Viltnytt

Förlängd rapporteringsperiod för älgobs

Från och med årets älgjakt är rapporteringsperioden för älgobs i södra Sverige från jaktstart (den 8 oktober) till och med den 30 november. Observationerna ska fortfarande göras under de sju första dagarna under jakten. Rapporten ska skickas in senast den 31 december. Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har uppdaterat manualen för älgobs på den här sidan: Manualer och rapporter | Medarbetarwebben

Lägre fällavgifter för älg i år

Årets fällavgifter för älg har sänkts till 1800 kronor för vuxet djur och 300 kronor för kalv.

Det har inkommit synpunkter till Länsstyrelsen om att höga fällavgifter kan påverka förvaltningens mål och genom att sänka fällavgifterna kan exempelvis motivationen att fälla fler kalvar öka.

Endast registreringsansökningar för älgjaktsområden och kronhjortsskötselområden via e-tjänst från och med 2027

För att effektivisera handläggningen kommer Länsstyrelsen från och med 2027 endast att ta emot registreringsansökningar via våra e-tjänster. Det finns olika e-tjänster beroende på vad du vill göra för ändring. Om du är osäker på vilken e-tjänst du ska använda är du alltid välkommen att kontakta Länsstyrelsen för hjälp.

E-tjänsterna finns på Länsstyrelsens hemsida, både under Älgförvaltning och jaktområden och under Skötsel av kronhjort samt under sidan för e-tjänster.

Ansökningarna om ändring av jaktområdena görs på samma sätt både för älgjaktsområden och kronhjortsskötselområden. Däremot är det olika regler för de olika jaktområdena kring vad som gäller för att Länsstyrelsen ska kunna godkänna en registreringsansökan. Reglerna kan skilja sig åt när det gäller exempelvis avstånd mellan registrerade fastigheter, minsta tillåtna areal för ett helt område, eller om fastigheter ligger på olika sidor om en älgförvaltningsgräns.

• Om du är företrädare för ett älgjaktsområde eller ett kronhjortsskötselområde kan du logga in i e-tjänsten ”Ansökan om att ändra registrerat jaktområde” med BankID. Där kan du ansöka om att både lägga till och ta bort fastigheter ur ditt jaktområde.
• Om du är markägare eller jakträttshavare och vill ta bort mark ur ett älgjaktsområde eller ett kronhjortsskötselområde kan du göra det i e-tjänsten ”Ansökan om avregistrering av mark från registrerat jaktområde”.
• Om du är markägare eller jakträttshavare och vill ansluta mark till ett jaktområde behöver du kontakta företrädaren för jaktområdet så att företrädaren kan göra ansökan åt dig. Du kan inte längre som jakträttshavare/markägare skicka in en egen ansökan om att ansluta fastigheter. En sådan ansökan måste gå via jaktområdets företrädare.
• Om du vill registrera ett helt nytt jaktområde kontakta Länsstyrelsen för att bli registrerad som företrädare. Efter det kan du skicka in din ansökan via e-tjänsten ”Ansökan om att ändra registrerat jaktområde”
• Om ni vill byta företrädare för ett jaktområde ansöker ni om det via e-tjänsten ”Anmälan om byte av företrädare för registrerat jaktområde”

Rensning av älgspillningsinventeringsytor

För de jaktområden som planerar att genomföra älgspillningsinventering till våren är det snart dags för höstens rensning av spillningsinventeringsytor.

Varför ska ytorna rensas?

Rensning av ytorna på hösten (efter lövfällning) rekommenderas eftersom det underlättar räkningen av spillningshögar i samband med spillningsinventeringen på våren. Det ger också ett säkrare resultat eftersom ingen bedömning behöver göras av hur gamla spillningshögarna är.

Mer om spillningsinventering

Spillningsinventering ger en stabil och bra skattning på älgtätheten för vinterpopulationen och dess geografiska fördelning när den genomförs årligen. Provytorna rensas från spillning under hösten och inventeras under våren (mellan snösmältning och lövsprickning).

Spillningsinventeringen är en av de fyra basmetoderna som Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) rekommenderar för skattning av älgstammens storlek och sammansättning (övriga basmetoder är avskjutningsstatistik, älgobs och kalvslaktvikter).

Arbetstimmarna som läggs ned på inventeringen betalar sig i form av ett bra lokalt underlag för älgförvaltning. Det gynnar hela älgförvaltningen på alla nivåer inom länet. Länsstyrelsen rekommenderar därför att även licensområden, inte bara älgskötselområden, genomför spillningsinventering.

För att få ett statistiskt säkerställt underlag är det viktigt att tillräckligt många provytor inventeras. Det är också viktigt att inte lägga för mycket vikt vid resultatet från ett enskilt år. Spillningsinventeringen blir ett starkt verktyg först när man upprepar inventeringen årligen och på så sätt kan analysera trender (upp- och nedgångar) i populationen.

