Nyhetsbrev

Sedan mars 2020 är goAML det it-system som används för rapportering till Finanspolisen. Systemet, som är framtaget av FN, ska öka kvaliteten på inrapporterat material, stärka Finanspolisens analysförmåga och öka möjligheten att upptäcka penningtvätt och terrorfinansiering. Detta medför också att en bättre återkoppling kan ges till verksamhetsutövare och tillsynsorgan.

Som verksamhetsutövare ska man registrera sig i systemet. Mer information om Finanspolisens arbete, goAML och instruktioner för hur man registrerar ett konto och hur man rapporterar hittar du här.

Hur kriminella aktörer går tillväga för att tvätta pengar eller finansiera terrorism ser olika ut. Vad en varuhandlare som hanterar kontanter ska vara vaksam på för att undvika att bli indragen i sådana upplägg skiljer sig åt jämfört med en redovisningskonsult. Samordningsfunktionen mot penningtvätt och finansiering av terrorism har tagit fram vägledningar och varningstecken för olika branscher och de finns att läsa här.

Länsstyrelsen i Västra Götaland har beslutat att en verksamhetsutövare ska betala en sanktionsavgift på 850 000 kr eftersom bolaget inte uppfyller de krav som ställs på dem enligt penningtvättsregelverket. Länsstyrelsen har bl.a. bedömt att bolaget, som är en kontanthandlare, inte har följt de riskbedömningar och rutiner som fanns i verksamheten. Länsstyrelsen har bedömt att överträdelserna varit allvarliga och avsevärt ökat risken för bolaget att utsättas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Bolaget har överklagat beslutet om sanktionsavgift till förvaltningsrätten. Länk till Länsstyrelsen i Västra Götalands hemsida.

Finanspolisen har sammanställt information om näringspenningtvätt för att uppmärksamma verksamhetsutövare om brottet. Bestämmelsen om näringspenningtvätt tar sikte på när en person eller näringsverksamhet systematiskt eller i stor omfattning medverkar till transaktioner där det finns risk för penningtvätt. Verksamhetsutövaren kan då dömas för näringspenningtvätt. Grunden för straffansvar är att man gjort sig skyldig till klandervärt risktagande. Det är tillräckligt att det klandervärda risktagandet inneburit att man i verksamheten saknat åtgärder för att motverka penningtvätt. För att läsa mer om vad näringspenningtvätt innebär och vilka riskindikatorer som finns för näringspenningtvättsbrott klicka här.