|
|
Not. De två övre panelerna anger antal nya objekt i omloppsbana som har tillkommit från 1 januari till 12 juni 2024. I den övre panelen till höger visas antalet nya objekt uppdelat per ansvarig stat. För det stora antalet amerikanska objekt står främst den kommersiella konstellationen Starlink, med 855 av de 957 satelliterna. Belgiens plats på listan är ett resultat av företaget Aerospacelab som under perioden har sänt upp fyra mindre satelliter, varav en (Rose) är en jordobservationssatellit och tre (Riri, Fifi och Loulou, efter Kalle Ankas brorsöner) är civila signalspaningssatelliter. Bland de sex nya objekten registrerade i geostationära banor finns den kommersiella kommunikationssatelliten Ovzon 3, från svenska Ovzon. Bland de åtta ryska satelliterna finns Kosmos 2576, som satts i en sådan bana att den kan närma sig den amerikanska spaningssatelliten USA 314.
Den mellersta panelen visar den historiska utvecklingen av antalet nya satelliter, inklusive nya satelliter under 2024 fram till 12 juni i ljusare färger i stapeln längst till höger.
Den nedre panelen visar fördelningen av aktiva satelliter (orangea staplar) jämfört med alla andra kända objekt i rymden (gråa staplar) för låga jordbanor, enligt data som publicerats fram till 12 juni 2024. Starlinks megakonstellation på drygt 500 kilometers höjd framträder tydligt bland de aktiva objekten. Det är vidare en tydlig koncentration av rymdskrot på höjder mellan 600 – 1 000 km. En stor del av dessa härstammar från två specifika händelser under 2007 och 2009.
|
|
|
|
|
 |
I januari deltog FOI i den årliga konferensen EU Space Conference i Bryssel som samlade runt 1 500 deltagare. Totalt medverkade fler än 150 talare, bland de mest tongivande fanns representanter för olika delar av EU-kommissionen och ministrar från flera EU-länder. Temat för konferensen var strategisk autonomi för Europa i rymden. En viktig punkt på programmet var att Thierry Breton, kommissionär för den inre marknaden, lanserade sin vision för europeisk rymdpolicy ur ett fem- till tioårsperspektiv där han underströk ledorden: ambition, snabbhet och ledarskap.
|
|
|
|
|
|
|
Mellan 4-15 mars hölls rymdmilitärövningen AsterX24 på Frankrikes nationella rymdorganisation, CNES (Centre National d’Étudies Spatiales) i Toulouse. AsterX är en årlig militär rymdövning som arrangeras av det franska rymdkommandot, CDE (Commandement De l’Espace) och årets upplaga var den fjärde övningen i ordningen sedan 2021. AsterX syftar till att utbilda CDE och dess samarbetspartner i militära operationer i rymden. Under övningens två veckor deltog cirka 190 spelare. Majoriteten av dessa var från olika delar av CDE, men speldeltagare från ett trettiotal andra länder fanns också på plats. FOI deltog som observatör under två av övningens dagar.
|
|
|
|
|
|
|
FOI följde mellan 24-25 april den årliga europeiska konferensen CYSAT, som hölls i Paris. Konferensen handlade om cybersäkerhet för rymdsystem och samlade deltagare från rymd- och cybersäkerhetsföretag, universitet och försvarsmakter. Genomgående beskrevs rymden som en militär domän med många skärningspunkter till cyberdomänen, och vidare att cyberhot mot kommersiella och statliga rymdsystem idag är en realitet.
Flera återkommande teman avhandlades under konferensen. Ett av dem var EU:s kommande rymdlagstiftning som ska reglera trafikledning i rymden, miljöaspekter av rymdverksamhet och cybersäkerhet. Ett annat var cyberkrigföring mot satellitsystem i kriget i Ukraina, bland annat cyberangrepp mot ViaSat, Starlink och även flera ryska system. Gemensamt för dessa operationer är att de var riktade mot användarsegmentet eller användarinterfacet och omfattade inte angrepp på själva satelliterna, även om sådana angrepp är fullt möjliga. Det var också flera presentationer om kvantkryptografi, där länkar via satelliter skulle kunna spela en avgörande roll. Även den andra sidan av myntet diskuterades i form av framtida kvantdatorer och deras möjliga roll i att dekryptera satellitkommunikation. Vikten av att redan idag använda kryptering som står emot kvantdatorer underströks.
