Webbversion | PDF-version | Skicka vidare
FOI

Rymd för Försvar och Säkerhet

Omvärldsbevakning nr 2- 2022
FOI-2021-100

 

Not. De två övre panelerna anger antal nya objekt i omloppsbana som har tillkommit under 2022. I den övre panelen till höger visas antalet nya objekt uppdelat per ansvarig stat.

Den mellersta panelen visar den historiska utvecklingen av antalet nya satelliter, inklusive nya satelliter under 2022 fram till den 8 november 2022. Ökningarna av antalet objekt för USA och Storbritannien beror på att de har utvecklat SpaceX:s och OneWeb:s respektive satellitkonstellationer med ett större antal satelliter. SpaceX:s StarLink-konstellation har under 2022 (fram till den 8 november) utökats med 1577 satelliter. 48,4% av alla idag aktiva satelliter utgörs av Starlink-satelliter. Bland de satelliter som Kina har sänt upp finns ett antal satelliter i serierna Huanjing och Shiyan som enligt Kina endast ska användas för civil jordobservation, men även satelliter av serien Yaogan som nyttjas för militär spaning och övervakning. Ryssland har sedan i våras, trots riktade sanktioner som slagit hårt mot rymdsektorn, lyckats genomföra ett relativt stort antal uppsändningar av satelliter under året.

Den nedre panelen visar fördelningen av aktiva satelliter (orange staplar) jämfört med alla andra kända objekt i rymden (grå staplar) för låga jordbanor, enligt data som publicerats fram till den sista april 2022. Det är en tydlig koncentration av rymdskrot på höjder mellan 600 - 1000 km. En stor del av dessa härstammar från två specifika händelser under 2007 och 2009.

INNEHÅLL

I detta nyhetsbrev kan du bland annat läsa om

Nu finns en möjlighet att vara med på FOI:s tillväxtresa inom rymdområdet

Rymdverksamhet på FOI 

NOT- a telescope for the future 

AMOS-konferensen 2022

Ryssland i rymddomänen: Från Sputnik till sanktioner – ett försvars- och säkerhetsperspektiv 

Multi- och hyperspektrala data från rymdbaserade sensorer 

Rymdstyrelsen initiativseminarium: Hållbarhet i rymden och på jorden 

Konferensrapport CySat’22 

FOI om rymd i media

Militär rymdverksamhet

Sverige har ingått avtal med USA om utbyte av rymddata

Flygvapnets första militära rymdchef 

Norska satsningar på satellitburen havsövervakning

USA:s armé utforskar nya sätt att använda rymdteknologi för okonventionell krigföring

Norska myndigheter nekar amerikansk och turkisk satellit att använda norska markstationer 

BIFROST: rymdbaserat spanings- och övervakningssystem med AI-funktionalitet under ledning av Danmark

Roskosmos fick ny generaldirektör

En framtida manual om folkrätten och militär användning av rymden

Rymdpolitik och -strategi 

Rysslands och Irans strategiska partnerskap – effekter i rymddomänen

NASA och Roskosmos förlängde avtal om transporter till ISS

Storbritanniens nationella plan för hållbarhet i rymden

Ny direktör för UNOOSA – FN:s rymdbyrå

Kommersiell utveckling inom rymdområdet

Kommersiella tjänster – utveckling och militär användning inom SÖR

Kommersiella satellitsystem riskerar utgöra måltavlor i krigföring

USA genomför förändringar gällande civil rymdtrafikledning

Rymdskrot från kinesiska raketer orsakar fara vid återinträde och kontrovers vid bärgning

Nu finns en möjlighet att vara med på FOI:s tillväxtresa inom rymdområdet

Har du ett intresse för rymdområdet och vill arbeta på en arbetsplats med hög kompetens och i spännande projekt inom försvar och säkerhet? Nu söker vi nya medarbetare inom rymdområdet som vill vara med och bidra till en säkrare värld:

Som systemingenjör med inriktning mot satellitsystem kommer du använda din erfarenhet och expertkunskap för att arbeta med konkret problemlösning inom satellitrelaterade projekt, men även vara med och bidra i övriga forskningsprojekt på enheten. Behovsanalyser, konceptarbete och tillhörande värdering kommer vara viktiga inslag i arbetet.

Som forskare inom enheten rymdsystem du arbeta i en grupp som bland annat bedriver omvärldsbevakning och -analys samt utgör expertstöd kring försvars-, utrikes- och säkerhetspolitiska frågeställningar åt beslutsfattare vid andra myndigheter och Regeringskansliet. Aktuella frågeställningar inkluderar aktörsanalyser, tekniktrender, rymdpolicy, rymdmaktsteori och militär förmågeutveckling.

Som forskare inom enheten rymdsystem kommer du i första hand att arbeta med forskning och utveckling i enhetens tekniska rymdprojekt. Beroende på dina erfarenheter kommer fokus vara mot antingen rymdlägesbild eller jordobservation och fjärranalys, men du kommer vara med och bidra i flera tillämpade forskningsprojekt inom området.


Sista ansökningsdag 4 januari 2023.

