Med åren har det har blivit fler åtgärder i vatten, både i och i direkt anslutning till andra lagskyddade områden som exempelvis Natura2000. Det kan handla om nyanläggning av våtmarker och restaureringsåtgärder. För att kunna bedriva vattenverksamhet i dessa områden ska en bedömning om betydande miljöpåverkan göras, det ska även göras bedömning om det krävs tillstånd för vattenverksamhet. Processen är både omfattande och komplex och det finns en stor utmaning i att väga olika naturvärden mot varandra. En vägledning för hur bedömningar kan göras och hur tillståndsprocessen ser ut skulle underlätta och effektivisera arbetet med vattenvårdande åtgärder inom och i direkt anslutning till skyddade områden.
Vätgas har de senaste åren fått en allt tydligare roll som ett sätt att ställa om till ett fossilfritt samhälle. Det har tagits fram vätgasstrategier och flera utredningar har genomförts eller är på gång både i Sverige och på EU-nivå. På nationell nivå finns flera verksamheter som sökt och fått tillstånd för att producera vätgas. Kunskapen är däremot relativt låg både inom företag och myndigheter när det kommer till hur verksamheterna ska regleras ur ett miljöbalks- och Sevesohänseende, både för tillstånd och tillsyn. En vägledning eller ett handläggarstöd skulle fungera som stöd både inför och under prövning av ett nytt tillstånd eller ett ändringstillstånd av verksamheten. En vägledning skulle också vara ett stöd i tillsynen vid exempelvis anmälan om byte av bränsle och vad som är av vikt att bedriva tillsyn över.
Det vore bra med mer samstämmighet mellan länsstyrelserna i överlåtelse av tillsyn till kommunerna. Det finns ett mindre nätverk mellan några länsstyrelser där dessa frågor diskuteras, men ett projekt skulle ge mer tid till att utveckla denna verksamhet och ge stöd till länsstyrelserna i dessa ärenden. Projektet bör inte omfatta enbart miljöfarlig verksamhet utan även vattenskyddsområden, vattenverksamhet, naturtillsyn och förorenade områden. Inom projektet skulle en gemensam policy för överlåtelse kunna tas fram som en fortsättning på den vägledning som Naturvårdsverket tog fram 2020. Projektet skulle även kunna arbeta med att ta fram mallar för beslut, till exempel bra beslutsformuleringar som håller över tid.
Havs- och vattenmyndigheten tog för två år sedan fram en vägledning för inrättande och förvaltning av vattenskyddsområden. Metoden utgår från att skyddsområdet och skyddsföreskrifter ska utgå från platsspecifika förutsättningar och att det skyddsbehov som finns på platsen är lokalt anpassat. Länsstyrelsen ska i sin tillsyn följa upp att föreskrifterna följs, en tillsyn som ofta prioriteras bort och som inte blir systematisk. En tydligare processbeskrivning och ett sammanhållet handläggarstöd skulle förenkla och effektivisera tillsynen och innebära kortare handläggningstider och ökad lagefterlevnad. Det skulle även öka möjligheten till nationell samordning mellan länsstyrelsens handläggare.
Att bedriva tillsyn av traditionell asiatisk medicin anses generellt vara ett svårt tillsynsområde av flera olika anledningar, bland annat finns en svårighet när det gäller att tolka asiatiska symboler. Flera av de arter som traditionellt ingår i olika alternativa läkemedel och som används som medicinalväxter är enligt CITES-lagstiftningen skyddade från handel. För 15 år sedan drev Miljösamverkan Sverige en tillsynskampanj med god uppslutning. Det arbetades även fram en vägledning och ett underlag för tillsyn inom området. Det börjar bli hög tid att genomföra ytterligare en tillsynskampanj och att uppdatera både kampanjmaterialet och vägledningen.
Mer utförlig information om projekten hittar du i vår verksamhetsplan, projektförslagen finns samlade i slutet av dokumentet. Verksamhetsplan 2024–2026 (miljosamverkansverige.se)
-
Vi brukar säga att varje projektgruppsmedlem behöver bidra med cirka tre-fyra veckors arbete under 1-1,5 år. Det varierar mellan olika projekt och beror också på hur stor projektgruppen är. Deltar sju personer krävs mindre insats per person än om man är fyra.
-
Respektive organisation står för arbetstiden. Miljösamverkan Sverige betalar eventuella resor och hotellkostnader. Vi använder oss flitigt av Skype.
-
Det är projektgruppen som utifrån projektförslaget arbetar fram förslag till projektplan. Projektgruppsmedlemmarna har alltså ett stort inflytande på projektets utformning. Det är alltid Miljösamverkan Sveriges styrgrupp som godkänner projektplanen.
Läs mer om vad det innebär att delta i ett projekt på vår webbplats
|