Föräldraskapsstöd för minskad kriminalitet bland barn 

Länsstyrelsen ger stöd till kommuner, regionen och andra aktörer

Länsstyrelsen i Västra Götaland ger stöd till kommuner, regionen och andra aktörer i arbetet med föräldraskapsstöd i utsatta områden i Göteborg, Trollhättan och Borås. Uppdraget pågår 2023–2026. Läs mer om uppdraget Föräldraskapsstöd för minskad kriminalitet bland barn

Hur ser tillgången till KOMET-instruktörer ut?

Vi ser just nu över tillgången till och behovet av föräldrastödsprogram i länet. Som en del i arbetet kartlägger vi även tillgången till utbildade instruktörer i KOMET (KOmmunikationsMETod).

Arbetar din verksamhet med KOMET eller har ni utbildade instruktörer? Hör gärna av er – vi är tacksamma för all information som kan bidra till en bättre bild av läget i länet. Mejla till maribel.basualdo.raneskog@lansstyrelsen.se 

Statsbidrag för förstärkt föräldraskapsstöd 

Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd fördelar statsbidrag till kommuner som vill utveckla sitt föräldraskapsstöd. Bidraget kan användas för att förstärka universellt och riktat stöd till föräldrar, med fokus på förebyggande och tidiga insatser i familjer med barn och unga. Syftet är att ge kommuner bättre möjligheter att erbjuda strukturerat, evidensbaserat stöd och att stimulera samverkan mellan verksamheter som möter familjer, såsom socialtjänst, skola och hälso- och sjukvård.

Kommuner kan ansöka om medel för att genomföra aktiviteter som stärker föräldrarollen och stödjer barnets utveckling inom ramen för föräldraskapsstödsuppdraget. 

Ansökningsperiod: 2 februari – 13 mars 2026. Ansök statbidrag till din kommun på MFoF:s webbplats

Förstärkningsteam – stöd i det brottsförebyggande arbetet med barn och unga

Socialstyrelsen driver arbetet med förstärkningsteam som ett verksamhetsnära stöd till kommuner i det brottsförebyggande arbetet med barn och unga.

Förstärkningsteamen samarbetar med socialtjänsten för att stärka arbetet med risk- och behovsbedömningar, planering av insatser, systematisk uppföljning samt samverkan med exempelvis barn- och ungdomspsykiatri och skola. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för ett tidigt, samordnat och kunskapsbaserat arbete med barn och unga i riskzon.

Regeringen har beslutat att permanenta satsningen och att uppdraget ska ingå i Socialstyrelsens instruktion. Kommuner kan ansöka om statliga medel inom ramen för satsningen.

Ansökan är öppen för samtliga kommuner inför 2026–2027. Varje kommun lämnar in en egen ansökan, men samverkan mellan kommuner är möjlig.

Ansökningsperiod: 25 februari – 17 april 2026. Mer information finns på Socialstyrelsens webbplats: Förstärkningsteam – stöd i det brottsförebyggande arbetet för barn och unga

Nytt samverkansforum för att stärka brottsförebyggande arbete

Nationellt organ för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället (NOD) Sverige har lanserat ett nytt nationellt samverkansforum med syfte att stödja och utveckla det brottsförebyggande arbetet i kommuner och regioner. Forumet ska fungera som en mötesplats för erfarenhetsutbyte, kunskapsdelning och långsiktig samordning mellan aktörer som arbetar med brottsförebyggande insatser, inklusive frågor om trygghet, social inkludering och tidiga stödinsatser till barn och unga.

Initiativet betonar vikten av tvärsektoriell samverkan och att professioner från olika områden – som socialtjänst, skola, föräldrastöd, ANDTS-arbete och civilsamhälle – arbetar tillsammans för att förebygga brott och främja social stabilitet. Läs vidare om nyheten på NOD:s wepplats.

Ny nationell studie ska öka kunskapen om barn som begår dödligt våld

Socialstyrelsen startar en nationell studie för att bättre förstå varför barn dras in i dödligt våld kopplat till organiserad brottslighet. Studien ska kartlägga barn under 18 år som begått eller varit involverade i mord eller mordförsök och undersöka deras uppväxtvillkor, riskfaktorer och vilket stöd de fått från samhället. Syftet är att öka kunskapen om hur barn rekryteras till grov kriminalitet och ge bättre underlag för förebyggande insatser.

Nytt stöd om samverkan med civilsamhället i SSPF-arbetet

Brottsförebyggande rådet (Brå) lyfter i ett nytt stödmaterial civilsamhällets betydelse i samverkan för att förebygga kriminalitet bland barn och unga. Materialet knyter an till arbetet inom SSPF-modellen (skola, socialtjänst, polis och fritid) och visar hur ideella organisationer, föreningar och andra aktörer kan bidra till att tidigt fånga upp unga i riskzon och erbjuda meningsfulla fritidsaktiviteter och stöd.

Erfarenheter från flera kommuner visar att civilsamhällets medverkan kan ge en bredare bild av ungdomars livssituation och skapa snabbare kontaktvägar till stödinsatser, även om samverkan ibland försvåras av begränsade resurser i fritidssektorn.