Rymdverksamhet på FOI

NOT- a telescope for the future

Konferensen NOT- a telescope for the future organiserades av Aarhus och Turku universitet i La Palma, Spanien, den 7-10 Juni 2022. Användare av NOT-teleskopet (Nordic Optical Telescope) från olika områden inom astronomin samlades för att diskutera teleskopets kapacitet och användningsområden och hur man bäst nyttjar resursen i framtiden.

FOI blev inbjudna att presentera resultat från tester där vi följt satelliter på olika banhöjder samt andra mer detaljerade mätningar som har utförts i karakteriseringssyfte. Se FOI:s publikationer (FOI-S--6543--SE samt FOI-S--6544--SE). Där användes både polarimetri och spektroskopimätningar för att söka efter en unik signatur som kan användas för att identifiera och karakterisera satelliter. Resultatet visar att det är möjligt att skilja på satelliter bara med polarimetrimätningar medan spektroskopimätningar var svårare att tolka. Studien visade att NOT-teleskopet inte är optimerat för att följa satelliter i låg bana men att det däremot klarar att följa satelliter i banor högre än ca 42 000 km, dvs i höjd med navigationssatelliter eller högre. FOI presenterade också resultat av försök med direkt avbildning av satelliter som har genomförts med ett annat av teleskopets instrument, FASTCAM.

AMOS-konferensen 2022

Den årliga konferensen Advanced Maui Optical and Space Surveillance Technologies (AMOS) hölls i år mellan den 27-30 september. Konferensen är den största inom rymdlägesbild och samlade över 1500 deltagare, varav 1200 följde den på plats. Programmet bestod av inbjudna presentatörer, paneldiskussioner och tekniska sessioner inom en rad områden inom rymdlägesbild så som bandynamik, karakterisering av rymdobjekt, optiska system och policydiskussioner. Två bidrag från FOI presenterades med postrar och artiklar under konferensen, se FOI:s publikationer. Det första bidraget (FOI-S--6543--SE) från Seméli Papadogiannakis presenterade resultaten från karakteriseringsinmätningarna av tre geostationära satelliter med NOT-teleskopet, som går att läsa om ovan.

Det andra bidraget (FOI-S--6544--SE) från Per Hägg presenterade en metod för att planera inmätningar av rymdobjekt med sensorer som radar och optiska teleskop. Metoden försöker, istället för att använda alla möjliga inmätningstillfällen, välja ut det minsta antal som krävs för att de skattade banparametrarna ska bli tillräckligt bra för tilltänkta användningsområden. Metoden kan vara av nytta om endast begränsade sensorresurser finns tillgängliga. Bidraget har under hösten valts ut till referentgranskning för möjlig publicering i den officiella konferenspublikationen

En rapport från konferensen (FOI-S--6541--SE) publicerades därtill under hösten 2022, se FOI:s publikationer. Läs mer om konferensen här.

Ryssland i rymddomänen: Från Sputnik till sanktioner – ett försvars- och säkerhetsperspektiv

Rapporten (FOI-R--5340--SE) som har tagits fram inom FoT-projektet Omvärldsanalys rymd behandlar Rysslands militära användning av rymddomänen. Forskarna har analyserat information från öppna källor och har samarbetat brett med andra experter på FOI. I arbetet har även Rysslandsexperter vid den Europeiska rymdorganisationen, ESA och andra forskningsorganisationer intervjuats. Arbetet bygger också vidare på tidigare FOI-rapporter, framförallt Metod för beskrivning och bedömning av rymdaktörer.

Rapportens resultat visar att rymdverksamheten är viktig för Rysslands identitet som stormakt, men att korruption, brist på högutbildad arbetskraft och sanktioner till följd av Ukrainakriget hindrar utvecklingen av det ryska rymdprogrammet. Se FOI:s publikationer.

Foto: Shutterstock

Multi- och hyperspektrala data från rymdbaserade sensorer

Under hösten 2022 publicerades ett memo om multi- och hyperspektrala data från rymdbaserade sensorer (FOI Memo 7922). Memot är en leverans i Försvarsmaktens samlingsbeställning för forskning och teknikutveckling inom Sensorer och signaturanpassning. Det ger en översikt av nuläget baserat på öppen information för multi- och hyperspektrala data från rymdbaserade sensorer. Det beskriver vilken typ av satelliter som finns idag samt några kommande system, olika analystekniker för spektrala data samt exempel på möjligheter och hot.

Multi- och hyperspektral avbildning bidrar med nya dimensioner i data som möjliggör att material eller kemiska substanser kan klassificeras eller mål detekteras baserat på sin spektrala signatur. Spektral analys bidrar till en förbättrad lägesbild som kan komplettera den från bredbandiga sensorer eller radar. Analysmetoder för exempelvis spektral måldetektion, anomalidetektion, förändringsanalys eller markklassificering erbjuder kraftfulla verktyg för spaning och övervakning från rymden (SÖR). De förmågor som automatiska analysmetoder ger är avgörande för att maximera den egna nyttan med spektrala satellitdata.