Att genomföra spillningsinventering på rätt sätt är viktigt. SLU och Länsstyrelsen har publicerat information och instruktionsmaterial som alla bör läsa innan varje inventeringssäsong.

Svenska Jägareförbundet har tagit fram en app för spillningsinventering som främst riktar sig till älgskötselområden. Länsstyrelsen har till länets företrädare för älgskötselområden skickat ut koder för höstrensning att använda i appen. Vid frågor kring inventering med Viltdataappen, kontakta Svenska Jägareförbundet. Även när appen används behöver jaktområdet fylla i sammanställningsprotokollet och skicka in det till Länsstyrelsen.

Kontrollera resultatet

För att inventeringsresultatet ska bli användbart behöver det kontrolleras. Exempel på felkällor kan vara att ytan inte rensas på hösten och att spillningshögar från tidigare år räknas, att ytan där spillningen räknas inte är exakt 5,64 m från centrumpinnen eller att inte alla marktyper inventeras. Det är också viktigt att säkerställa att inga felskrivningar följer med in i ert jaktområdes resultatsammanställning.

Vill du veta mer om länets älgspillningsinventering?

Fullständig manual för hur spillningsinventering genomförs finns på SLU:s hemsida. Nyttig information och handfasta tips finns också på Älgdata. Du kan också kontakta Länsstyrelsens vilthandläggare för information.

Sommarens skyddsjakter 2026

Under sommaren har ansökningarna om skyddsjakt fortsatt att skickas in till Länsstyrelsen, fast i ett något lugnare tempo än under våren. Ansökningarna har handlat om skador orsakat av 14 olika arter, och frågor om ännu fler arter har kommit in via telefon och mejl.

Mellan juni och augusti månad beslutades Länsstyrelsen i 48 ärenden om skyddsjakt, där 53% av ansökningarna beviljades. Ansökningar och beslut om skyddsjakt efter skarv, säl och de stora rovdjuren är inte medräknat i dessa siffror.

Skyddsjakt efter dovhjort dominerar fortsatt de ansökningar som Länsstyrelsen fått in, och under sommaren har det fattats beslut i 18 ärenden. Av dessa har 15 fått bifall, två har avvisats och ett ärende har avskrivits.

Bifall, avslag, avvisning och avskrivning

En ansökan om skyddsjakt kan sluta i fyra olika typer av beslut.

Bifall innebär att skyddsjakten får utföras. I ett bifall regleras bland annat hur många djur som får fällas, mellan vilka datum de får fällas samt vilka övriga villkor som ska gälla under jakten.

Avslag innebär att skyddsjakten inte får utföras. I de fall som ansökningar får avslag uppfyller inte ansökan de krav som finns i lagstiftningen (jaktlagen och jaktförordningen), vilket reglerar under vilka omständigheter en skyddsjakt får beviljas.

Ansökningar kan avvisas om det finns något hinder mot att länsstyrelsen prövar ärendet. Den vanligaste anledningen till att en ansökan avvisas är att det saknas nödvändig information exempelvis information om fastighet, vilken skada som viltet orsakat, vilka skyddsåtgärder som tagits eller antal djur man vill fälla. För att få in informationen begär Länsstyrelsen att sökanden ska komplettera ärendet. Om den sökande trots begäran om komplettering inte inkommit med informationen avvisas ärendet. Alla de ansökningar som avvisats under sommaren har avvisats på grund av att kompletteringar inte kommit in.

Det sista sättet är avskrivning. En ansökan avskrivs om frågan som ska prövas har förlorat sin aktualitet. Den vanligaste anledningen till att skyddsjaktsansökningar avskrivs är att den sökande drar tillbaka sin ansökan eller att jakten går att utföra utan beslut, exempelvis om man sökt skyddsjakt under en arts allmänna jakttid eller om jakten går att utföra på eget initiativ med stöd av bilaga 4 i jaktförordningen.

Under sommaren har 5 ansökningar avskrivits, två avskrevs då skyddsjakten gick att utföra med stöd av bilaga 4, en ansökan då det var allmän jakttid, och två avskrevs då jakten gick att utföra med stöd av andra redan befintliga beslut.

Lagändring

Sommaren kom även med en ändring i Jaktförordningen, som innebär viss förändring när det kommer till skyddsjakter. Ändringen, som trädde i kraft den 1 juli, innebär bland annat att länsstyrelserna nu har två olika paragrafer att utgå ifrån när vi beslutar om skyddsjakt. Vilken paragraf som ska användas beror på vilken art som skyddsjakten gäller.