|
|
|
|
|
|
|
Den 12 juni släppte FOI samlingsrapporten Strategisk utblick 10, med temat Kina som en global maktfaktor – idag och i framtiden. Arbetet skildrar Kinas framväxt som global aktör och vad det innebär för omvärlden, från olika perspektiv. Strategisk utblick är en återkommande samlingsrapport som uppmärksammar olika säkerhetspolitiska och försvarsteknologiska trender ur ett framåtblickande perspektiv. Den tionde rapporten i ordningen består av 20 kapitel, där Anna Maria Wårlind och Jonatan Westman bidragit med ett kapitel om Kinas ambitioner i rymden. I samband med lanseringen organiserade Folk och Försvar ett seminarium på Armémuseet i Stockholm där Jonatan Westman presenterade kapitlet.
Läs rapporten här och titta på lanseringsseminariet här.
|
|
|
|
|
|
FOI:s Anna Maria Wårlind deltog den 14 mars i SVT:s Aktuellt där hon bland annat diskuterade utvecklingen i rymden ur ett försvars- och säkerhetsperspektiv.
Den 20 maj intervjuades Torbjörn Sundberg, forskningsledare på FOI, som del i en större intervju med Försvarsmakten i Göteborgsposten om Sveriges och Försvarsmaktens ambitioner inom rymdområdet.
|
|
|
|
|
|
|
Under ett besök till USA i maj uppgav utrikesminister Tobias Billström att den svenska rymdbasen Esrange utanför Kiruna kommer spela en viktig roll i Natos militära försvar. Basen kommer enligt utsago tillåta militära uppskjutningar från både allierade och EU-medlemmar och skulle därför bli den första platsen på det europeiska fastlandet där sådana satellituppskjutningar kan ske. Eftersom det enda andra europeiska uppskjutningsalternativet ligger i Franska Guyana i Sydamerika skulle Esrange få stor geostrategisk betydelse i takt med rymdområdets alltmer utpräglat säkerhetspolitiska dimensioner. Ministern betonade i sitt tillkännagivande det militära värdet av underrättelser inhämtade från rymden, men även den potentiella ekonomiska och diplomatiska nyttan för Sverige av att ha en egen rymdbas.
Några dagar före Billströms besök annonserades det att det sydkoreanska företaget Perigee Aerospace skrivit ett samarbetsavtal med Svenska rymdaktiebolaget SSC om att använda raketen Blue Whale 1 för uppskjutning från Esrange. Den koreanska tvåstegsraketen kan ta upp till 200 kg till solsynkron omloppsbana, och detta ska enligt avtalet ske tidigast 2025.
|
|
|
|
|
Utbildningsminister Mats Persson och Erik Ramanathan, USA:s ambassadör i Sverige. Bild: Margareta Stridh/Regeringskansliet.
Sverige tillhör sedan 16 april den grupp länder som signerat bilaterala överenskommelser med USA om att man ställer sig bakom de principer för utforskning av rymden, The Artemis Accords, som gäller för samarbeten kopplade till det amerikanska Artemisprogrammet. Sverige anslöt som 38:e land. Efter Sverige har ytterligare fyra länder – Litauen, Peru Slovakien och Slovenien – gjort detsamma.
Överenskommelsen innebär ett politiskt åtagande för Sverige att följa de principer som ursprungligen formulerades av NASA och det amerikanska utrikesdepartementet i dialog med de initiala samarbetsparterna Australien, Förenade Arabemiraten, Italien, Japan, Kanada, Luxemburg, och Storbritannien. Principerna omfattar såväl befintliga som oetablerade normer. Endast fyra av FN:s fem konventioner gällande rymdområdet ligger till grund för principerna. Månavtalet från 1979 har ratificerats av endast ett fåtal stater och principerna som tagits fram för Artemisprogrammet följer inte heller avtalets lydelse. Frågor om utvinning av rymdresurser och etablering av säkerhetszoner är två områden som har varit kontroversiella i diskussionerna som förts globalt. Kulturarv i rymden är ytterligare ett område som debatterats. En viktig aspekt i USA:s bilaterala överenskommelser med stater som vill delta i Artemisprogrammet är att bygga samsyn mellan de deltagande. Att förbinda sig till de styrande principerna för programmet har samtidigt framstått som en nödvändighet för andra stater för att få samarbeta med USA kring utforskning av månen och i relaterad astronautverksamhet.