Det pågår en snabb ökning av antalet hyperspektrala sensorer i rymden. Flera satelliter och satellitkonstellationer med fler spektralband och högre spatiell upplösning håller på att skjutas upp eller planeras för uppskjutning de närmaste åren. Det kommer bli möjligt att få nya data från en given plats varje dag eller med intervall på fåtal dagar. Detta ger möjlighet till detaljerad övervakning över tid även spektralt. Det är angeläget att förstå både vad andra kan se och vad man själv kan se i data från satellitbaserade sensorer. Att känna till sin spektrala signatur och kontrollera den eller anpassa sitt beteende då satelliter med multi- eller hyperspektral förmåga passerar är viktigt och blir mer relevant över tid då fler automatiska analysmetoder kommer att användas av en motståndare.

Bild: FOI.

Rymdstyrelsen initiativseminarium: Hållbarhet i rymden och på jorden

Rymdstyrelsen bjöd under våren 2022 in rymdsverige att komma med förslag på projekt och program som främjar hållbarhet i rymden. Ungefär 60 bidrag skickades in från både industri och akademin. Ett urval av förslagen presenterades på ett seminarium på Chalmers i Göteborg den 22 augusti. Presentationerna samlades inom fyra teman: Hållbart tillträde till rymden, Säkerhet i rymden, Att förstå jorden från rymden och Forskning och kompetens i rymdsektorn. Målet enligt Rymdstyrelsen var att hitta initiativ som i framtiden kan finansieras i nya program och satsningar. Läs mer om initiativet på Rymdstyrelsens hemsida.

Konferensrapport CySat’22

I april gick den europeiska rymdcybersäkerhetskonferensen CySat av stapeln för andra gången. Här presenteras några höjdpunkter från konferensen.

Vikten av cybersäkerhet i rymddomänen hade tidigare i år accentuerats i samband med en attack mot ViaSat. Tusentals kommersiella satellitmodem, som bland annat användes av Ukrainas försvarsmakt, gjordes obrukbara i en cyberattack under den första dagen av den utökade ryska invasionen av Ukraina i februari 2022. Flera talare refererade till denna händelse, men inget föredrag hade den som fokus.

Problematiken med leverantörskedjor inom rymdsektorn lyftes fram. Det påpekades att leverantörskedjor på ett sätt alltid varit en utmaning inom rymdsektorn men tidigare har det mest setts som en fråga om hantering av att komponenter blivit obsoleta och slutat tillverkas. Nu handlar det istället mycket om mjukvara och kvalité i underleverantörers eget säkerhetsarbete. Exemplet log4j lyftes fram, där ett säkerhetshål i ett brett använt mjukvarubibliotek fick en världsomspännande och sektoröverskridande påverkan vid årsskiftet 2021/22. Egna beroenden och relaterade säkerhetsrisker, som kan ligga dolda djupt nere i egen eller inköpt programvara, behöver rymdaktörer kunna hantera. Den amerikanska rymdstyrkans tidigare Chief Software Officer framhöll också hur viktigt det är att snabbt kunna utföra uppdateringar av mjukvara på en satellit uppe i rymden. Ett exempel som togs upp från Ukraina-kriget var SpaceX förmåga att vid behov uppdatera Starlink-konstellationens mjukvara flera gånger per dag vilket sägs vara skälet till att konstellationen har kunnat bemöta ryska attacker så väl.



En annan presentation beskrev en teknikdemonstration för satellitbaserad ransomware, som krypterar data från en satellit, till dess en lösensumma betalats i utbyte mot nyckeln för dekryptering. Ju större ekonomiska intressen som knyts till rymdsystem, desto mer attraktivt kan det bli för traditionella hackers att inrikta sig på liknande attacker för finansiell vinning.

FOI om rymd i media

I oktober publicerade Svenska Dagbladet en artikel om användningen av satellittjänster under kriget i Ukraina. Torbjörn Sundgren från FOI intervjuades om hur tillgången till satellittjänster har påverkat utvecklingen i det pågående kriget.

Norran gjorde i början av november ett reportage om ljusfenomen på natthimlen, som observerats i Hjoggböleliden utanför Skellefteå. FOI, SMHI och Riksorganisationen UFO-Sverige intervjuades och svarade på frågan om vad som kunnat ge upphov till ljusfenomenet. Andreas Johlander från FOI medverkade.

Jonatan Westman från FOI intervjuades av magasinet Axess för en artikel om rymdkrig, som publicerades i november. Bland annat beskriver reportaget hur kommersiella aktörer i rymdsektorn har bidragit med satellitdata till krigförande parter.

Militär rymdverksamhet

Sverige har ingått avtal med USA om utbyte av rymddata

Avtalet som har tecknats bidrar till arbetet med att etablera en framtida svensk militär rymdlägesbild. Avtalet bidrar också till att stärka samarbetet mellan USA och Sverige inom rymddomänen och även till att utveckla partnerskap med ytterligare stater som ingår motsvarande avtal. Att bygga rymdlägesbild i partnerskap med andra stater ger tillgång till mer information om vilka satelliter som befinner sig över Sverige och innebär att Sverige kan stärka säkerheten kring till exempel kommande satellituppskjutningar eller vid förflyttningar av materiel som man inte vill ska kunna uppfattas av spaningssatelliter.

