Skador på gröda orsakade av stora fåglar
Gäss, svanar och tranor hör till de stora betande fåglar som varje år kommer till Sverige. Tiden för vårbruket och fåglarnas flytt norrut från sina övervintringsplatser sammanfaller ofta. Fåglarna kan då samlas i stora flockar på hundratals djur och kan orsaka omfattande skador på växande grödor inom lantbruket.
Skadorna på grödor ökar när fåglarna blir fler och dessutom stannar längre på grund av ett varmare klimat. Vissa områden påverkas särskilt hårt när fåglar samlas för att rasta, häcka och rugga. De vanligaste skadorna orsakas av att fåglarna trampar i och betar grödor eller plockar upp utsäde. Olika sorters förebyggande åtgärder kan förhindra eller åtminstone minska risken för omfattande skador.
Om du har drabbats av grödskador kan du kontakta någon av Länsstyrelsens besiktningspersoner. Då kan du få hjälp och råd kring skrämselåtgärder, få skadorna besiktade, samt få information om ersättning för förlorad skörd.
Att förebygga skador
När grödor skadas av fåglar bör du snarast vidta någon form av förebyggande åtgärd.
Åtgärderna ger endast effekt i några dagar innan fåglarna vänjer sig vid dem, och därför måste du variera de åtgärder som används för att få ett effektivt skydd. Det är också bra att variera när, var och hur länge olika åtgärder används. Förändringar i landskapet gör fåglarna osäkra och på så sätt kan förebyggande åtgärder avskräcka fåglarna från att landa på fält med växande gröda. Det är även viktigt att ta bort åtgärderna när skörden är klar, så att fåglarna inte vänjer sig vid dem i onödan. Om det gäller jaktbara fåglar kan även jakt under allmän jakttid eller skyddsjakt vara effektivt.
Tips på åtgärder utan skrämsel för att skydda gröda
- Välj grödor som är mindre attraktiva för fåglar
- Välj grödor som ger stubbåkrar innan fåglarna anländer. Stubbåkrar kan användas för att avlasta betestrycket på växande grödor
- Stängsling eller andra fysiska hinder
- Avsätt områden där fåglar kan beta ostört. Till exempel strandängar, trädor eller avledningsytor
- Anlägg lähäckar eller odla höga grödor i kantzoner. Det minskar sikten för fåglarna och gör att de inte känner sig trygga att vistas på platsen
Tips på åtgärder med skrämsel för att skydda gröda
- Vimplar och flaggor (exempelvis tyg eller plastremsor)
- Ljud och ljusskrämmor
- Radio, gärna med människoröster
- Skrämselfigurer och drakar
- Manuell skrämsel när du ser fågel i grödorna
- Skrämsel med hund (tänk på att det då finns vissa regler som måste följas för att det inte ska räknas som jakt, och att du har tillräcklig tillsyn över din hund)
- Skrämselskott
- Gasolkanon
För att nå bästa effekt av skrämselåtgärderna behöver man vara aktiv under hela perioden som fåglarna finns i området. Väl utförda förebyggande åtgärder hjälper till att förhindra fler eller omfattande skador på grödorna. Genom att byta ut utrustningen och/eller flytta runt den, eller att kombinera olika typer av skrämsel, till exempel snurror och manuell skrämsel, undviker du att fåglarna vänjer sig vid skrämselutrustningen och åtgärderna får därmed önskad effekt.
Avledningsytor
En effektiv förebyggande åtgärd är att anlägga en avledningsyta. Denna har som syfte att dra till sig gäss och andra stora betande fåglar såsom tranor och svanar. På så sätt minskar skadeläget på åkrar med produktionsgrödor i området. Grödan på avledningsytan ska vara så attraktiv som möjligt för fåglarna. När på året som du vill locka dit fåglarna och vilka arter spelar roll vid val av gröda. Korn är ofta mest attraktivt för tranor och gäss. Vallgröda och ärtor lockar gäss, men är inte lika attraktiva för tranor. Tidiga stubbåkrar eller oskördad gröda som välts ner är andra bra alternativ.
För att avledningsytans syfte ska uppnås krävs det att området får vara så ostört som möjligt. Du ska därför inte utföra skrämselåtgärder eller jaga på eller nära avledningsytan. Att använda jordbruksmaskiner för att sköta markerna räknas inte som störning.
Om du har drabbats av skada
Om du trots ihärdiga försök med skrämsel och avledning drabbas av skador, har du rätt till ersättning för förlorad skörd om skadan är orsakad av fredat vilt. Hit räknas exempelvis trana, vitkindad gås och svanar, men inte grågäss och kanadagäss.
Kontakta någon av Länsstyrelsens besiktningspersoner så fort skadan upptäcks. Besiktningspersonen besiktigar grödan, ger råd om lämpliga skrämselmetoder, samt ger information om ersättning. En del skador kan minimeras med hjälp av förebyggande skrämselåtgärder. Om skadan ändå kvarstår vid tid för skörd ska den skadedrabbade meddela besiktningspersonen, som då gör en uppföljande slutbesiktning i samband med skörden.
För att ha rätt till ersättning krävs att den skadedrabbade har anmält skadan till Länsstyrelsen när den upptäcktes, att förebyggande och skrämmande åtgärder har utförts vid behov under hela skadeperioden, samt att den skadedrabbade kontaktat Länsstyrelsen i tid för skörd för en slutbesiktning och värdering av skördebortfallet.
Om grödan har blivit skadad av tranor, gäss eller sångsvan kan den skadedrabbade ansöka om ersättning. Vid sjöarna Dättern, Hornborgasjön, Hullsjön och Östen kan ersättning dessutom betalas ut för skador orsakade av grågäss och kanadagäss.
|
