Viltnytt

Fler häckande kungsörnar i Västra Götaland

Varje år mellan den 1 februari och den 15 juni inventeras förekomsten av kungsörn i länet. Synobservation av örn inklusive spelflykt har setts under flera år. Spelflykt är när en ensam könsmogen örn eller två könsmogna örnar i par flyger i vågformation eller jojoflykt (djupa dykningar och stigningar över samma punkt).

För fyra år sedan konstaterades den första häckningen av kungsörn i Västra Götaland. Sedan dess har antalet häckningarna försiktigt ökat. Efter årets inventering kunde tre häckningar konstaterats.

Från och med inventeringsäsongen 2026 kommer länsstyrelsen komplettera sitt inventeringsarbete med så kallade ljudboxar, som aktivt fångar upp ljud från eventuella ungar. Genom ljudboxarna hoppas Länsstyrelsen kunna få ytterligare information kring antalet ungar och eventuellt även deras överlevnad.

Allmänt om kungsörnen

Kungsörnen är en av de största rovfåglarna i Europa, med ett vingspann på cirka 2 meter. Som de flesta rovfåglar är honan större än hanen.

Kungsörnen har en mörkbrun fjäderdräkt och vuxna fåglar har gråa inslag på kroppen och vingarna. Ungfåglar (upp till sex år) har vita fält på vingarna och stjärten är vit med ett svart band längst ut på spetsen. Oavsett ålder har kungsörnen en gyllengul hjässa och nacke.

Kungsörnen är långlivad och den äldsta kända individen blev 32 år. Den lägger vanligtvis ett till två ägg i ett ”risbo” som den bygger i ett träd eller på en klippa. Äggen ruvas i ungefär sex veckor och ungarna blir flygga efter ungefär tio veckor. Ungarna matas i boet men även i en eller två månader efter att de lämnat boet.

Födan varierar beroende på livsmiljön. I fjällen är dal- och fjällripa huvudfödan medan kungsörnarna i skogslandskapen i huvudsak lever på skogshare, tjäder och orre. Kungsörnen äter också änder, kråkor och andra medelstora däggdjur och fåglar. Även kadaver är en viktig födoresurs.

Kungsörnen finns på norra halvklotet och i Sverige främst i Norrland där 90% av beståndet häckar. Förekomsten i Svealand och Götaland består av fåtaliga bestånd förutom på Gotland där kungsörnsbeståndet är tätt i jämförelse med andra platser i Sverige och världen. I Sverige varierar den årliga föryngringen mellan 88 och 235 lyckade häckningar. Under 2024 konstaterades 179 lyckade häckningar.

Fåglar som gläder och irriterar – förbered dig för våren

Årets första fågelsång är ett uppskattat vårtecken, men ibland kan fåglarna även upplevas som störande. När häckningen väl är i gång är både fåglar och ägg fredade. Då är det inte längre tillåtet att ta bort bon, ägg eller på annat sätt störa fåglarna. Om du tidigare haft problem med fåglar, finns det åtgärder du tidigt kan vidta för att hjälpa fåglar att välja en mer lämplig häckningsplats.

Under våren söker fåglar som gäss och måsar en plats att bygga bo, lägga sina ägg och föda sina ungar på. Ibland väljer de platser i stadsnära miljö eller på andra offentliga platser där fåglarnas närvaro i vissa fall kan upplevas som ett problem. Särskilt under häckning kan vissa fåglar uppvisa ett mer påträngande beteende för att skydda sina ägg och ungar. Länsstyrelsen får varje vår och sommar in rapporter från fastighetsägare, restauranger, kommunala byggnader och badplatser som upplever att häckande fåglar är störande. På vissa av dessa platser återkommer dessutom fåglarna år efter år.

Genom att agera i god tid kan du hjälpa fåglarna att välja mer lämpliga häckningsplatser, samtidigt som du förebygger den störning som fåglar kan utgöra i vissa miljöer.

Gör platsen otillgänglig för fåglar

Genom att sätta upp fysiska och avskräckande hinder som exempelvis stängsel, nät, eller piggar kan du förebygga att fåglarna bygger bo på olämpliga platser.

Fokusera skrämsel till tiden när fåglarna anländer

Genom att påbörja arbetet med skrämsel när fåglarna ankommer på våren kan du få fåglarna att välja en annan mer lämplig häckningsplats. Däremot när häckningen väl är i gång ska fåglar lämnas ifred. För att lyckas med att skrämma fåglar krävs ofta att flera metoder kombineras, exempelvis ljud, ljus, reflexer, mänsklig närvaro, laser, siluetter av rovfåglar eller klassiska människolika fågelskrämmor.