• Civilsamhället kan spela en viktig roll i arbetet med att förebygga kriminalitet bland barn och unga.
• Föreningar och ideella organisationer kan bidra med trygga vuxna, meningsfull fritid och tidiga signaler om oro.
• Samverkan, exempelvis inom SSPF, kan ge en bredare bild av barnets situation och stärka stödet till föräldrar.
• Tydliga roller och långsiktig samverkan är viktiga för att civilsamhällets resurser ska tas tillvara

Aktiv involvering i arbetet med föräldraskapsstöd

Aktiv involvering är en princip inom funktionshinderspolitiken som innebär att personer med funktionsnedsättning och deras organisationer ska ges verklig möjlighet att påverka beslut som rör deras liv. Det handlar om att involvera dem tidigt och kontinuerligt i planering, utveckling och uppföljning av stöd, insatser och tjänster, så att förslag och lösningar blir mer relevanta, effektiva och förankrade. Offentliga aktörer, inklusive kommuner och regioner, har ansvar för att skapa förutsättningar för sådan delaktighet och dialog.

I kommunernas arbete med föräldraskapsstöd innebär aktiv involvering att föräldrar – särskilt i utsatta situationer – ges reella möjligheter att påverka hur stöd utformas och genomförs.

Det kan handla om att:

• Involvera föräldrar tidigt i utveckling av nya stödinsatser eller revidering av befintliga program.
• Ta tillvara erfarenheter från föräldrar, exempelvis i familjer där det finns oro för psykisk ohälsa, skadligt bruk eller normbrytande beteende.
• Anpassa stödets form och innehåll utifrån målgruppens behov, språkliga förutsättningar och livssituation.
• Skapa strukturerad återkoppling, där kommunen tydligt visar hur föräldrars synpunkter påverkat utvecklingsarbetet.
• Arbeta uppsökande och tillitsbaserat, särskilt i områden där förtroendet för myndigheter kan vara lågt.

Genom aktiv involvering kan föräldraskapsstödet bli mer träffsäkert och tillgängligt och – vilket stärker det förebyggande arbetet för barn och unga. Läs vidare om aktiv involvering på MFD:s webbplats. 

Föräldrar med ADHD – stöd och resurser

Webbplatsen Föräldrar med ADHD (Attention) erbjuder kunskap och praktiska verktyg som kan vara ett stöd i kommunens arbete med familjer där ADHD påverkar vardagen. Materialet kan användas som komplement i föräldragrupper, individuellt stöd eller i samverkan med skola och elevhälsa.

Särskilt relevant för kommunal verksamhet är:

• Konkreta vardagsstrategier som kan stärka föräldrars struktur, bemötande och konflikthantering.

• Stöd i samverkan med skola och vård, vilket kan underlätta SIP-arbete och tvärprofessionell dialog.

• Perspektiv på förälderns egen belastning, vilket är viktigt i arbetet med familjer i riskzon.

• Tillgång till nätverk och stödorganisation, som kan fungera som kompletterande stöd utanför myndighetsinsatser.

Resursen kan bidra till att stärka föräldraskapet i familjer där neuropsykiatriska svårigheter påverkar relationer, skolgång och ibland även risk för normbrytande beteende.

Stöd till yrkesverksamma – Föräldrar i familjen

TrygghetUrStöd – ett komplement i det brottsförebyggande arbetet

Bräcke diakoni driver TrygghetUrStöd, ett stödprogram som riktar sig till personer som behöver hjälp att hantera utsatthet, otrygghet och riskfaktorer i vardagen. Verksamheten erbjuder samtalsstöd, sociala aktiviteter och individuellt anpassade insatser som syftar till att stärka trygghet, psykiskt välbefinnande och social förankring för personer i utsatta livssituationer.

TrygghetUrStöd kan utgöra ett komplement till kommunala insatser och kan vara av värde i samverkan kring individer där brottsförebyggande arbete kopplas till sociala stödbehov. Insatsen kan bidra till ökad tillit, förbättrad samverkan och stärkt förmåga att ta del av befintliga samhällsinsatser.

Verksamheten erbjuder bland annat:

✔️ Individuellt samtalsstöd med fokus på trygghet, struktur och hantering av oro

✔️ Stöd i myndighetskontakter och vägledning i samhällssystemet

✔️ Relations- och nätverksstärkande insatser

✔️ Sociala aktiviteter som minskar isolering och stärker delaktighet

✔️ Flexibelt och tillitsbaserat stöd, anpassat efter individens behov

Family Check-up och Föräldraskap i vardagen

Family Check-Up (FCU) är ett evidensbaserat föräldrastöd som används för familjer med barn mellan 2 och 17 år. Metoden börjar med en kartläggning av familjens styrkor och behov genom samtal, observation och enkäter. Utifrån kartläggningen erbjuds individuellt anpassat stöd för att stärka föräldraförmåga, förbättra familjerelationer och minska konflikter och beteendeproblem hos barn.

I Västra Götaland arbetar Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa med att utbilda och stödja verksamheter och kommuner i att implementera modellen. Kontakta verksamheten för mer information om metoden. 

Multisystemisk terapi -behandling av normbrytande beteende hos ungdomar

Multisystemisk terapi (MST) är en evidensbaserad behandlingsmetod för ungdomar (10–18 år) med allvarliga beteendeproblem, exempelvis kriminalitet, substansbruk eller skolproblem. Behandlingen är intensiv och sker främst i hemmiljö under cirka 4–5 månader, där terapeuter arbetar nära familjen och andra viktiga personer i ungdomens liv, som skola och nätverk.

Syftet är att stärka familjens förmåga att hantera problemen så att ungdomen kan bo kvar hemma, gå i skolan och minska risken för fortsatt kriminalitet eller placering utanför hemmet. Mer information om MST