Visa i webbläsare

Länsstyrelsen Västra Götaland

Viltnytt

2025-09-30

*|data:head|*
Simmande bäver Foto: Per Folkesson

Bäverdammar – både en tillgång och en utmaning

På hösten ökar bäverns aktivitet för att förbereda sig för vintern, samtidigt som höstrusket bidrar till att flöden i vattendrag ökar. En kombination som i vissa fall kan orsaka problem. Samtidigt är det bra att bli påmind om att bävern faktiskt fyller en viktig ekologisk funktion då den genom sitt dämmande av vattendrag omformar landskapet och gynnar den biologiska mångfalden. Länsstyrelsen reder ut hur du kan främja samexistens och vad som gäller om du behöver riva ett dämme efter den siste september.

Våtmarker och död ved – för biologisk mångfald

Att återskapa våtmarker i vårt utdikade landskap står högt på klimat – och miljöagendan för politiker och forskare. I detta avseende är bävern bäst i klassen. Genom sitt dämmande skapar bävern ett ökat livsutrymme för de arter exempelvis fisk, insekter, fladdermöss, fåglar och svampar som gynnas av våtmarker, ökat ljusinsläpp och död ved. Bäverns dämmen förhindrar dessutom höga flöden nedströms vid skyfall, sedimentering och näringsläckage.

Dämme för mat, värme och skydd under vintern

Att bygga dämmen och fälla träd hör till bäverns naturliga beteende. Lika naturligt är det för bävern att flytta vidare efter en tid när deras favoritträd som sälg, asp och björk på platsen är slut. Bävern dämmer för att insamlat vinterförråd av kvistar och grenar förvaras under vattenytan och därmed behålls färskt och att säkerställa att ingången till boplatsen förblir under vattenytan. Genom att ha ingången under vattenytan skyddas bävern både mot predationer och sträng vinterkyla.

Förebygga skada

I vissa fall medför bäverns aktivitet problem för infrastruktur och dränering av jordbruksmark. För att förebygga allvarlig skada kan du som jakträttshavare och markägare vidta följande åtgärder:

Riva bäverdämme
Du som jakträttshavare kan utan särskilt tillstånd riva bäverdämme under perioden 1 maj – 30 september, under övrig tid måste du ansöka om tillstånd hos Länsstyrelsen. Att enbart riva ett bäverdämme är sällan en effektiv metod, då bävern oftast snart bygger upp dämmet igen. Det är svårt att skrämma eller trötta ut en bäver.

Notera att du inte får skada bäverns boplats utan tillstånd, boplatsen består ofta av ett hålrum i strandbrinken eller en bäverhydda.

Om rivningen riskerar att påverka vattendraget, exempelvis genom upprivning av sediment efter körning av tunga maskiner, kan åtgärden klassas som en vattenverksamhet. I dessa fall behöver du anmäla åtgärden till Länsstyrelsen.

Dränera ett dämme
En metod för att skapa samexistens med bäver kan vara att installera dränering genom dämmet, exempelvis genom att först delvis riva dämmet och sedan sätta in en stålbur, så kallad gabion, eller ett rör genom dämmet. Bävern kommer att fortsätta att dämma samtidigt som metoden säkerställer fortsatt vattengenomströmning och möjlig fiskvandring.

Det kan även i vissa fall vara lämpligt med så kallad jackning, det vill säga att skapa ett jack i dämmet. Detta kan exempelvis vara lämpligt på hösten när fisk vandrar upp i vattendrag för att leka. Poängen med jackning i stället för rivning är att bävern hinner bygga upp dämmet igen lagom till vinterns kyla.

Skydda värdefulla träd
Att sätta ett stålnät kring träd som du vill skydda från bäverns framfart är effektivt. Fäst ett kraftigt stålnät runt trädets stam. Se till att nätet täcker stammen från marken och upp till cirka 1 meters höjd. Fäst ihop nätet noggrant. Se till att lämna utrymme mellan nät och trädstam, så att trädet har utrymme att växa.

Jakt
Det är allmän jakt efter bäver under perioden 1 oktober – 10 maj. En kombination av rivning av dämme och jakt är effektivt på platser där dämmet orsakar problem.

