Vi ställde några korta frågor till Ronja Palm som läser till ämneslärare i engelska och svenska och som precis påbörjat sitt tredje år på Högskolan Väst.
Hur har den första tiden varit i det "mixade formatet"? Den första tiden med distansundervisning, framförallt under våren, var självklart en omställning och det egna ansvaret blev mer tydligt och viktigt i samband med mina studier. Men föreläsarna gav oss mycket med material att arbeta med runt omkring våra uppgifter såsom extra videogenomgångar och artiklar som hjälpte mycket utöver föreläsningarna via zoom. Föreläsarna har funnits nära till hands och agerat snabbt vid frågor via mejl, som ett extra stöd.
Vad är den största utmaningen? Den största utmaningen har varit saknaden av det spontana mötet som sker mellan oss kursare och föreläsare, diskussioner som uppkommer under föreläsningar och samtalen mellan olika moment i klassrummet. Den sociala biten helt enkelt.
Har det funnits positiva saker? Det positiva med hela situationen är att jag studerat mer nu än innan undervisningen flyttades online. Det egna ansvaret har ökat och jag kommer mer förberedd till föreläsningen, som fungerar som ett tillfälle att just lyfta saker man funderat över med både föreläsaren och kurskamraterna |