Flygvapnets första militära rymdchef

Ella Carlsson utnämndes under våren 2022 till rymdchef och chef över rymdavdelningen inom flygvapnet och leder arbetet med att utveckla försvarsmaktens rymdverksamhet. Läs mer här.

Norska satsningar på satellitburen havsövervakning

Det Norska havet präglas idag av stor ekonomisk aktivitet kring olje- och gasutvinning på den norska kontinentalsockeln samt fiskeriverksamhet. Området är också en naturlig passage till Barents hav och Grönlands hav vidare till Arktiska Oceanen. Norska myndigheter har därför lång erfarenhet av att övervaka fartygstrafiken i området. Fartyg utrustas vanligen med en sändare som används för identifiering och positionsangivelse som kallas för Automatic Identification System (AIS). Sedan 2017 finns satelliterna Norsat 1 och 2 som genom AIS-mottagare övervakar fartygstrafiken på haven. År 2021 kompletterades den existerande konstellationen med NorSAT-3 som utrustats med två sensorer som nyttolast, en AIS-sensor och en experimentell navigationsradardetektor, Navigation Radar Detector (NRD). Radarsensorns uppgift är att identifiera fartyg som har sin AIS-sändare avstängd. NorSAT-satelliterna är ett resultat av ett samarbete mellan den norska rymdfartsmyndigheten, Norsk Romsenter, Kystverket och företagen Kongsberg Seatex och Kongsberg Satellite Services (KSAT).

 

Den lyckade implementeringen av NorSAT-satelliterna medförde också en utökad norsk beställning av en ny konstellation radarsatelliter. Satelliten har fått namnet MicroSAR och kommer att kunna leverera radarbilder genom syntetisk aperturradar (SAR). Satelliten ska införlivas i KSATs existerande fartygsdetektionstjänst som även hanterar satellitens marksegment. Satelliten kommer att kunna identifiera fartyg oavsett om fartyget har sin AIS-sändare påslagen eller ej. Nyttolasten utvecklas av norska leverantörer och satellitplattformen levereras av Surrey Satellite Technology Ltd (SSTL). Planerad uppskjutning av den första omkring 300 kg tunga MicroSAR-satelliten sker 2025. Satelliten kommer att gå i en polär bana på ca 600 kilometers höjd.

 

European Space Agency (ESA) har ingått avtal med Kongsberg Defence & Aerospace om att genomföra en förstudie för en nationell satellitinfrastruktur för havsövervakning och den norska rymdmyndigheten, Norsk Romsenter, kommer i samarbete med Sjøfartsdirektoratet möjliggöra utvecklingen av en konstellation av mikrosatelliter för havsövervakning kallad Arctic Ocean Surveillance Constellation (AOS). ESA-projektets mål är att utveckla och stärka den norska rymdindustrin längs hela värdekedjan.

 

USA:s armé utforskar nya sätt att använda rymdteknologi för okonventionell krigföring

Under de senaste decennierna har USA:s armé förlitat sig på att rymddomänen ska tillhandahålla olika förmågor till markstyrkorna. Dessa inkluderar bland annat kommunikation,
navigation och varningssystem för robotattacker. Nu vill man också hitta nya sätt att utnyttja rymden för vad man kallar för icke-konventionell krigsföring.

Under en paneldiskussion i Space and Missile Defence Symposium den 9 augusti 2022 deltog representanter för den amerikanska armén för att diskutera användning av rymd och cyberteknologier i framtiden. Diskussionerna handlade om synergier mellan rymd, cyber och informationskrigsföring, exempelvis hur USA skulle kunna använda rymd- och cyberteknologier för att hitta mål, störa motståndarens verksamhet och skaffa sig ett informationsövertag. Frågorna faller även inom ramen för Pentagons utveckling av icke-dödliga förmågor, som till exempel att slå ut motståndarens nätverk och satelliter.

Många aktörer runtom i världen har fram tills idag redan gjort stora investeringar inom integration av rymd och andra relaterade domäner, där exempelvis Kinas militärdoktrin redan integrerar cyber, rymd, informationsverksamhet, psykologisk och elektronisk krigsföringsförmågor i sina militära operationer. I en konflikt med en jämlik motståndare behövs därför flexibla alternativ för att motverka desinformation, cyberattacker och asymmetriska hot. Resonemangen som fördes vid symposiet tolkades av industriföreträdaren, Eric Brown, vice president på military space advanced program development vid Lockheed Martin, som att armén ser att rymd- och cybersystem möjliggör för taktiker för krigsföring i scenarier som Pentagon kallar för ”anti-access area denial” eller A2AD. I ett sådant scenario kan motståndaren ha stationerat ut luftvärn, sjömålsrobotar och andra system för att motverka USA:s konventionella stridsmedel. Intresset verkar röra sig om att man som svar i ett sådant läge ska kunna skicka in specialoperationsförband som kan ta sig till områdena och tillsammans med rymdbaserade system[AJ2] hitta mål och utföra rekognosering.

