Webbversion | PDF-version | Skicka vidare
FOI

Rymd för Försvar och Säkerhet

Omvärldsbevakning nr 1 - 2023
FOI-2021-100

 

Not. De två övre panelerna anger antal nya objekt i omloppsbana som har tillkommit under 2023 fram till 12 juni. I den övre panelen till höger visas antalet nya objekt uppdelat per ansvarig stat. De stora ökningarna av antalet objekt för USA och Storbritannien beror på de stora konstellationerna StarLink och OneWeb.

Den mellersta panelen visar den historiska utvecklingen av antalet nya satelliter, inklusive nya satelliter under 2023 fram till 12 juni i ljusare färger.

Den nedre panelen visar fördelningen av aktiva satelliter (orange staplar) jämfört med alla andra kända objekt i rymden (grå staplar) för låga jordbanor, enligt data som publicerats fram till 12 juni 2023. StarLinks megakonstellation på drygt 500 kilometers höjd framträder tydligt bland de aktiva objekten. Det är vidare en tydlig koncentration av rymdskrot på höjder mellan 600 - 1000 kilometer. En stor del av dessa härstammar från två specifika händelser under 2007 och 2009.

(Notera att vissa datakällor i underlaget för dessa figurer har ändrats från tidigare nyhetsbrev. Vissa små skillnader gentemot tidigare statistik kan därför förekomma, men de övergripande resultaten förändras inte.)

INNEHÅLL

I detta nyhetsbrev kan du bland annat läsa om

Rymdverksamhet på FOI 

Samhällets beroende av rymdinfrastruktur

Space Operations Summit 2023

 

Sveriges rymdverksamhet

Rymdverksamhet under det svenska EU-ordförandeskapet

Svenskt rymdförsvar i Perspektivstudie 2022 och ÖB:s militära råd

Kommersiell utveckling inom rymdområdet

Globala trender och nyheter inom uppskjutningsindustrin

Nya satellitkonstellationer för hyperspektral avbildning att vänta 2023

Japans PNT-konstellation QZSS ska utökas till 11 satelliter – blir oberoende av GPS

Bemannad rymdfart – globala trender

 

Militär rymdverksamhet

Nato lanserar initiativ till virtuell konstellation medan USA satsar på rymdbaserad spaningsdata till allierade

Upptrappad störningsaktivitet mot civil och militär satellitnavigering

Nordkoreansk spaningssatellit nådde inte omloppsbana

Ryskt mål att öka produktionen av inhemska satelliter

Vem anskaffar USA:s spaningssatelliter? Framsteg mellan NRO och Space Force

Rymdpolitik och -strategi

EU:s rymdstrategi för säkerhet & försvar

EU lagstiftar för att höja säkerhet och oberoende – så påverkas rymdsektorm

Rustningskontroll i rymden – sista mötet i öppen FN-arbetsgrupp

Ny indisk rymdpolicy

Fördjupning: Afrikansk rymdindustri 

Rymdverksamhet på FOI

Samhällets beroende av rymdinfrastruktur

Forskarna Beatrice Reichel och Jenny Ingemarsdotter på FOI:s enhet Samhällets säkerhet har skrivit rapporten Samhällets beroende av rymdinfrastruktur – En översikt och analys av konsekvenserna för utvecklingen av det civila försvaret inom ramen för projektet Samhällets beredskap för kris och krig. Rapporten studerar rymdberoenden inom samtliga tio beredskapssektorer inom det civila försvaret och bygger bland annat på ett stort antal intervjuer med representanter för relevanta myndigheter och organisationer samt konsultationer med FOI:s breda tekniska och domänspecifika expertis.

