Projekt Stranderosion
Projekt Stranderosion

Erosion av strandängar

Ett projekt inom Interreg North Sea project MANABAS COAST

Nyhetsbrev februari 2024 
Webbversion | PDF-version | Skicka vidare

Välkommen till vårt nyhetsbrev om erosion av strandängar

 

Under perioden 2022-2027 deltar Länsstyrelsen Västra Götaland i ett EU-finansierat projekt, Manabas Coast, som handlar om att testa och utveckla användningen av naturbaserade metoder för att motverka stranderosion. Det är vi på Länsstyrelsen som håller ihop projektet i länet, men vi jobbar i nära samarbete med experterna på Statens Geotekniska Institut (SGI) och Lunds Tekniska Högskola, markägarna, berörda kommuner och Västkuststiftelsen.

 

Tack till alla som tog sig tid att svara på enkäten som vi skickade ut våren 2021. Vi frågade er som är markägare längs med Bohuskusten om det finns problem med erosion av strandängar och om det skulle vara intressant att delta i ett projekt om att testa olika naturbaserade metoder för att minska erosionen. Vi fick in cirka 70 svar och vi besökte vi 16 olika platser. Av dessa har vi valt ut fyra platser som ingår som pilotområden i projektet.

 

Vi planerar att det ska komma ut ett nyhetsbrev ett par gånger per år för att sprida information om vad som händer i projektet. Du som får det här nyhetsbrevet har antingen sagt att du är intresserad av att få mer information eller så har du varit med på någon av våra träffar. Du kan också arbeta på en myndighet eller någon organisation som vi tror kan vara intresserade.

 

I nyhetsbrevet tänker vi redogöra för vad vi har gjort hittills, presentera resultat och berätta om vad vi planerar för den närmsta tiden.

 

Vi tar gärna emot tips och synpunkter från er både på nyhetsbrevet och på projektet i stort.

Våra kontaktuppgifter hittar ni längst ner i nyhetsbrevet.

 

Kaisa & Maria
Fyra olika bilder som visar en kustmiljö med lågvatten och strandängar som eroderar.

Bilder från pilotområdena.

Projektets pilotområden

Våra fyra pilotområden är Bärby och Kyrkeby kile i Stenungsunds kommun, Köleröd i Tjörns kommun och Glose i Kungälvs kommun. Samtliga pilotområden ligger i naturreservat, som också ingår i EU:s nätverk av skyddade områden, Natura 2000. Gemensamt för dessa är att de har problem med att strandängarna eroderar. Det försvårar möjligheten att ha betesdjur där, vilket på sikt riskerar att strandängen växer igen och antalet arter som lever där minskar. Markägarna upplever också att erosionen har ökat på senare år, vilket kan bero på varmare vintrar utan tjäle när vinterstormarna ligger på samt fler och längre perioder med höga vattennivåer.

Erosionen gör att vattnet i de angränsande grunda vikarna blir grumligare, vilket gör det svårare för ålgräset att växa. Därför vill vi också skapa nya rev av blåmusslor i vikarna. Förutom att filtrera vattnet kan musslorna och ålgräset också bidra till att minska våg- och strömningspåverkan på strandängen.

Exempel på naturbaserade metoder som vi planerar att testa
Erosionsskydd i Göta Älv byggt av stolpar och julgranar.

Erosionsskydd i Göta Älv byggt av stolpar och julgranar.

Slystaket

Med ett staket byggt av stolpar och lövsly är tanken att det ska fungera som en vågdämpare, så att kraften från vågorna inte ska vara så stor mot strandkanten och på så sätt skapa urholkningar i leran. Att bygga en vågdämpare som inte är helt tät, jämfört med till exempel en cementvall/pir, ska underlätta för vattenlevande djur att ta sig igenom. En annan effekt vi hoppas på är att sediment ska transporteras in till strandkanten och förhoppningsvis bygga på och skapa mer strandäng.
Bilden visar en rad av stenar, en så kallad Stenrevel, i Göta Älv

Nylagd stenrevel i Göta Älv.

Stenrevel

En stenrevel läggs för att fungera som en vågdämpare. Detta är en metod som använts sedan lång tid tillbaka och som kan man se olika varianter av längs hela kusten. Här används naturliga och lite större stenar (ej sprängsten) som inte flyttas av vågkraft.

Anlägga blåmusselrev
Dykare med korg innehållande blåmusslor.

Återbesök hos musslor som klarat överlevandstest!

Blåmusselbankar bildas när mängder av mussellarver slår sig ner på en sandig eller lerig botten. Banken bildar ett levande rev där många andra arter kan växa, söka skydd eller leta mat. På så sätt bidrar blåmusselbankar till att öka den biologiska mångfalden och är därför en viktig del av de grunda vikarna. Genom att musslorna filtrerar en mycket stor mängd vatten bidrar de till att minska grumligheten, vilket gynnar ålgräset i viken. De hjälper också till att stabilisera bottensedimentet och har en viss vågdämpande effekt.

I Bärby och Köleröd finns redan små blåmusselbankar. Där vill vi förstärka dessa genom att tillföra mer musslor. I Kyrkeby kile vill vi skapa en ny musselbank. Där har vi gjort ett överlevnadstest genom att vi satte ut små burar med musslor på tre olika djup under förra hösten. Resultaten ser mycket lovande ut! Musslorna överlevde både vinterns kyla och sommarens värme. I Glose, där det är långgrunt väldigt långt ut i viken, planerar vi i stället att lägga ut en stenrevel med blåmusslor emellan.

Blåmusslorna vi använder kommer från lokala musselodlare. Under 2023 hade vi planerat att lägga ut en stor mängd blåmusslor i Bärby, men odlarna kunde inte leverera den mängd de hade trott. Vi får göra ett nytt försök under 2024 i stället.

