|
Nu är våren och sommaren här och då händer det mycket ute i naturen. De flesta vilda djur får sina ungar nu, djur som har legat i dvala eller i ide har vaknat. Det är inte ovanligt att man stöter på djur både ute i naturen och i stadsmiljö. Men vad får man göra och inte göra när man stöter på vilda djur eller djurungar? Vad får man göra om man upplever olika typer av problem med dem?
Man ska inte försöka ta hand om djurungar som man ser ute i naturen. Undvik att störa djurungar, de är mycket sällan övergivna och föräldrarna är ofta inte långt borta. Så länge en människa befinner sig i närheten av djurungen vågar sig inte föräldrarna fram. För att få reda på om en djurunge är övergiven behöver en av föräldrarna påträffats död, eller så behöver du bevaka djurungen under lång tid, flera timmar på kikaravstånd, innan man kan börja bedöma den som övergiven.
Om dina barn kommer hem med en djurunge som de tror är övergiven, lägg tillbaka den på samma plats som den hittades på. Det är en myt att djurungar som människan tagit i stöts bort av sina föräldrar på grund av människolukten.
Det är viktigt att komma ihåg att alla vilda djur är fredade utom under den tid en art är tillåten för jakt. Att omhänderta ett vilt djur jämställs med jakt. Man får inte hålla vilda djur instängda och detta gäller även om en upphittad djurunge är föräldralös och har svårt att klara sig själv. Den som håller ett vilt djur i fångenskap utan tillstånd kan bli dömd för brott mot jaktlagen. Om du är säker på att föräldrarna är döda och ungen verkligen är övergiven – ta inte hand om ungen själv. Kontakta en viltrehabiliterare. Du kan även ringa KFV (Katastrofhjälp – Fåglar och Vilt) eller djurambulans.
Om du hittar en ensam harpalt på marken, lämna den ifred, mamman är inte långt borta. Harmamman flyttar sina ungar i gryning och skymning då det är lugnt och stilla ute. Lämna alltid en harpalt som ligger och trycker i skydd av en buske eller högt gräs. Om du däremot träffar på en harpalt till exempel på en gata intill en trottoarkant eller på en parkeringsplats så kan du flytta den till ett närliggande trygg plats, helst inte mer än ca 10 meter bort.
Under sin första tid orkar rådjurskiden inte följa med mamman när hon går och betar, utan lägger sin och trycker på exempelvis på en äng. Det är heller inte ovanligt att man hittar dem i trädgårdar.
Rör inte ett rådjurskid som du ser, utan gå därifrån. Mamman är ofta inte långt borta. Hon kommer tillbaka några gånger per dygn och matar sin unge.
Många fågelungar lämnar boet innan de är flygfärdiga. Föräldrarna finns i närheten och fortsätter att mata dem. De kommer fram när man har gått därifrån.
Om en fågelunge befinner sig på en olämplig plats, som till exempel mitt på en cykelbana eller väg, kan man flytta den en kort bit till en mer skyddad plats. Fågelungar kan också upplevas som skadade och medtagna men ofta är det inte så. En fågelunge kan normalt sitta väldigt orörlig och bara hoppa undan när vi närmar oss. Det behöver inte betyda att den är skadad, utan den har bara inte lärt sig att fly och flyga än.
Om du störs av fåglar som finns i närheten av ditt hem finns det några saker du kan göra för att försöka hålla dem borta. Plocka bort sådant som kan locka till sig fåglarna, till exempel minimera tillgång till mat och sopor som fåglarna kan lockas till. Om du inte vill att fåglar ska häcka på ditt tak behöver du vida åtgärder innan häckningen börjar. Du kan exempelvis sätta upp snubbeltråd, piggar eller nät som hindrar fåglar att landa eller häcka. Du kan även sätta upp och flytta fågelskrämmor, så som drakar eller rovfåglar i plast. Tänk på att fåglar är smarta och lär sig snabbt, så för att skrämseln ska vara effektiv behöver du kreativ och variera dina skrämselmetoder. Detta gäller oavsett orsaken till att du vill ha bort fåglarna. Kanske förstör de dina odlingar eller smutsar ner din altan.
Ingrepp i fågelbon och på fågelägg definieras som jakt och är inte tillåtet. Trots förbudet om fågelbon och ägg i kan du under vissa förutsättningar flytta på fågelbon samt ägg eller ungar. Detta får enbart göras om allvarlig skada eller olägenhet orsakas av att fågel byggt bo i ett hus eller en gård. Tänk på att det är förbjudet att utsätta vilt för onödigt lidande. Flytta därför inte boet längre bort än att föräldrarna kan hitta tillbaka till det.
