Webbversion | Skicka vidare
Högskolan Väst
Nyheter från BUV

Vårens andra nyhetsbrev

 

Välkomna att ta del av vårens andra nyhetsbrev från Forskningsmiljön Barn och Unga!  Läs i brevet om om våra inspirerande forskningsaktiviteter.

 

Hälsningar Marie-Helene Zimmerman Nilsson,

Verksamhetsledare Forskningsmiljön Barn och Unga

Nu är vi igång 😊

Research Club – inspirera varandra och skapa lust

Under forskningsmiljöns första Research club-sammankomst den 22/3 presenterade Sevtap Gurdal och Johan Hyrén om sina drömprojekt. Vår RC var välbesökt och presentationerna var mycket intressanta och inspirerande och ledde till diskussioner om vägar vidare. Vi fick tillfälle att lära känna varandra mera i ett lite mer formellt forum, och diskuterade idéer till nya forskningssamarbeten i miljön.

I början av juni är det dags igen för terminens andra Research Club! Vi träffas för att dricka alkoholfritt med tilltugg och diskuterar forskning och vilka idéer vi har om projekt vi drömmer om att göra men ännu inte hunnit eller vågat. Denna gång berättar Ylva Svensson och Elisabet Björquist om sina forskardrömmar.

Vi träffas kl 16.15-18.00 den 7 juni i lokal Greifswald. Anmäl dig via tidigare Outlook-inbjudan.

Efter seminariet har vi After Work! Hör av er till mig om ni vill vara med! (Meddela mig ev allergier)

Varmt välkomna! 😊

Hälsningar Marie-Helene

 

Digitala plattformen - Forskningsnätverket Barn och Unga

Som vi redan berättat är nu äntligen den digitala plattformen klar. Högskolan Väst står som värd men samarbetet är ett nationellt initiativ som går under namnet Forskningsnätverket Barn och Unga. Sprid länken i era nätverk, och gå gärna in och anmäl dig som medlem. Använd också ’Tipsa oss’-formuläret för att berätta om seminarier ni ger som vi kan öppna upp för kollegor på andra lärosäten, eller varför inte berätta om studier ni arbetar med – eller om ni söker informanter eller samverkansparter till framtida projekt.

Tillsammans gör vi Forskningsnätverk Barn och Unga!

SEMINARIER VÅREN 2023

Tidigare seminarier

Sarah Evans, gästforskare från Manchester Metropolitan University, höll den 9 maj i ett seminarium med titeln ”Why Deleuze? The possibilities for 'post' paradigms in education”. Med utgångspunkt i den filosofiska frågan “När uppfanns människan?” inleddes en kritisk diskussion om de exkluderingsmekanismer som språkliga kategoriseringar gjort – och alltjämt gör – och hur onto-epistemologier blivit Sarahs sätt att hitta andra vägar in i sina empiriska studier. Seminariet avslutades med angelägna samtal där kollegor från såväl Högskolan Väst som Göteborgs Universitet diskuterade frågor såsom ’vad är och kan utbildning vara’ – och vad händer när frågorna förs inom en ontologi där man talar om ’vetande i varande’ (knowing in being).

Mária Bačíková, gästforskare från Slovakien höll den 11 maj ett seminarium med titeln ”Cultural specifics in parenting adolescents: experiences from Slovakia”. Seminariet genomfördes i dialogisk form där hennes forskning om föräldraskap, familjeprocesser och ungdomars risk- och problembeteenden varvades med diskussioner. Hon relaterade även till Slovakien som kontext, både historiskt och i nutid. (se mer info under rubriken ”Besökande gästforskare i maj”)