Norska myndigheter nekar amerikansk och turkisk satellit att använda norska markstationer

Norges nationella kommunikationsmyndighet, Nkom, bslutade att inte bevilja tillstånd till två satelliter, en amerikansk och en turkisk, att använda norska markstationer. Det är första gången en satellitägare nekas använda markstationen TrollSat enligt Nkom. Senast en satellitägare fick avslag på ansökan att använda en markstation var för tio år sedan.

Svalbardtraktaten, artikel 9, och Antarktistraktaten som förbjuder att ögruppen och Antarktis används till krigiska ändamål ligger till grund för beslutet. Båda markstationerna drivs av Kongsberg Satellite Services (KSAT) som också framställt ansökan till Nkom.

Den amerikanska satelliten Rapid Revisit Optical Cloud Imager (RROCI[AJ2] ) som utvecklas av Orion Space (tidigare ASTRA), och finansieras av amerikanska rymdstyrkan, har fått avslag på användandet av SvalSat på Svalbard och TrollSat i Antarktis. Enligt Orion Space är RROCI en 12U teknologidemonstrator med syfte att karaktärisera moln genom elektro-optiska och infraröda sensorer i nära realtid för att stödja militära ändamål. RROCI planeras att sändas upp november 2022.

Den andra satelliten som nekas tillstånd att nyttja SvalSat är den turkiska jordobservationssatelliten IMECE, utvecklad av TÜBİTAK Space Technologies Research Institute (UZAY). Satellitens nyttolast består bland annat av en hyperspektral och elektrooptisk sensor, varav den senare ska ha en upplösning på under en meter. Avslaget grundar sig i att IMECE är en vidareutveckling av de militära GÖKTÜRK-satelliterna och att data inte kommer göras fritt tillgänglig. IMECE har planerat uppsändningsdatum i januari 2023. Satelliten ska ligga på 680 km höjd enligt plan.

På Svalbard finns idag tre markstationer, norska Svalsat utanför Longyearbyen, ryska Arctic and Antarctic Research Institute (AARI) i Barentsburg och tyska GeoForschungsZentrums (GFZ) nedlänkningsstation i Ny-Ålesund. Det har länge förts en diskussion om huruvida dessa markstationer bryter mot Svalbardtraktaten som slår fast att norska myndigheter har som ansvar att kontrollera att ingen kommunicerar med satelliter för militärt bruk.

Foto: Andrew Shiva / Wikipedia / CC BY-SA 4.0

BIFROST: rymdbaserat spanings- och övervakningssystem med AI-funktionalitet under ledning av Danmark

Danska Forsvarsministeriet har ingått ett avtal med danska och internationella partners om att utforska rymdbaserad spaning och övervakning från rymden inom det arktiska området. Det danska Forsvaret nämner detektion av landtyper samt aktivitet inom sjö- och luftdomänen som tänkbara användningsområden. Projektet initieras gemensamt med flera danska och internationella partners bl.a. Space Inventor, Terma, GateHouse SatCom och Danmarks Tekniske Universitet (DTU). BIFROST kommer att innefatta en teknisk demonstration av spaning och övervakning genom en AI-baserad småsatellitsmission och ämnar skapa grunden för det danska försvarets framtida behov av rymdteknik.

 

Aktivitetsövervakning över de tre domänerna ska hjälpa det danska försvaret upprätthålla den danska suveräniteten och kan även bidra i andra operativa uppgifter såsom search and rescue samt att bidra till den dagliga operationella planeringen. BIFROST kommer utnyttja avancerad ombordprocessering av bild- och signaldata samt sensorfusion i syfte att utveckla kunskapen om AI-stödd övervakning. Dessutom ska förmågan att byta AI-modeller under uppdragets livslängd för att tillåta att systemet kan lära sig identifiera nya objekt av intresse utvärderas. Satelliten kommer att utnyttja dataöverföring mellan olika satelliter för att snabbt kunna länka ner informationen om identifierade objekt i realtid och demonstrera en taktisk jordobservationsförmåga för operatörer på marken. Läs mer här.

Foto: Shutterstock.

Roskosmos fick ny generaldirektör

 

Den 15:e juli utsågs en ny generaldirektör för den ryska rymdorganisationen Roskosmos. Jurij Borisov tar över ledarskapet efter Dmitrij Rogozin, som har suttit på posten i fyra år. Rogozins genomförde organisatoriska förändringar av både Roskosmos och den ryska rymdsektorn i stort. Samtidigt försvårades internationella samarbeten under hans tid som generaldirektör. Varför Rogozin byttes ut kommenterades inte närmre av Kreml, men Borisov har framhållits som mer erfaren inom försvarsfrågor. Borisov har uttryckt att Roskosmos verksamhet hindras av ett antal flaskhalsar som byggts upp under lång tid och för att komma tillrätta med dessa har han presenterat ett antal prioriterade åtgärder för den ryska industrin och Roskosmos. Bland annat ska en kommersiell rymdindustri etableras, en mer adaptiv och standardiserad tillverkning av rymdfarkoster ska utvecklas och Sfera-satellitkonstellationen ska byggas upp. Därtill ska ytterligare institutionella reformer av rymdindustrin genomföras. Sedan den utökade invasionen av Ukraina har samarbetet kring den internationella rymdstationen ISS – där Ryssland är en viktig partner – varit en ständig diskussionsfråga. Ryssland har kommit med flera utspel om samarbetets vara eller icke vara och Borisov ägnade sig också sin första tid på posten åt att kommentera samarbetet. För tillfället verkar det som att samarbetet kring ISS har stabiliserats och ska fortgå till åtminstone 2024.