Flera länder, däribland Tyskland och Frankrike, har i samband med att de anslutit till principförklaringen påpekat att kunskap och erfarenheter som utvecklas mellan Artemisstaterna bör föras in i FN:s rymdfora, där FN:s rymdkommitté COPUOS (Committee on the Peaceful Uses of Outer Space) utgör det centrala multilaterala forumet för utveckling av rymdrätten.
Det rysk-kinesiska samarbetet kring det planerade månbasprojektet ILRS utvecklas parallellt och regleras i sin tur genom egna riktlinjer för partnerskap. I år har Nicaragua, Serbien och Thailand anslutit till samarbetet som sedan 2023, utöver tidigare nämnda stater, också består av Azerbajdzjan, Belarus, Egypten, Sydafrika och Venezuela. Kina och Ryssland söker likt USA att vidga sitt partnerskap för att främja sina respektive utforskningsprogram och de ramar som respektive stormakt vill se för framtida aktiviteter kring månen och vidare mot Mars.
|
|
|
|
|
|
|
I Finland har ett utkast till lag om inrättandet av ett nationellt centrum för rymdlägesbild gått på remiss. Detta följer på rekommendation av den rapport från maj 2023 som utrett frågan på uppdrag från det finska kommunikationsministeriet.
Idag samordnar ingen finsk myndighet landets rymdlägesbildsaktiviteter, och det föreslagna centret FSSAC (Finnish Space Situational Awareness Centre) ska utnyttja existerande funktioner och kompetens, däribland Finlands deltagande i EU:s rymdövervakningsprogram EU SST.
Både en civil och en militär ledningscentral föreslås ingå, med ansvar och uppgifter spridda över FMI (Finska meteorologiska institutet), Lantmäteriverket och finska försvarsmakten.
Centret kan tidigast inrättas efter årsskiftet, förutsatt säkerställd finansiering och att lagen trätt i kraft.
|
|
|
Polsk militär konstellation kan få sina första satelliter redan 2025
|
|
|
Polen vill sända upp sina första militära satelliter 2025, enligt den polska vice försvarsministern Cezary Tomczyk. Satelliterna ska, enligt Tomczyk, bära både optiska kameror och radarsensorer. I maj kom även beskedet att Europeiska investeringsbanken finansierar två polska jordobservationssatelliter för civila och militära tillämpningar med 300 miljoner Euro. Satelliterna beskrivs som ”ett unikt projekt av strategisk vikt”.
I förra nyhetsbrevet rapporterade vi att Polen då planerade att ha en konstellation på fyra jordobservationssatelliter till 2027 – tre med elektrooptiska sensorer och en med syntetisk aperturradar. De senaste uttalandena pekar alltså på att de första två av dessa kan bli operationella ännu tidigare.
Polen beställde redan i december 2022 två mycket högupplösta spaningssatelliter från franska Airbus, med tillhörande polskt marksegment. Dessa ska vara av samma typ som används för Airbus kommersiella system Pléiades Neo, och ha planerad uppsändning 2027.
De militära satelliterna ser dock inte ut att bli först ut på den polska jordobservationshimlen. Sommaren 2024 är nämligen en civil polsk mikrosatellit planerad för uppsändning. Från sin planerade höjd på 350 km uppnår den elektrooptiska sensorn en nominell markupplösning på ca 1,2 meter, att jämföra med Pléiades Neos 0,3 meter. På över 50 kg blir den dock Polens största satellit hittills.
|
|
|
|
|
|
|
Spaningssatelliter, som de kinesiska Yaogansatelliterna, går vanligtvis i låga jordbanor för att komma nära objekten som ska fotograferas. Yaogan 41 däremot, sköts i december 2023 upp till en mycket högre bana. Satelliten placerades med en bärraket av typen Long March 5 i en geostationär bana. Sådana omloppsbanor matchar jordens rotation så det ser ut som att satelliten befinner sig ovanför en specifik punkt på ekvatorn, vilket betyder att satelliten kan övervaka samma område utan avbrott, om än med begränsad upplösning.
Den nya satellitens syfte uppges vara för bland annat jordbruk och meteorologiska varningar men många bedömare anser att satelliten främst är till för militära syften. Medan satelliter för meteorologi är vanliga i geostationär bana är det ovanligt att placera högupplösta spaningssatelliter i denna typ av bana. Endast Indien och Kina har skickat upp sådana satelliter och Yaogan 41 bedöms vara den största och mest högupplösta hittills.
|
|
|
|
|
Uppskjutning av Yaogan 41 med Long March 5. Bild: Wikimedia Commons.
|
|
|
|
|
|
|
Efter ryskt veto i FN:s säkerhetsråd föll det resolutionsutkast, framfört av USA och Japan, som åberopade rymdfördragets artikel 4 om förbud mot utplacering av massförstörelsevapen i rymden. Inte heller det av Ryssland och Kina framförda tillägget, som breddar formuleringen till utplacering av alla sorters vapen i rymden, antogs då det inte fick en majoritet av säkerhetsrådets röster.