Utredningar 

Hydrodynamiska modeller

För att få större kunskap om hur vågrörelserna, vattenströmmarna och sedimenttransporten ser ut i de grunda vikarna har vi anlitat Sweco för att ta fram en modell som visar detta för tre av pilotområdena. De ska också lämna förslag på var blåmusselbankar och slystaket bäst placeras, för att ge störst effekt när det gäller att minska våg- och strömpåverkan på strandängarna.

Först har de tagit fram en vågmodell över ett större område, från Nordre älv i söder till Stenungsund i norr, som de sedan utgår ifrån när de tar fram mer detaljerade modeller utefter våra olika frågeställningar i respektive område. Resultaten från modellerna kommer att vara klara under februari.

Bilderna nedan visar hur vågorna minskar i storlek i den grunda viken vid Bärby, när vågorna kommer från nordväst respektive från sydväst. I båda fallen är vågorna små när de når strandängen, vilket tyder på att det snarare är höga vattenstånd än stora vågor som är problemet när det gäller erosionen.
Kartor som visar förändring i vågstorlek med gula pilar som pekar ut vindriktning.
Händer som håller upp ett ostronskal som det växer små blåstångsplantor på.

Groddplanta av blåstång på ett ostronskal. Tillgång på hårda ytor är viktigt för att blåstång ska kunna spridas. 

Överlevnad av blåstång i Kyrkeby kile

Blåstång som växer på stenar kan bidra till att dämpa vågrörelser i grunda vikar och på så sätt också minska grumligheten. Vi har fått rapporter om att blåstången har minskat i Kyrkeby kile och anlitade därför tångexperten Ellen Schagerström för att undersöka om det stämde och om det i så fall fanns förutsättningar att återplantera blåstång.

På västkusten växer blåstång i ett smalt bälte strax under ytan som ofta blir blottlagd vid lågvatten. Blåstångsbeståndet i Kyrkeby kile visade sig vara friskt och frodigt. Blåstångens utbredning i viken är störst i de södra delarna, där den växer på samtliga stenar av tillräcklig storlek. Trots en lång period med lågvatten under försommaren hade blåstången en lyckad fortplantning sommaren 2023. Vikens salthalt är tillräcklig för en lyckad fortplantning och överlevnad av blåstångens groddplantor. I viken förekommer stora mängder fintrådiga alger sommartid och den mjuka lerbottens partiklar bidrar till en hög grad av sedimentation och dålig sikt. Detta verkar dock inte ha någon större påverkan på blåstången som växer högst upp på stenar, men kan kväva små groddplantor som växer längre ner. Störst begränsning för spridning av blåstång i viken är den begränsade tillgången på hårt substrat. Undersökningen finns beskriven i en rapport:

Blåstång i Kyrkeby kile – förutsättningar för förökning och fortlevnad (lansstyrelsen.se)

Vad händer nu

Vi har skickat in en ansökan om dispens från strandskyddet och en anmälan om vattenverksamhet för ett av pilotområdena. Detta måste prövas för att vi ska få tillstånd att utföra de arbeten som det innebär att sätta upp erosionsskydden. Då det är långa handläggningstider på Länsstyrelserna för tillfället, så kommer det tyvärr dröja innan vi vet om vi får tillåtelse att utföra åtgärderna. Handläggningen av ansökningarna kommer inte att utföras av Länsstyrelsen Västra Götaland, då det skulle innebära en jävsituation.

Under året kommer vi att fortsätta med att skicka in dispensansökningar och anmälningar om vattenverksamhet för de andra pilotområdena.

Projektet är en del i ett större europeiskt samarbete

Projektet ingår i ett större europeiskt Interreg-projekt som heter Manabas Coast, där fler länder längs Nordsjön deltar. Förutom Sverige så deltar Danmark, Tyskland, Nederländerna, Belgien och Frankrike. Projektet handlar om att öka förutsättningarna för användandet av naturbaserade metoder för att minska stranderosion. Totalt är det 16 pilotområden i projektet. I Sverige finns ytterligare ett projekt, det kan ni läsa om här:

Länsstyrelsen Skåne projekt Manabas

Läs mer om Manabas Coast här Interreg Manabas Coast

Om projektet

Projektet drivs av Länsstyrelsen Västra Götaland tillsammans med Statens Geotekniska Institut (SGI) och är en del av det europeiska Interreg-projektet Manabas Coast. På fyra utvalda platser kommer vi att testa olika metoder för att förhindra fortsatt erosion av strandängar. Metoderna ska vara kostnadseffektiva, naturliga och möjliga att använda på fler platser med liknande problem. Projektet kommer att resultera i kunskapsunderlag och vägledningar som ska kunna användas av staten, kommuner, konsulter och fastighetsägare.

Vill du läsa mer om projektet och de olika pilotområdena finns information här på Länsstyrelsens webbplats. eller här på MANABAS COAST webbplats.

Om nyhetsbrevet

Nyhetsbrevet är till för er som är intresserade av vad som händer i projektet och vill ha regelbunden information. Vi planerar att ge ut nyhetsbrevet 2 gånger per år och extra utskick vid behov.

Kontaktuppgifter
Maria Kilnäs maria.kilnas@lansstyrelsen.se
Kaisa Carlgren kaisa.carlgren@lansstyrelsen.se

Länsstyrelsen Västra Götalands län
403 40 Göteborg | 010-224 40 00 | natur.vastragotaland@lansstyrelsen.se 

Har du fått detta mail vidarebefordrat?
Starta en egen prenumeration här.

Dela detta utskick
Så hanterar vi dina personuppgifter
Avregistrera prenumeration
 

Följ oss i sociala media

Dela detta utskick