Måndagen den 22 maj gav gästprofessor Jan Kampmann från Roskilde universitet (Danmark) ett seminarium med titeln Intensiveret barndom – barndommens krise? Samtidsdiagnose og social patologi. Under seminariet presenterade Jan Kampmann ett pågående projektet som tar sin utgångspunkt i en hypotes om att det finns (både teoretiskt och empiriskt motiverat) ett samband mellan att många barn i dagens samhälle inte mår bra (både fysiskt och psykiskt) och hur barndomen har utvecklats och organiserats i vårt senmoderna samhälle. Projektet fokuserar på relationen mellan grundläggande institutionella och strukturella förändringar i barndomen. Seminariet öppnade också upp för framtida diskussioner om forskningsmetodologi, teori men också för ett samtal om barn och barndom i ett senmodernt samhälle som präglas av vad Rosa (2019) beskriver som alltmer socialt accelererande. Seminariet var ett samarbete mellan forskningsmiljöerna Barn och Unga och EIA (Education, Institution and Agency).

NYHETER FRÅN FORSKARE

Forskningsstudie

Baran Johansson är just nu projektledare i en pilotstudie inför en planerad större studie om modersmålsundervisningens påverkan på elevers andraspråksutveckling i svenska. Det är tre forskare från tre olika lärosäten som samarbetar i detta forskningsprojekt, Baran vid Högskolan Väst, Åsa Wedin, som är professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna och Annika Norlund Shaswar, som är docent i språkdidaktik vid Umeå universitet.

Forskningsstudie

Emma Sorbring och forskningskollegor har just påbörjat rekrytering av informanter till en forskningsstudie om psykisk ohälsa och våldsutsatthet bland HBTQI-ungdomar i skolan. Mer information hittar du här

Ny kortrapport

Emma Sorbring, Anette Bolin och Johanna Nyman

Socialtjänsten i Trollhättans stad har under 2021-2022 genomfört brottsförebyggande insatser inom ramen för projektet Tidig upptäckt-tidig insats (TUTI). TUTI bygger på tidiga interventioner, delaktighet och samverkan, såväl övergripande som i det enskilda fallet. Följeforskningen har kartlagt typ av bakgrund för orosanmälningar för unga 9-17 år i Trollhättans stad samt undersökt ungas egna erfarenheter och förståelse av socialtjänstens brottsförebyggande insatser. I studien har både kvantitativa och kvalitativa metoder används. Resultatet visar att de unga har högt förtroende för samhällets reaktion och ger legitimitet till det stöd som ges i kedjan av insatser: polis, mottagningsgrupp och familjebehandlare. Sammantaget kan vi konstatera att unga som genomgått hela TUTI-kedjan upplever samhällets reaktion vid sin första lagöverträdelse som positiv.

 
 

Ny kortrapport

Karin Flensner och Ylva Svensson

Hösten 2020 tog utbildningsnämnden i Trollhättan stad beslutet att stänga två skolenheter, Frälsegårdskolan och Kronan år 4-9 för att motverka segregation och öka likvärdighet gällande elevernas utbildning. I ett samverkansprojekt mellan utbildningsförvaltningen och HV undersökte forskarna Karin Flensner och Ylva Svensson berörda elever och skolpersonal, på stängande och mottagande skolor, upplevde kommunens satsning. Fokus i rapporten ligger på frågor om inkludering, elevers lärande, språk och psykosociala aspekter och dessa undersöktes med intervjuer, observationer och enkäter. Den stora bilden är övervägande positiv och de allra flesta vi har träffat, både skolpersonal och elever, berättar om positiva erfarenheter men även om utmaningar kopplade till alla de aspekter som undersökts.