Den amerikansk-japanska texten gick något längre än rymdfördraget när den uppmanade FN:s medlemsländer till att inte heller utveckla massförstörelsevapen framtagna för att sättas i omloppsbana runt jorden. Detta har sin bakgrund i amerikanska uppgifter om att Ryssland aktivt utvecklar antisatellitvapen designade att kunna slå ut stora mängder av satelliter med hjälp av kärnvapenteknologi i rymden, något som skulle få förödande effekter för möjligheterna att använda de påverkade omloppsbanorna i närtid.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Som vi skrev i förra nyhetsbrevet är solen mer aktiv nu än den varit på 20 år. Denna aktivitet ökar risken för stora solstormar som den som inträffade i maj i år. Solens utbrott skickade ut kraftigt ökade mängder av laddade partiklar som träffade jordens magnetfält och orsakade den första geomagnetiska stormen av den här skalan sedan den berömda Halloweenstormen i oktober 2003.
Solstormen som inträffade mellan 8 och 11 maj i år gav inte upphov till strömavbrott i Sverige som den för 21 år sedan, men nätoperatören Svenska Kraftnät höjde beredskapen under stormen och minskade bland annat kapaciteten i nätet. Runt om i världen kunde norrsken synas, allt ifrån södra Sverige till Polen och Mexiko. Effekterna på mark- och rymdbaserade system blev relativt milda men bland annat rapporterade SpaceX att internetkonstellationen Starlink hade förminskad datakapacitet under stormen. På flera håll har stora och utbredda störningar på GPS-systemet inträffat, vilket ledde till att många bönder i USA och Kanada fick pausa arbetet under stormen.
Solaktiviteten kommer fortsätta vara hög i minst några år till. Under den tiden finns en större risk för fler stora solstormar som kan utgöra hot för satellitsystem, elförsörjning och andra samhällsviktiga funktioner.
|
|
|
|
|
|
|
”Hoten mot rymdsystem rör sig in i skuggan”. Detta står att läsa i årets utgåva av Space Threat Assessment från den amerikanska tankesmedjan Center for Strategic and International Studies (CSIS), en av två årliga rapporter om rymdförnekande förmåga tillsammans med Secure World Foundations Global Counterspace Capabilities Report.
När CSIS skriver att hoten blir allt svårare att följa och spåra talar de både om cyberattacker mot rymdsystem och om satelliter (eller konstellationer av satelliter) som döljer sin kapacitet att skada eller förstöra andra system. Att inte baracyberattacker, utan även spoofingattacker mot rymdsystem ökar, samtidigt som dessa typer av beteenden normaliseras framkommer tydligt från båda rapporterna.
Rapporterna baseras helt på öppna data och beskriver, land för land, den bedömda rymdförnekande förmågan nu och i närtid hos ett antal länder, och finns att läsa här (CSIS) och här (SWF).
|
|
|
|
|
|
|
I slutet av maj sköt amerikanska SpaceX upp de första operationella Starshield-satelliterna för den amerikanska underrättelsemyndigheten NRO:s (National Reconnaissance Office) räkning. Starshield är SpaceX nya typ av satellit tilltänkt för statliga användarnde med fokus på nationell säkerhet. Enligt SpaceX hemsida bygger Starshield på samma teknik som företagets kommersiella kommunikationssatelliter Starlink men med möjlighet att utrustas efter kundens specifika behov gällande sensorer och krypterad kommunikation. Ett tjugotal Starshield-satelliter sändes upp i en uppskjutning som tillskrivits mottot ”Strength in numbers”, vilket syftar på NRO:s nya strategi med flera mindre satelliter för redundans. Dessa- Starshield- satelliter är de första operationella i NRO:s jordövervakningskonstellation, än finns det inga officiella uppgifter om hur stor konstellationen förväntas bli.
SpaceX lanserade Starshield i december 2022, men hade redan sedan 2021 ett kontrakt med NRO om att ta fram spaningssatelliter. Ett tiotal Starshield-satelliter har skjutits upp sedan 2022 för olika amerikanska myndigheter, bland annat SDA (Space Development Agency). Det är dock oklart vilka av dessa satelliter som varit prototyper och vilka, om ens några, som varit operativa.