Studien utmynnar i fem rekommendationer för hanteringen av frågor om samhällets beroenden av rymdinfrastruktur:

  • Det behövs mer kunskapshöjande insatser och forskning kring samhällets beroenden av rymdinfrastruktur.
  • För en mer heltäckande och högupplöst bild av samhällets rymdberoenden behövs en mer systematisk inventering av dessa från berörda civila aktörer eller sektorsansvariga myndigheter.
  • Det är svårt för civila aktörer att förstå vilka som är de dimensionerande hoten mot rymdsystem, så dessa behöver förtydligas i samsyn mellan militära och civila delar av totalförsvaret.
  • Flera svenska aktörer efterfrågar en mer central hantering av rymdfrågor i syfte att underlätta för en mer samlad och systematisk hantering av relaterad problematik.
  • Faktorer som kan mildra effekterna på viktiga samhällsfunktioner av ett eventuellt bortfall av rymdtjänster, i rapporten kallade ”stötdämpare”, behöver vidmakthållas eller utvecklas.

Läs mer här

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Space Operations Summit 2023

Sedan 2019 arrangeras konferensen Space Operations Summit årligen av Defence IQ. I år genomfördes evenemanget i London 24-25 maj och samlade drygt 100 deltagare från militära organisationer, myndigheter och industri. Det övergripande temat var säkerställande av handlingsfrihet i rymden (eng. securing freedom of action in space) och på talarlistan fanns representanter från flera nationers civila- och försvarsmyndigheter, militära rymdkommandon samt kommersiella aktörer som arbetar med bland annat uppskjutning, framdrivning, underhåll och övervakning.

Gemensamt fokus för flera talare var att rymden är en erkänd operativ domän i vilken nationer skall kunna upprätthålla säkerheten för sina tillgångar och ha möjlighet att försvara dem. Att höja kunskapen och förståelsen för hur viktig rymddomänen är, hur beroende vi är av den och vad den kan göra för oss belystes också från flera håll. Oro över främst Kinas, men också Rysslands, rymdförmågor lyftes samt behovet av att införa och uppdatera doktriner och lagar för operationer i rymddomänen. Återkommande under konferensen lyftes också att samarbeten, både över nationsgränser och mellan myndigheter och industri, kommer att fortsätta att spela en stor roll för teknikutvecklingen de närmsta åren.

Sveriges rymdverksamhet

Foto: Johannes Frandsen/Regeringskansliet

Rymdverksamhet under det svenska EU-ordförandeskapet

Under våren 2023 har Sverige varit ordförandeland i EU, samtidigt som unionen tog viktiga steg inom säkerhet och försvar på rymdområdet.

I samband med att Sverige tog över ordförandeskapet hölls invigningen av Spaceport Esrange. Utbyggnaden gör Esrange till EU:s första uppsändningsplats i fastlandseuropa för satelliter. Bland annat planerar det europeiska återanvändbara raketprogrammet Themis uppskjutningar från den nya raketrampen. Tillsammans med rymdbasens övriga infrastruktur och geografiska läge gör det Esrange till en viktig strategisk resurs inte bara för Sverige, utan också för EU och Sveriges övriga allierade, något som också lyftes fram i regeringens utrikesdeklaration från februari.

Ordförandeskapet sammanföll med EU:s arbete kring en gemensam rymdstrategi för säkerhet och försvar, som antogs den 10 mars. I april hölls med anledning av rymdstrategin ett seminarium i Bryssel, där försvarsminister Pål Jonson höll ett digitalt anförande. I anförandet framhölls vikten av autonom tillgång till rymdtjänster genom egna uppsändningsmöjligheter, satellitbilder och motståndskraftig rymdbaserad kommunikationsteknologi.

Ytterligare en rymdrelaterad ceremoni anordnades under ordförandeskapet, nämligen 25-årsfirandet av EU:s jordobservationsprogram Copernicus, som anordnades med Rymdstyrelsen som värd. Copernicus har sedan 1998 tillhandahållit jordobservationsdata för bl.a. klimatforskning, och sedan 2016 har Copernicus Security Service bidragit med säkerhetsrelaterade tjänster genom samarbeten med Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex), Europeiska sjösäkerhetsbyrån (EMSA) och Europeiska unionens satellitcentrum (SatCen).