 
 

Ny kortrapport

Ylva Svensson och Sevtap Gurdal

Utifrån att barnkonventionen har blivit lag i Sverige ställs fler yrkesprofessioner inför uppgiften att agera i enlighet med barns och ungas bästa. I denna rapport har tio yrkesverksamma beskrivit sin syn på vad det innebär och hur de jobbar med barns och ungas agens rent praktiskt i sina olika yrkesprofessioner. Resultaten visar att det är en komplex fråga då definitionerna av vad agens är och vad det innebär skiljer sig åt, och därmed skiljer sig även beskrivningar av hur görandet tar sig uttryck. Målet med denna text är inte att ge ett facit på hur man ska göra utan att lyfta frågan och skapa förutsättningar för reflektion kring kan man kan göra. Som texterna visar ser förutsättningar olika ut beroende på faktorer som var man jobbar, om man jobbar med enskilda barn och unga eller med grupper, de formella styrdokumena och lagar som finns, om det finns övrig personal med vilken samsyn krävs samt barnens /de ungas ålder. Vi hoppas att rapporten kan fungera som inspiration och som ett diskussionunderlag i arbetet med att definiera vad agens är i just er verksamhet och hur ni på bästa sätt kan jobba med barns och ungas agens.

 
 

Nyheter från våra doktorander

I början av april 2023 publicerade Lena Almqvist Nielsen en artikel inom ramen för sitt avhandlingsarbete. I artikeln utforskar hon begreppet historisk empati i relation till undervisning om forntiden då elever besökte Vitlycke. Här hittar du artikeln

Anna-Clara Rönner har presenterat ett konferensbidrag på TEPE den 9 maj vid Karlstads universitet. Bidraget handlar om mellanstadieelevers förståelse av bakterier och virus i efterdyningarna av Covid 19. Här hittar du konferensbidraget

Besökande gästforskare i maj 

I detta nummer av nyhetsbrevet har vi bett Sabina Kapetanovic, som varit har värd för Mária Bačíková och Mona Tynkkinen som har varit värd för Sarah Evans att berätta lite mera om forskningsmiljöns gästforskare som besökte oss under vecka 19:

Dagboksanteckningar från en vecka med gästforskare

Måndag 8/5

Sabina hälsar Mária Bačíková välkommen, berättar om skolan och visar upp skolans lokaler. Dagen fortsätter med lunch med forskare inom föräldraskapsfältet för att avslutas med gemensamma diskussioner om forskningsläget i Sverige och Slovakien.

Tisdag 9/5

Idag är det perfekt dag för utflykt! Vi tar en promenad till slussarna, äter lunch på Slusscafét (och bidrar således till den lokala fotbollsklubben Skoftebyns IF 😊) och fördjupar oss i utmaningar och framgångar med föräldraskapsforskning i våra kulturella kontexter. Vi tar skogsleden (”kärleksstigen”), förbi Trollhättekyrkan vid fallen, tillbaka till skolan, precis i tid för Sarah Evans seminarium. Den fullspäckade dagen avslutas med middag på Strandcaféet med forskare från Forskningsmiljön Barn och Unga.

Onsdag 10/5

Maria träffar Helena Gregorc Lööv för att diskutera möjligheter för internationalisering. Därefter fortsatte arbetet med det kommande seminariet.

Torsdag 11/5

Idag är det HSS konferens på Högskolan Väst! Vilken tillställning! Maria deltar vid det internationella seminariet tillsammans med Marie-Helene Zimmerman Nilsson. Eftermiddagen ägnas åt en promenadtur till Strömslund och Utsikten.

Fredag 12/5

Maria håller gästforskarseminarium med titeln ”Cultural specifics in parenting adolescents: experiences from Slovakia”. Vilken presentation och vilka fantastiska diskussioner! Forskare från Forskarmiljön Barn och Unga och studenter från fristående kurser i psykologi respektive barn och ungdomspsykologi deltar. Vi lär oss att studenter uppskattar när vi bjuder in dem till seminarier och det skriver vi upp i våra To Do Lists! Dagen avslutas på Sours och matfestivalen ”Smaka på Trollhättan” som precis har startat.

Vilken härlig vecka!

//Sabina

 

Att bjuda in en gästforskare – en doktorands funderingar

Vad innebär det att bjuda in en gästforskare – vad gör man och vad bör man? Inte vet jag vad man bör göra, däremot vet jag vad jag/vi gjorde. Men först, hur kom det sig att jag överhuvudtaget upptäckte att det fanns en Sarah Evans att bjuda in?