Bäver lever i familjegrupper. Föräldraparet följs åt livet ut. Bäverns ungar lämnar ofta boet efter 1,5 – 2 år. Det är svårt att med säkerhet säga när årsungar självständigt klarar sig utan föräldradjuren. Bedriver du jakt efter en familjegrupp är det därför lämpligt att först fälla gruppens yngsta individer. För att säkerställa att alla i en familjegrupp blir fällda kan du ansöka om att förstöra bäverns boplats hos Länsstyrelsen.

Det är svårt att bedriva eftersök på skadeskjutna bävrar, så användandet av fällor är därför i vissa fall en lämplig jaktmetod. För bäver finns både godkända levande fångstfällor och slagfällor. För att få använda Conibearfällan (slagfälla) krävs särskild utbildning samt tillstånd från Länsstyrelsen. Vid jakt med fälla kan man inte utesluta felfångst av utter. Länsstyrelsen är därför särskilt restriktiv till användning av slagfälla i områden där det förekommer utter

Faktaruta
Du behöver tillstånd från Länsstyrelsen för att:

  • Riva eller skada ett bäverdämme under perioden 1 oktober – 30 april

  • Riva eller skada bäverns boplats

  • Bedriva skyddsjakt 11 maj – 30 september

  • Använda Conibearfälla vid jakt på bäver. För detta krävs även en särskild utbildning.

 

Bäverdämme. Foto: Lars Molander
Älgko Foto: Pixabay G. Paoulsen

Snart är det dags för årets älgjakt!

Den 8 oktober börjar årets älgjakt i Västra Götaland. Jakten bedrivs i huvudsak i älgskötselområden och licensområden som är registrerade hos Länsstyrelsen. Den som jagar på oregistrerad mark får endast jaga under jakttidens första fem dagar och får då endast skjuta kalv.

Länsstyrelsen fastställer älgskötselområdenas skötselplaner och tilldelar även älgar till länets licensområden. Vi beslutar om fällavgifter och könskvotering samt ger rekommendationer för älgjakten.

Fällavgifter

Fällavgiften för jakten 2024/2025 är densamma som förra året. Det kostar 2000 kronor att fälla en vuxen älg och 500 kronor att fälla en årskalv. Om en älg bedöms som otjänlig (detta avgörs av förordnad viltkasserare, polis eller veterinär), kan Länsstyrelsen besluta att ingen fällavgift behöver betalas för detta djur. Det är jaktlaget själva som ansöker om befrielse av fällavgift.

Glöm inte att rapportera fälld älg, att slutrapportera och att betala fällavgift.

Rekommendationer inför älgjakten

Med en lägre älgstam krävs en god förvaltning där man värnar om kvaliteten på älgstammen. Medelåldern på älgstammen är idag låg. Tidigare har reproduktionen, det vill säga antal kalvar per hondjur, och även slaktvikterna på kalv haft en minskande trend. I år har båda dessa värden ökat, även om vi fortfarande ligger långt från målbilden. För att öka kvaliteten på älgstammen rekommenderar därför Länsstyrelsen följande:

  • Små, klena och unga älgar fälls i första hand, medan äldre, stora och reproduktiva älgar sparas.

  • Kalvförande ko ska inte fällas om inte kalven eller kalvarna fällts före kon.

  • Minst hälften av älgarna som fälls ska vara kalvar. För att uppnå detta rekommenderas strategin att en kalv måste fällas innan en vuxen fälls och att man sedan tillämpar varannan kalv, varannan vuxen. Andra strategier kan användas men undvik restriktioner som begränsar kalvskyttet.

  • För att kunna utvärdera uppsatta mål förväntas jägare och markägare bidra till de inventeringar som rekommenderas inom älgförvaltningen exempelvis spillningsinventering, älgobs, kalvvikter och åldersbedömning genom tandsnittning. Även en lokal betestrycksinventering är värdefull för att bättre kunna följa upp förvaltningen av hjortvilt.

  • Hela hjortviltsamhället behöver hamna i balans med foderresurserna. I områden med täta stammar av exempelvis dovhjort och rådjur, bör jakten därför även inriktas på att minska antalet mindre hjortdjur.

