lambarfjärden (millimeter). Längden 179 millimeter motsvarar maximal storlek för årsyngel och längden 249 millimeter den maximala storleken för ettåriga individer. För längder större än 249 millimeter är fisken äldre än ett år. Indelning baserad på åldersbestämda gösar från tråldrag i Mälaren. Datakälla: Datainsamling vid SLU Aqua.