Som doktorand har man ypperliga möjligheter att inom ramen för sin forskarutbildning fundera över och försöka fiska in forskare som man själv är nyfiken på eller som man skulle vilja jobba med. Det tog mig bara fyra år att upptäcka det. Eller ok, det tog mig fyra år att fatta det seniora kollegor sagt åt mig sedan dag ett (helt riktigt, inte så lovande att insikt tar så lång tid!).

Det hela började med en avhandling skriven på ett vis som jag inte stött på tidigare. Jag kunde inte låta bli att skicka en hälsning till upphovskvinnan och berätta vilket intryck nämnda avhandling gjort på mig, samt hur betydelsefull den blivit för mitt eget tänkande. Sagt och gjort. Det visar sig att det uppskattas att få sådana mail. Och ibland går till och med generösa forskare med på att träffas och prata forskning i ett zoom-möte. När det dessutom nämns att det finns en läsgrupp som läser originallitteratur av min favoritfilosof på det lärosäte i Storbritannien som nämnda forskare arbetar på, och man i förbifarten får en fråga om man vill hänga på – ja, då gäller det att snabbt och ogenerat svara ’ja tack!’

Två år senare kanske man får för sig att skriva ihop, och kanske också presentera det presumtiva projektet på en konferens inom det egna fältet. Det är nu som det börjar bli dags att ses IRL så man kan tänka och skriva tillsammans.

Det första Sarah och jag enades om var att det vore trevligt att träffa kollegor på Högskolan Väst för att prata forskning – ett seminarium där man kan kombinera föreläsning och samtal över en kopp kaffe är ju ett trevligt sätt att umgås, så så fick det bli.

Är man på besök i Sverige och i Trollhättan för första gången är Edsvidsleden ett måste! Och det finurliga är att rask promenad kanske är det bästa sättet att ta sig an en fransk filosof.

Eftersom besöket också syftade till av vi tagit in Sarah som en expertläsare för mitt avhandlingsarbete betyder det att hela handledarteamet blir centrala personer att samkoordinera med. Varför sitta i ett konferensrum om man kan ta en tur till Tjörn? Med en huvudhandledare som organiserar med termosar, en annan som tryckt kör oss genom soliga landskap, blir bilen det rymningssäkra rum som tvingar en att sitta kvar till och med när frågorna om centrala begrepp blir riktigt svettig.

Picknickfilten vid havet visar sig vara ett utmärkt underlag för fyra meter avhandlingstext och teori. Tre timmar senare och med inga dokument i havet kanske man har tur att ha fyrtiofem minuter kvar innan Nordiska Akvarellmuseet stänger. När man är ensamt sällskap på ett muséum går det dessutom fint att utan hinder fortsätta diskussionen kring centrala begrepp.

Kort sagt, vad man bör göra har jag ingen aning om, men jag vet att fyllda whiteboards, en påbörjad presentation, avgränsningar av teoretiska begrepp, värdefulla samtal med post-humanistiskt nyfikna kollegor och en hel vecka med sol funkar alldeles utmärkt.

Tack och hej!

//Mona

Tips på symposium 

 

 
 
LÄNKAR

Läs mer om Forskningsmiljön Barn och Unga
Till vår blogg Barn- och ungdomsbyrån
Läs mer om högskolan
Läs mer om högskolans forskning

Du får det här nyhetsbrevet för att du är med i vår e-postlista.

Vill du tipsa någon om detta nyhetsbrev? Klicka här.

HÖGSKOLAN VÄST
461 86 Trollhättan
0520-22 30 00
www.hv.se
webmaster@hv.se 

REDAKTÖR
Marie-Helene Zimmerman Nilsson
marie-helene.zimmerman-nilsson@hv.se
0703 - 84 86 89

Följ oss:

Följ oss på FacebookFölj oss på TwitterFölj oss på LinkedInFölj oss på Instagram