Diagram över data spillnings inventering älg 2012-2024

Spillningsinventering i Västra Götalands län 2025

Avskjutningen av älg har minskat. Under den senaste jaktsäsongen 2024/2025 sköts 2 061 älgar i länet. Spillningsinventeringen från 2025 visar att antalet älgar i vinterstam är något lägre än 2024. Drygt sju älgar per 1000 hektar för 2025 jämfört med 8 älgar per 1000 hektar under 2024 (beräknat medelvärde för hela länet). Det finns variationer i tätheten av älg i länet som beror på att täthetsmålet skiljer sig något mellan älgförvaltningsområdena, men det finns även skillnader i biotoper, predation och exempelvis viltolyckor.

Under vintern 2024/2025 har 84 av länets älgjaktområden genomfört spillningsinventering. Även om det är en ökning av antalet ÄSO som spillningsinventerar, saknas fortfarande underlag från cirka 40 ÄSO. Ett heltäckande inventeringsresultatet skapar ett bra underlag för förvaltningen av älgstammen. Arbetstimmarna som läggs ned på inventeringen betalar sig därmed i form av ett bra lokalt beslutsunderlag. Det gynnar hela älgförvaltningen på alla nivåer inom älgförvaltningsområdet.

För att få ett statistiskt säkerställt underlag är det viktigt att tillräckligt många provytor inventeras. Spillningsinventeringen blir dessutom ett starkt verktyg när inventeringen upprepas årligen eftersom det då går att analysera trender (upp- och nedgångar) i populationen.

Att genomföra spillningsinventering på rätt sätt är viktigt. SLU och Länsstyrelsen har publicerat information och instruktionsmaterial som alla bör läsa igenom innan varje inventeringsäsong. För att resultatet ska bli användbart behöver det kontrolleras. Exempel på felkällor kan vara att ytan inte rensas på hösten och att spillningshögar från tidigare år därmed räknas på nytt, att ytan där spillningen räknas inte är exakt 5,64 m från centrumpinnen eller att inte alla marktyper inventeras. Det kan också bli fel när siffror ska överföras från olika protokoll till Excel, sammanställas och skickas in till skötselområdet och sedan vidare till Länsstyrelsen. Ibland fattas det siffror, ibland är det något fel i någon formel i det Excelark som används. Det är viktigt att säkerställa att allt är rätt, så att inget fel följer med in i sammanställningarna.

Vad innebär spillningsinventering?

Spillningsinventering är en enkel inventeringsmetod där man med hjälp av ett stickprov får medeltätheten av älgspillningshögar. Dessa värden kan i sin tur användas som index på antal älgar i området och därigenom beskriva förändringar mellan olika år. Metoden ger därför ett värdefullt underlag till älgförvaltningen, om den genomförs rätt och på samma sätt av alla.

Länsstyrelsen arbetar tillsammans med Svenska Jägareförbundet för att fler älgjaktområden ska genomföra spillningsinventering och håller årligen utbildningar i ämnet. Inventeringsområden kan söka bidrag från Länsstyrelsen för rätt utförd spillningsinventering. Bidraget är för närvarande 1,50 kr/inventerad provyta. Bidraget delas ut till de jaktområden som i tid redovisar resultatet till Länsstyrelsen.

Vill du veta mer om länets spillningsinventering?

På Länsstyrelsens webbsida Älgdata finns information och instruktioner om bland annat älgspillningsinventering.

Du kan också kontakta Länsstyrelsens vilthandläggare.

Karta över älgspillningsinventering i Västra Götalands län 2025
Dovhjort i skog. Foto: Länsstyrelsen

Utökad jakt efter dovhjort

De senaste åren har viltskador från dovhjort på jordbruksgrödor ökat kraftigt i länet. Vissa delar är särskilt drabbade. Därför har länsstyrelsen beslutat om att tillåta jakt efter dovhjort även under sommarhalvåret i vissa kommuner.

Den utökade jakten gäller i kommunerna Alingsås, Essunga, Grästorp, Götene, Trollhättan och Vårgårda Kommuner. Beslutet gäller fram till 2028 under perioden april till och med september, den period som inte omfattas av allmän jakttid. Jakt i enlighet med beslutet inleddes 27 juni 2025.