Den ena är 23 a § och gäller bland annat alla vilda fåglar, de stora rovdjuren, säl, bäver och skogshare. Denna paragraf är densamma som länsstyrelsen tidigare utgått ifrån i alla skyddsjakter och innebär att skyddsjakt endast får medges om

1. det inte finns någon annan lämplig lösning,
2.  jakten inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde, och
3. jakten behövs

a) av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller av andra tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse, inbegripet orsaker av social eller ekonomisk karaktär och betydelsefulla positiva konsekvenser för miljön,

b) av hänsyn till flygsäkerheten,

c) för att förhindra allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom, eller

d) för att skydda vilda djur eller växter eller bevara livsmiljöer för sådana djur eller växter.

Den andra är 29 a § och gäller däggdjur som inte är markerade med N, n eller F i bilaga 1 till artskyddsförordningen (2007:845). Hit räknas bland annat älg, dovhjort, kronhjort, rådjur, rödräv och fälthare. Detta är en ny paragraf som innebär att om någon som riskerar att drabbas av skada ansöker får länsstyrelsen besluta om skyddsjakt om

1. viltet orsakar skada eller riskerar att orsaka skada,
2. det behövs för att förhindra skada, och
3. varken möjligheterna till jakt under allmän eller särskild jakttid eller i form av skyddsjakt på en enskilds initiativ är tillräckliga för att förhindra skada.

För dessa arter är det alltså inte längre samma krav på vilken typ av skada viltet gör, utan fokuset ligger på att de orsakar eller riskerar att orsaka skada. Det är dock viktigt att jakten verkligen behövs för att förhindra skadan och att jakten inte kan vänta tills ordinarie jakttid eller utföras på eget initiativ enligt bilaga 4 i jaktförordningen. I nuläget finns det inga officiella riktlinjer om hur bedömningar enligt denna paragraf ska göras, men Naturvårdsverket ska komma ut med riktlinjer till länsstyrelserna inom en snar framtid.

Sök medel för åtgärder mot säl och skarv – inför 2027

Nu finns möjlighet att söka medel för förebyggande åtgärder mot skador orsakade av säl och skarv inför 2027.

Stödet riktar sig till kommuner, organisationer, företag och i vissa fall även privatpersoner som vill genomföra åtgärder för att minska påverkan på fiskbestånd. Det kan till exempel handla om samordning av skyddsjakt, skrämselåtgärder eller andra praktiska insatser i kustnära områden under 2027.

Ansökan ska vara inne senast den 30 november 2026. Länsstyrelsen sammanställer därefter det regionala behovet och ansöker om medel hos Havs- och vattenmyndigheten, som fattar beslut om fördelning.

För mer information och intresseanmälan, kontakta viltenheten:

viltenheten.vastragotaland@lansstyrelsen.se

Nytt på beredskapslistan

Länsstyrelsens kostnadsfria SMS-tjänst (Beredskapslistan), är tänkt att informera om aktuella besiktigade rovdjursangrepp i länet så att tamdjursägare i närheten kan öka sin tillsyn under de närmsta veckorna efter att rovdjursangreppet skett. Tidigare har dessa SMS innehållit uppgifter om antalet döda och skadade tamdjur, men då dessa uppgifter ibland gör att enskilda tamdjursägare riskerar att bli identifierade har Länsstyrelsen behövt ändra på detta. Länsstyrelsen får inte bidra till att enskilda djurägare pekas ut i enlighet med sekretesslagen. Länsstyrelsen kommer därför i samtliga nummer av vårt nyhetsbrev Viltnytt göra en sammanfattning av antalet rovdjursangrepp som skett i länet från årsskiftet fram till datumet för nyhetsbrevets utgivning. Angreppen kommer att presenteras per kommun och det totala antalet angripna tamdjur.

Inför årets rovdjursinventering

Den 1 oktober börjar årets rovdjursinventering. Lodjur inventeras från den 1 oktober till och med den 28 (29) februari och varg mellan den 1 oktober till och med den 31 mars. Antalet godkända familjegrupper av lodjur (hona med ungar) kan sedan räknas upp till ett minsta antal lodjur som finns i länet med hjälp av en beräkningsfaktor. För varg fokuserar Länsstyrelsen på de stationära vargar som finns i länet och där vi ansvarar för att tolka vargarnas sociala status.

Länsstyrelsen i Västra Götaland har cirka 500 viltkameror som placeras ut i länet för att hjälpa till att särskilja familjegrupper och uppskatta antalet individer. Minst hälften av de lodjursföryngringar som vi konstaterar i länet per säsong har vi hittat med hjälp av kameror. Det finns 16 kvalitetssäkrade spårare fördelade runt om i länet. Namn och kontaktuppgifter till dessa hittar ni på Länsstyrelsens hemsida.

Rapportera gärna in spår och observationer!

Dina observationer är viktiga, så rapportera gärna in spår och observationer av stora rovdjur på Skandobs www.skandobs.se. Du har även möjlighet att direkt höra av dig till någon av våra spårare.