Städa bort bomaterial och håll sopor och komposter otillgängliga

Utan pinnar och annat lättillgängligt bomaterial är det mindre attraktivt för fåglar att anlägga bo på platsen. Fågelbon som återanvänds år efter år får inte förstöras, men kan flyttas till en närliggande mer lämplig plats under vissa omständigheter. Se även till att sopor, matrester och komposter är ordentligt tillförslutna eftersom dessa kan locka till sig ovälkomna fåglar.

Jaga fåglar under allmän jakttid

Många fåglar är lovliga för jakt fram till sista februari. Om möjligt, bör fåglar som orsaker olägenhet regleras genom jakt under allmän jakttid. För att bedriva jakt krävs alltid att du har jakträtt och följer gällande regler.

Skapa mer lämpliga platser

Fåglars livsmiljö har minskat kraftigt i takt med att våra samhällen breder ut sig. Om möjligt får du gärna skapa mer lämpliga häckningsplatser under våren, genom att lämna några yviga buskar och vilda hörn i trädgården. Eller genom att sätta upp en och annan fågelholk för därmed skapa andra platser där fåglarna har möjlighet att häcka i lugn och ro.

Vildsvin – från problem till resurs

Vildsvinen blir allt fler i Sverige, och i takt med att stammen växer ökar också problemen. Uppbökade åkrar, skadade grödor, trafikolyckor och störningar på kommunägda marker är idag en vardag för många. Samtidigt gömmer sig bakom problemen en något outnyttjad möjlighet, vildsvinet som livsmedelsresurs.

Länsstyrelsen bjuder in till lokala möten

Under vintern bjuder Länsstyrelsen in till lokala möten i länets kommuner. Syftet är att samla alla delar av vildsvinskedjan (jägare, markägare, kommunala verksamheter och vilthanteringsanläggningar) för att tillsammans kunna ta nästa steg i arbetet för en mer effektiv och långsiktig vildsvinsförvaltning.

Myndigheter inklusive Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Naturvårdsverket har under de senaste åren arbetat gemensamt i det så kallade vildsvinspaketet. Målet är att öka tillgången på vildsvinskött, förenkla hanteringen och skapa tydligare förutsättningar för en fungerande marknad. Flera förändringar har redan trätt i kraft, bland annat möjligheten för utbildade jägare att sälja mindre mängder vildsvinskött direkt till privatpersoner. Det öppnar för kortare kedjor mellan skog och tallrik och en chans att använda mer av det vilt som faktiskt skjuts.

Just det sambandet hoppas Länsstyrelsen lyfta under de lokala mötena. Om fler vildsvin tas tillvara minskar trycket på jordbruket och andra markägare. Samtidigt kan det lokalt producerade, klimatsmarta köttet nå både konsumenter och restauranger i närområdet och i kommunens kök. För att det ska lyckas behövs dialog, samarbete och förståelse för varandras förutsättningar.

Mötet är därför tänkt att fungera som en neutral arena där kommunens representanter, jaktlag och företag kan mötas. Här diskuteras praktiska frågor. Allt från hur kommunen kan samverka med sina jägare till hur logistiken kring hantering och provtagning kan fungera smidigare. Mötet handlar också om möjligheter. Om hur fler kan våga ta emot vildsvinskött, hur kunskap kan spridas och hur efterfrågan kan stimuleras.

I centrum står en enkel tanke-vildsvin är inte bara ett problem, de är också en resurs. Genom att ta vara på dem på rätt sätt kan vi både minska skadorna och bidra till en hållbar, lokal livsmedelsförsörjning. För många är detta fortfarande nytt, och just därför vill Länsstyrelsen möta aktörerna där de finns. I kommunerna, i samtalen, i vardagen där vildsvinen påverkar mest.

Det som idag är en utmaning kan i morgon bli en tillgång, men det kräver att kedjan hålls ihop. De lokala mötena är ett steg på vägen mot just det.

Om nyhetsbrevet

I Viltnytt publicerar vi aktuell information om förekomsten av klövvilt och rovdjur i länet, främst lo och varg. Här står också om skyddsjakt och om bidrag och ersättningar för att skydda tamboskap.