En framtida manual om folkrätten och militär användning av rymden

År 2016 initierades ett arbete med att ta fram en manual som klargör hur folkrättens regler är tillämpliga i samband med militär användning av rymden. The Manual on International Law Applicable to Military Uses of Outer Space, eller MILAMOS som den ofta kallas för i kortform, syftar till att förbättra förståelsen för de rättsliga ramarna vid händelse av konflikter som omfattar rymddomänen. Den första volymen av manualen består av 52 regler som tagits fram av en internationell expertgrupp under ledning av McGill University i Kanada. Efter den pågående konsultationen med allmänheten är avsikten att publicera en andra volym med motiv och bakgrund till den första volymen. Läs mer här.

Rymdpolitik och -strategi

Rysslands och Irans strategiska partnerskap – effekter i rymddomänen

Den 9 augusti sände Iran med stöd från Ryssland upp en rysktillverkad jordobservationssatellit av Kanopus-V-modell, som fått det iranska namnet Khayyam. Uppsändningen sker inom ramen för Rysslands och Irans strategiska partnerskap på rymdområdet. Den iranska civila rymdmyndigheten hävdar att Khayyam ska leverera data för civila ändamål som övervakning av jordbruksmark, förvaltning av vattenresurser, hantering av naturkatastrofer med mera. Det ifrågasätts från Väst där bedömare menar att data snarare kommer att användas för försvars- och säkerhetstillämpningar. Samarbetet med Ryssland stipulerar att Ryssland ska ha möjlighet att nyttja satelliten i flera månader efter uppsändning och därigenom kommer den att kunna användas för spaning och övervakning mot Ukraina. Även Israel och andra stater i Mellanöstern bedöms bli föremål för spaning.

NASA och Roskosmos förlängde avtal om transporter till ISS

I juli blev det känt att NASA och Roskosmos förlängde sitt samarbetsavtal om transporter av astronauter till ISS. Nyheten kom efter mycket medial bevakning kring Roskosmos uttalanden om att Ryssland skulle lämna ISS-samarbetet efter 2024. Representanter från NASA har under hösten bekräftat att Ryssland stödjer fortsatt samarbete kring rymdstationen och ryska företrädare har understrukit att man har för avsikt att upphöra med arbete ombord på ISS någon gång efter 2024. Sanktioner riktade mot den ryska rymdsektorn och problem med korruption inom det ryska rymdprogrammet har försenat utvecklingen av en självständig rysk rymdstation. Roskosmos har uttryckt intresse att fortsatt delta i det internationella partnerskapet men det finns idag inget avtal som sträcker sig bortom 2024.

Foto: NASA/Roscosmos.

Storbritanniens nationella plan för hållbarhet i rymden

I juni annonserade Storbritanniens dåvarande vetenskapsminister Storbritanniens nya plan för hållbarhet i rymden. Planen omfattade en genomgripande översyn av lagstiftning och policy på rymdområdet och ska syfta till att driva fram hållbar rymdverksamhet och investeringar i sådan. Översynen av rymdsektorn kommer att behandla såväl försäkringsfrågor som hållbar praxis och standarder som industrin utvecklar samt framtida normer för aktivt borttagande av rymdskrot och service av satelliter i omloppsbana. En central ambition är att verka för att ansvarstagande företag som reducerar skadliga effekter av sin verksamhet ska kunna få förmånligare försäkringspremier jämfört med aktörer som inte arbetar med hållbarhet i sin rymdverksamhet. Läs mer här.

Foto: NASA.

Ny direktör för UNOOSA – FN:s rymdbyrå

I slutet på mars lämnade Simonetta di Pippo som lett rymdbyråns arbete sedan 2014. Hon efterträddes av Niklas Hedman som nu tjänstgör som tillförordnad direktör. Läs mer här.

Kommersiell utveckling inom rymdområdet

Kommersiella tjänster – utveckling och militär användning inom SÖR

Den kommersiella utvecklingen inom rymdområdet fortsätter och nya initiativ, tjänster och tekniker lanseras nästintill varje vecka. Under 2022 har det kommersiella finska företaget ICEYE som specialiserar sig på satellitburen SAR-teknik varit mycket aktivt. Genom att ha lyckats miniatyrisera satellitplattformen har ICEYE snabbt tagit en ledande position och driver idag världens största (sett till antalet satelliter) SAR-konstellation.