Även den amerikanska rymdstyrkan USSF (United States Space Force) har sedan 2023 ett kontrakt med SpaceX för upphandling av Starshield värt 70 miljoner USD.
Kinesiska medier rapporterar att Starshield ses som ett hot mot den globala säkerheten. Kina har tidigare även kritiserat SpaceX Starlink-konstellation, samtidigt som Kina i sin tur arbetar med att få upp flera egna megakonstellationer för internet och kommunikation.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Den obemannade sonden IM-1 – som mer kärleksfullt också kallas Odysseus eller ”Odie” – landade i februari på månen efter en tidvis dramatisk inflygning. Odies månlandning utgör den första amerikanska närvaron på himlakroppen sedan Apollo 17 år 1972 och följer tätt inpå misslyckade uppskjutningar med samma syfte tidigare i år. Sonden utvecklades av det amerikanska företaget Intuitive Machines, och är en del av Nasas satsningar på kommersiella leverantörer av rymdteknik inför den bemannade månlandningen myndigheten planerar till 2026.
Ytterligare två månlandare nådde månens yta tidigare på året. Japanska rymdorganisationen JAXA:s SLIM (Smart Lander for Investigating Moon) landade 19 januari, och gjorde Japan till det femte landet, efter USA, Sovjetunionen, Kina och Indien att mjuklanda på månen.
Kinas Chang’e-6 landade i sin tur på månen den 1 juni. Med sig hade den kinesiska månlandaren ett europeiskt instrument, NILS (Negative Ions at the Lunar Surface), utvecklat av svenska Institutet för rymdfysik (IRF) för den europeiska rymdorganisationen ESA. NILS har producerat de hittills enda mätningarna av negativa joner på månens yta, vilket även blev ESA:s första vetenskapliga data producerade på månen.
Chang’e-6 landade till skillnad från Odysseus och SLIM på månens baksida, vilket försvårar kommunikation med landaren från jorden. För att lösa detta problem har Kina reläsatelliter i bana runt månen, varav en, Queqiao-2, sköts upp tidigare i år.
|
|
|
|
|
|
Kontakta oss
|
Vid frågor om nyhetsbrevet och dess innehåll kontakta:
jonatan.westman@foi.se
Medverkande vid FOI:
Karl Bolmgren (red.)
Andreas Johlander
Linn Mattsson
Ola Rasmusson
John Welsh
Anna Maria Wårlind
|
|
|
|
FOI:s publikationer
|
Larmtjänst för extrema solstormar - stöd till MSB
Lisa Rosenqvist, Andreas Johlander, Sven Molenkamp och Filip Thunström, februari 2024
FOI Memo 8439
Konferensrapport European Space Weather Week 2023
Andreas Johlander, mars 2024
FOI Memo 8481
Strategisk utblick 10, China as a Global Power, kapitel 20: China’s Ambitions in the Space Domain
Jonatan Westman och Anna Maria Wårlind, juni 2024
FOI-R--5620—SE
Distribution and Occurrence Frequency of dB/dt Spikes during Magnetic Storms 1980–2020
A. Schillings, L. Palin, H. J. Opgenoorth, M. Hamrin, L. Rosenqvist, J. W. Gjerloev, L. Juusola och R. Barnes, januari 2024
FOI-S--6769--SE
Analysis of the Geoelectric Field in Sweden over Solar Cycles 23 and 24: Spatial and Temporal Variability during Strong GIC Events
V. Lanabere A. P. Dimmock, L. Rosenqvist, L. Juusola, A. Viljanen, A. Johlander och E. Odelstad, december 2023
FOI-S--6770--SE
|
|
|
|
Kommande evenemang
|
Summit for Space Sustainability
11-12 juli, Japan
The Chief of the Air Staff's Global Air and Space Chiefs' Conference
17-18 juli, Storbritannien
ASCEND
30 juli-1 augusti, USA
Small Satellite Conference
3-8 augusti, USA
UNIDIR Outer Space Security Conference
10-11 september, Schweiz
AMOS
17-20 september, USA
International Astronautical Congress
14-18 oktober, Italien
European Space Weather Week
4-8 november, Portugal
Global MilSatCom
4-7 november, Storbritannien
Space Tech Expo Europe
19-21 november, Tyskland
|
|
|
|
