Föräldraskapsstöd för minskad kriminalitet bland barn 

En ny rapport från Myndigheten för delaktighet (MFD) visar att våld mot barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning är nästan dubbelt så vanligt som bland personer utan funktionsnedsättning. Kombinationen av beroende, sårbarhet och osynlighet gör våldet svårupptäckt och allvarligt. Personer med funktionsnedsättning som lever i en hederskontext löper särskilt stor risk. Deras beroende av familjens stöd försvårar upptäckt av kontroll och förtryck, som ofta sker genom begränsningar snarare än öppet våld – till exempel att hindras från socialt umgänge eller från att söka stöd.

Det finns bristande kunskap om hur hedersrelaterat våld tar sig uttryck mot denna målgrupp. Skam och okunskap om funktionsnedsättningar bidrar till att utsattheten förblir osynlig.

MFD:s slutsatser och förslag:

• Öka kunskapen och kompetensen hos yrkesverksamma.
• Stärk det våldsförebyggande arbetet.
• Förbättra möjligheter att upptäcka utsatthet och erbjuda stöd.
• Utveckla samverkan för att undvika att ansvar fastnar i stuprör.
• Tillhandahåll stödmaterial för samtal med barn och unga om våldsutsatthet.

Rapporten innehåller också en kartläggning av stödmaterial kring att samtala med barn och unga med funktionsnedsättning om våldsutsatthet. Två webbutbildningar har tagits fram – en för arbetsgrupper och en för enskilda yrkesverksamma för att öka kunskap om att förebygga, upptäcka och agera när du möter barn och unga som kan vara utsatta för våld.

Barnombudsmannens (BO) rapport bygger på djupintervjuer och enkäter med frihetsberövade barn och unga. Den beskriver deras upplevelser av våld under uppväxten och hur dessa erfarenheter hänger samman med risken att dras in i kriminalitet. Det rör sig om våld i hemmet, hedersrelaterat förtryck, försummelse, psykiskt våld, sexuella övergrepp och andra former av trauma. I rapporten undersöks också sambandet mellan barns uppväxtvillkor och risken för att utsättas för våld i olika sammanhang eller att själv utöva våld mot andra.

Barn vittnar om otrygghet, svikna relationer, bristande stöd från vuxna och samhällets misslyckande att ingripa i tid. Många uppger att kriminaliteten erbjöd en känsla av tillhörighet och trygghet som de inte fann någon annanstans. Rapporten tar bland annat upp: 

• Barn upptäcks inte i tid: Våldsutsatthet, särskilt psykiskt våld, är svårt att upptäcka och saknar tydlig juridisk definition, vilket försvårar samhällets ansvarstagande.
• Otillräckliga insatser: Trots lagstiftning får många barn inte det skydd de har rätt till, och insatser fokuserar ofta på barnets beteende snarare än orsaken bakom.
• Bristande tillit till samhället: Barn uttrycker misstro mot myndigheter, vilket gör att de inte söker hjälp.
• Normalisering av våld: Våld blir en vardag för många barn, särskilt i hederskontexter där kontroll ses som "omsorg".
• Flickors och pojkars utsatthet bedöms olika: Pojkars våldsutsatthet ses oftare som eget "beteendeproblem" medan flickors kopplas till hemmiljön.
• Hedersrelaterade strukturer och kriminalitet: Bristande kunskap om sambanden gör att unga i hederskontexter riskerar att rekryteras till kriminella nätverk.

En rapport från följeforskningen av projektet Starka föräldrar undersöker vad föräldraskapsstöd för nyanlända ska handla om. 

Sverige har en nationell strategi för föräldraskapsstöd, med fokus på universella insatser för att främja barns hälsa och utveckling. Föräldrastöd kan också riktas till specifika grupper, som nyanlända föräldrar med särskilda behov av kunskap om exempelvis skola, förskola och förväntningar på föräldrarollen.

Under 2023–2024 har Göteborgs stads samhällsorienterande insatser reviderat kursen Förälder i nytt land med förstärkt innehåll om föräldraansvar, hedersnormer och kriminalitet. Kursmaterialet utvecklades och testades med stöd från referensgrupper och kursledare. Nya teman lades till, och metoder som intervjuer och observationer infördes.

Eftersom kursen används av flera aktörer, lyfts behovet av kompetensutveckling för kursledare, särskilt i hur man leder samtal om svåra ämnen. Det krävs också tydlighet kring ansvarsfördelning – när kursledaren kan hantera ett samtal och när vidare hänvisning till stödresurser är nödvändig.

Avslutningsvis föreslås att det färdiga materialet kvalitetssäkras för att säkerställa att det bygger på bästa tillgängliga kunskap, eftersom det rör komplexa och känsliga ämnen.