ICEYE säljer både analystjänster och SAR-teknik och har under året ingått ett antal större avtal. Utöver att erbjuda analystjänster som kan användas för att bedöma försäkringsärenden i samband med översvämningar har företaget också tecknat avtal om att sälja ett antal SAR-satelliter till USAs försvarsdepartement. ICEYE:s teknik förser även den Ukrainska militären med information i det pågående kriget mot Ryssland. Genom finansiering av välgörenhetsorganisationen Serhiy Prytula sålde ICEYE en av sina satelliter till Ukraina. Nyligen kommenterade Ukrainas försvarsminister Oleksij Reznikov via facebook det betydande tillskott satelliten utgjort för Ukrainas insatser i kriget. Enligt Reznikov ska satelliten ha bidragit till förstörelsen av 60 ryska stridsfordon under de första två dagarna som satelliten tagits i drift. Detta möjliggörs av att informationen snabbt flödar via analytiker ut till stridsförbanden på marken.

Ett annat exempel på aktör som utvecklar plattformar och rymdsystem för informationsinhämtning avsedda för försvars- och säkerhetstillämpningar är BAE Systems som ska skjuta upp ett nytt multi-sensor satellitklustersystem, Azalea. Systemet innefattar fyra satelliter i låg bana som kommunicerar med varandra och som på sikt kan byggas ut till en konstellation. Tre av satelliterna byggs och levereras av brittiska In-Space Missions (som köptes av BAE under föregående år). En av satelliterna kommer att samla in optiska bilddata, en kommer att samla in radiofrekvensdata och en kommer att ta emot data för processering via intersatellitkommunikation. Den fjärde satelliten är en SAR-satellit från ICEYE. Systemets mål är att snabbt kunna processa data direkt i omloppsbana från flera sensorer för att sedan kunna länka ned den via satellitlänkar eller direkt till en markstation. Avsikten är att skjuta upp satelliterna 2024.

Tandem4EO är en satsning som spanska Satlantis, finska ICEYE och OHB Sweden står bakom. Konstellationen ska utgöras av fyra formationsflygande satelliter. Två satelliter levereras av OHB Sweden som står för plattformen och Satlantis bidrar med nyttolasten i form av en optisk och infrafröd sensor med en upplösning på 80 cm per pixel. De andra satelliterna är SAR-satelliter som ska levereras av ICEYE. Tandem4EO uppges syfta till att erbjuda bistatisk SAR vilket tillåter interferometrisk inmätning. Systemet är tänkt att svara mot behov i EU-staters New Space-strategier och fokuserar främst på Spanien där företagen har identifierat en marknad för tillämpningar på säkerhetsområdet.

Kommersiella satellitsystem riskerar utgöra måltavlor i krigföring

Satellitbilder fortsätter att ta en framträdande roll i medias bevakning av kriget i Ukraina. Bland annat har satellitbilder på massgravar i Izium, milslånga köer vid gränskontrollerna till följd av Rysslands mobilisering, samt läckorna vid gasledningarna Nord Stream 1 och 2 i Östersjön cirkulerat i media. I Nord Stream-exemplet har ett stort antal satellitbildsleverantörer varit aktiva. Spridningen av satellitbilderna ökar transparensen kring Ukrainakriget i stort, samtidigt som spridningen har varit en möjlighet för satellitbildsleverantörer att visa upp sina tjänster. Den snabba utvecklingen inom den kommersiella rymdsektorn, där allt fler satellitsystem har både civila och militära användningsområden, medför även en risk att kommersiella system kan bli måltavlor vid en konflikt. Ryssland har hotat USA och dess allierade att man ser satelliter med dubbla användningsområden som legitima mål. Ryssland har till exempel försökt störa Ukrainas tillgång till data från Starlink-satelliterna. Den ökade hotbilden mot satelliter gör också att nya krav ställs på möjligheten att snabbt ersätta en satellit som tagits ut spel, något som ofta kallats Responsive Space. Nyligen har det amerikanska rymdvapnet ställt krav på att kommersiella uppskjutningstjänster ska kunna klara av att skjuta upp en satellit inom 24 timmars notifiering.

USA genomför förändringar gällande civil rymdtrafikledning

Under 2022 har det amerikanska rymdkommandot och det amerikanska handelsdepartementet samverkat för att få till stånd förändringar i ansvarsfördelningen gällande civil rymdtrafikledning.
I enlighet med USA:s tredje rymdpolicydirektiv (SPD 3) ska handelsdepartementets rymdbyrå ta över uppgifter som rymdkommandot utför inom civil och kommersiell rymdfart. Handelsdepartementet räknar med att förändringarna ska genomföras fullt ut 2024. Tanken med att verksamheten överförs är att rutinartat arbete ska kunna ligga hos en civil aktör medan rymdkommandot ska kunna fokusera på bevakning av mer kritiska händelser i omloppsbana och motståndares agerande. Arbetet innebär bland annat att byrån för rymdkommers behöver etablera molntjänster och att teckna datadelningsavtal med det amerikanska försvarsdepartementet, upphandla kommersiell data samt ta fram processer för hantering av kollisionsvarningar. Handelsdepartementet har understrukit att trafikledningen består i att tillgängliggöra rätt information till berörda aktörer och inte konkret trafikledning i den bemärkelse som kan avses till exempel gällande luftfart.