Många får problem med grävlingar som att till exempel få sina trädgårdar uppbökade, eller att grävlingarna gräver sig in under husgrunder, altaner eller andra byggnader där de kan orsaka stora skador. I första hand ska olika typer av skrämselåtgärder prövas, framför allt under den tid då djuren har ungar. Grävlingar har ett känsligt luktsinne du kan därför prova med att hänga ut bitar av en trasa dränkta i parfym, rengöringsmedel eller andra starka dofter. Man kan även försöka förhindra att grävlingarna kommer in under byggnaderna genom att stänga dem ute med exempelvis nät om det är möjligt. Om skrämsel eller andra förebyggande åtgärder inte fungerar finns skyddsjakt på eget initiativ vid allvarlig skada. Den som på eget initiativ skyddsjagar ska efteråt kunna motivera sitt beslut vid en eventuell tillsyn eller utredning.
För aggressiva större klövvilt, som älgar, hjortar eller rådjur, ring Polisen 114 114. Är läget akut, ring 112.
Närgångna rävar är oftast yngre rävar. Genom att hålla undan hushållsavfall och kompost lockas inte rävarna till fastigheten. Försök att skrämma bort djuret. Om inget fungerar finns möjlighet till skyddsjakt på räv på eget initiativ i enlighet med Jaktförordningen bilaga 4.
Fiskmåsar och trutar med ännu inte flygga ungar som befinner sig på marken triggar en aggressivitet hos fåglarna. Beroende på var måsarna eller trutarna befinner sig kan de ibland orsaka olägenheter genom att attackera förbipasserande människor. Om fåglarna befinner sig i bebyggt område kan man försöka förhindra upprepade häckningar på hustaken genom att sätta nät eller piggar där fåglarna kan tänkas vilja bygga bo. Det är fastighetsägarens ansvar att vidta förebyggande åtgärder som förhindrar olägenhet från fåglar.
Vad kan du göra om du stöter på ett skadat vilt djur?
En räv som inte är milt drabbat av skabb kan läka ut av sig själv. Vid kraftiga tecken på skabb (päls saknas, djuret kliar sig upprepat och är avmagrat) bör djuret avlivas snarast, framför allt vintertid. En död skabbräv ska antingen eldas upp, läggas i dubbla plastpåsar och slängas i brännbart eller grävas ned djupt.
Det råder ofta olika åsikter om hur skadat viltet är. En vanlig uppfattning är att ett vilt djur lider om det haltar. Så behöver det inte vara, en utläkt skada kan ge ett felaktigt rörelsemönster, men betyder inte nödvändigtvis att djuret lider. Haltande djur kan fortsatt klara sig bra trots skada. Vad som räknas som allvarlig skada är alltid den enskildes bedömning. Om du gör bedömningen att djuret lider ska djuret avlivas. Tänk på att det är den som avlivar djuret som ska kunna visa på att djuret var i ett sådant skick att det led och avlivning därför var motiverad.
Om du är osäker på hur skadat ett djur som du hittat är, kan du kontakta en viltrehabiliterare, djurambulansen eller KFV för råd. För alla djur som hittas skadade som man vill rädda gäller att de måste kunna släppas ut och klara sig själva efter att de har rehabiliterats. Alla djur går inte att ta hand om för att sedan släppas ut igen.
Om du har påträffat och avlivat ett allvarligt skadat eller sjukt djur som klassas som statens vilt, till exempel varg, lo, älg, rovfåglar, utter med flera, ska du alltid ringa Polisen, telefon 114 14.
Om du träffar på flera döda vilda djur i skog och mark ska du rapportera det till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Hittar du ett eller flera döda vildsvin är det extra viktigt att du rapporterar detta till SVA med anledning av förekomsten av svinpest (ASF).
Om du hittar ett större dött djur i tätort eller på kommunal mark, till exempel i parker och på gator, ta kontakt med din kommun.
Om ett vilt djur har dött på din tomt är du som fastighetsägare ansvarig för kadavret. Ligger kadavret i ett bostadsområde behöver du oftast forsla bort det. Ett mindre djur kan du förpacka väl i en plastpåse och sedan lägga bland dina hushållssopor. Större djur kan behöva lämnas in för kremering. Fråga din kommun vad som gäller där du bor. Du kan också flytta kadavret till ett skogsområde om du har markägarens tillstånd. I skog och mark tar naturen hand om det döda djuret.
Hittar du ett dött djur i naturen som är statens vilt, till exempel varg, lo, älg, rovfåglar, utter med flera, ska du alltid ringa Polisen, telefon 114 14.
|