Syftet med den utökade jakten är att aktivt minska beståndet av dovhjort för att minska skador på gröda och trafikolyckor. Statistik från de senaste åren visar att det sker dubbelt så många trafikolyckor med dovhjort jämfört med vildsvin i nämnda kommuner.

Med beslutet följer en skyldighet att återrapportera fälld dovhjort inom 14 dagar. Utebliven rapportering eller annat brott mot beslutets villkor kan utgöra ett jaktbrott.

Beslutet fredar handjur med skovelhorn och kalvförande hind. Jakten ska primärt inriktas på årskalvar, hind och i sista hand unga handjur. En förutsättning för att få skjuta är att du innehar jakträtt på fastigheten samt att dovhjortarna vistas på ett fält med oskördad gröda. Fullständiga villkor framgår i beslutet.

Läs beslutet i sin helhet här:
Beslut om utökad jakt efter dovhjort juni 2025

Rapportera in fällda dovhjortar här:
Skyddsjakt och utökad jakt på dovhjort | Länsstyrelsen Västra Götaland

Vildsvin i det gröna. Foto: Pixabay Thomas B

Vildsvin i bostadsområden – när naturen knackar på

Att få se vildsvin kan vara en spännande naturupplevelse samtidigt som vildsvin som rör sig i bostadsområden kan väcka oro. Besök av vildsvin i sin trädgård kan innebära sönderbökade gräsmattor och rabatter. Skador som kräver arbetsintensiva åtgärder för att återställa.

Råd om du träffar på ett vildsvin i skogen

Om du stöter på vildsvin under din skogspromenad ska du lugnt och sansat avlägsna dig från platsen. Koppla din hund och håll den nära. Prata gärna lugnt och visa tydligt att du inte utgör ett hot. Det är speciellt viktigt att hålla avstånd till eventuella kultingar, då en sugga har behov att skydda sina ungar. De skador som sker med vildsvin handlar nästan uteslutande om att jakthundar råkar illa ut i närkontakt med vildsvin. För människor med kopplade hundar som rör sig i skog och mark, behöver man inte vara rädd men som för alla vilda djur ha respekt. För att undvika att överraska vilande vildsvin i täta skogsdungar, kan man tänka på att låta lite extra när man rör sig i tät vegetation. Om en situation skulle uppstå där din direkta säkerhet hotas kan du kontakta polisen. Polisen kan avliva vilda djur som är direkt farliga för människor.

Råd hur du undviker oönskade besök i trädgården

Vildsvin kan söka sig till bostadsområden och trädgårdar för att hitta mat. Här gäller det att ligga steget före och ta bort det som lockar dit vildsvin, så som tillgång till fågelmat, fallfrukt, ekollon och kompost. Ett effektivt sätt att skydda din trädgård är att sätta upp ett lågt elstängsel runt trädgården. Ta även bort täta buskage där vildsvin kan söka skydd. Skrämselutrustning som rörelsestyrd belysning och ljudskrämmor kan vara ett bra komplement, men precis som all annan skrämselutrustning så måste du alternera mellan olika åtgärder för att nå bäst effekt. Att vildsvin jagas är en förutsättning för att antalet vildsvin hålls på en nivå i balans med privata och allmänna intressen. Prata gärna med din kommun eller det lokala jaktlaget om hur de jobbar för att reglera vildsvinsstammen i närheten av där du bor.

Hit kan du vända dig för stöd och råd med vildsvin:

  • Om vildsvin i en situation utgör en direkt fara för människors säkerhet, kontakta polisen.

  • Om du på kommunal mark önskar stöd av jägare, kontakta din kommun.

  • Om du vill komma i kontakt med lokala jaktlag, kontakta Svenska Jägareförbundet

  • Om du vill ha stöd och råd om förebyggande åtgärder, kontakta Länsstyrelsen

Läs mer om tips hur du kan förebygga skada på din tomt:

Tips för att vildsvinssäkra sin tomt - Svenska Jägareförbundet

Vildsvinsbök i skogen. Foto: Regina Fernemar