Läs mer här och här.

Rymdskrot från kinesiska raketer orsakar fara vid återinträde och kontrovers vid bärgning

I slutet av oktober skickade Kina upp en Long March 5-raket som fick stor medial bevakning när den återinträdde i jordens atmosfär i början av november, och slog ned nära Filippinerna. Den filippinska rymdmyndigheten (PhilSA) varnade för att storleken på skrotet och det okontrollerade inträdet utgjorde en fara för filippinska områden och händelsen kopplades till pågående internationella diskussioner om behovet av normer för ansvarsfullt agerande. Händelsen skapade dessutom ytterligare geopolitisk spänning efter att ett filippinskt fartyg funnit skrotet i Sydkinesiska havet och bogserade det mot filippinskt fastland. Kinesisk kustbevakning ingrep då i den filippinska bogseringen och beslagtog skrotdelarna. På vilket sätt det skedde – med eller utan tvång – har det kommit olika uppgifter om. En representant för det kinesiska utrikesdepartementet menade att den kinesiska kustbevakningen efter överläggning med de filippinska sjömännen omhändertog skrotet som bogserats av den filippinska farkosten. Andra rapporter har pekat på att den kinesiska kustbevakningen helt enkelt klippte bogserlinan och beslagtog vrakdelarna. Läs mer: 

 

Foto: NASA. Sydkinesiska havet fotograferat från ISS.

Kontakta oss

Vid frågor om nyhetsbrevet och dess innehåll kontakta:


Sandra Lindström

 

Medverkande vid FOI:

Anna Maria Wårlind (red.)

Jonatan Westman

Ola Rasmusson

Frank Gullstrand

Andreas Johlander

Per Hägg

Seméli Papadogiannakis

FOI:s publikationer

Konferensrapport Military SSA 2022

Per Hägg, juni 2022

FOI Memo 7896

Konferensbidrag - Satellite Tracking with NOT – Limitations and Possibilities

Seméli Papadogiannakis, Hanna Sundberg, Torbjörn Sundberg och Amanda Anlaug, juni 2022

FOI-S--6543--SE

Konferensbidrag - Polarimetry and spectroscopy on geostationary satellites with the Nordic optical telescope

Seméli Papadogiannakis, Torbjörn Sundberg, Per Hägg och Hanna Sundberg, juni 2022

FOI-S--6544--SE

Multi- och hyperspektrala data från rymdbaserade sensorer

Maria Axelsson, David Gustafsson, augusti 2022

FOI Memo 7922

Optimal Sensor Planning for SSA using System Identification Concepts

Per Hägg, september 2022

FOI-S--6541--SE

Kapitel 16 Rymden i FOI:s underlag inför nästa försvarspolitiska inriktningsbeslut

Sandra Lindström, Torbjörn Sundgren, Anna Maria Wårlind, september 2022

FOI-2022-639

Redovisning av milstolpe 1 2022 för projektet Rymdsystem 22-24

Matti Nylund, oktober 2022

FOI Memo 7953

Konferensrapport MilSatCom USA – 2022

Kristoffer Hägglund, oktober 2022

FOI Memo 7960

Rapport från 6th PSSI Space Security Conference

Jonatan Westman, oktober 2022

FOI Memo 7959

Statusrapport - genomfört arbete inom FoT-projektet Omvärldsanalys rymd 2022

Sandra Lindström, december 2022

FOI Memo 8029

Inmätning av rymdobjekt - rymdlägesbild med egen rådighet

Matti Nylund et.al., december 2022

FOI-R--5325--SE

Ryssland i rymddomänen: från Sputnik till sanktioner. Ett försvars- och säkerhetsperspektiv

Kristofer Hallgren, Jonatan Westman, Anna Maria Wårlind, december 2022

FOI-R--5340--SE

Sök FOI:s publikationer på www.foi.se, eller kontakta registrator@foi.se vid intresse.

Kommande evenemang

EU Space Policy

24-25 januari, Bryssel

 

Mobile Deployable Communications Conference

25-26 januari, London

 

SmallSat Symposium

7-9 februari, USA

 

Paris Space Week

7-8 mars, Paris

 

Satellite

13-16 mars, USA

 

Space Symposium

17-20 april, USA

 

CYSAT

26-27 april, Paris

 

Military Space Situational Awareness

26-27 april, London

 

Space Tech Expo USA

2-4 maj, USA

 

Military Space USA

5-6 juni, USA

OM NYHETSBREVET

Omvärldsbevakning tas fram på uppdrag av Försvarsmakten och informationen är endast baserad på öppna källor.

För att prenumerera på Omvärldsbevakning klicka här.
Vid synpunkter på innehållet kontakta
sandra.lindstrom@foi.se

FOI ansvarar inte för länkar som leder till andra webbplatser.

Följ oss gärna i sociala medier
Följ FOI på Facebook Följ FOI på Twitter Följ FOI på LinkedIn