Svenskt rymdförsvar i Perspektivstudie 2022 och ÖB:s militära råd

I slutet på 2022 presenterades Försvarsmaktens perspektivstudie tillsammans med överbefälhavarens militära råd. Sammantaget visar de båda rapporterna att betydelsen av rymddomänen ökar, både för det civila och militära försvaret. För att följa den internationella utvecklingen innehåller de rekommendationer för en utbyggnad av Sveriges rymdförsvar.

Tillgång till olika rymdbaserade tjänster som spaning och övervakning från rymden, positionering, navigering och tidssynkronisering utgör redan viktiga underlag för militär ledning och underrättelse. Dessa tjänster är i sig beroende av en fungerande rymdinfrastruktur. Som förutsättning för att kunna skydda och bibehålla en sådan rymdinfrastruktur föreslås att Sverige utvecklar en egen baskapacitet för militär rymdlägesbild och satellit- och uppsändningsförmåga.

Potentiella konkreta åtgärder som tas upp i perspektivstudien är anskaffning av bärraketer, spaningssatelliter och krigsplacering av nyckelpersonal vid Esrange. Rymdbasen, som ger goda möjligheter till både operation av satelliter och uppskjutning till polära omloppsbanor, ses därmed som en viktig strategisk resurs.

Även organisatoriska förändringar tas upp i den föreslagna utvecklingen. Underbilagan ÖB:s råd avseende förmågeutveckling, som till stor del utgår ifrån perspektivstudien, rekommenderar upprättandet av en avdelning inom Försvarsmakten för att möjliggöra utveckling på rymdområdet, och perspektivstudien pekar specifikt ut behovet av en rymdövervakningscell för att producera rymdlägesbild och en rymdledning med enhet för analys av rymdspaningsdata.

Bild: Försvarsmakten

Kommersiell utveckling inom rymdområdet

Bild: Shutterstock

Fortsatt oro för rymdskrot – stora objekt ”tiotals meter” från kollision

I januari rapporterade rymdlägesbildsföretaget LeoLabs att två skrotdelar, en ickefungerande rysk spionsatellit och en raketdel, var nära att kollidera och ge upphov till tusentals nya rymdskrotsobjekt i låg omloppsbana. LeoLabs uppgav att det endast hade rört sig om sex meters avstånd, med felmarginal på ”några få tiotals meter”, när objekten var som närmast varandra. Incidenten rapporterades ha uppstått i ett särskilt riskfyllt område i låg omloppsbana där det råder särskilt hög risk för skrotkollision.

Information om hur ryska satelliter har börjat sönderfalla i omloppsbana har fått mer uppmärksamhet under året. Bland annat beror det på att det har rört uppmärksammade militära satelliter som skickades upp mellan 2013-2015, vilka ägnat sig åt speciella manövrer i omloppsbana för att visa förmåga att närma sig andra satelliter i omloppsbana, så kallade rendezvous and proximity operations eller RPO:s.

FOI har under våren 2023 utvecklat metoder för bedömning av skrotspridning vid kollisioner. Därtill deltar FOI i EU:s rymdlägesbild-konsortium, EU SST, på uppdrag av Rymdstyrelsen sedan början av året 2023.

Globala trender och nyheter inom uppskjutningsindustrin

Europeiskt självständigt tillträde till rymden är en central fråga för den europeiska rymdsektorn. Den mångfald av aktiviteter och initiativ som nu genomförs inom uppskjutningssegmentet visar på både det kommersiella intresset och vikten för många stater att förfoga över egen uppskjutningsinfrastruktur. I Sverige invigdes Esranges nya raketramp i samband med EU-kommissionens besök i Kiruna vid uppstarten av det svenska EU-ordförandeskapet. Bara dagar innan hade brittiska Virgin Orbit genomfört sitt första uppskjutningsförsök från Cornwall. Efter att försöket misslyckats har Virgin Orbit försatts i konkurs och tillgångarna (uppskattade till ett värde av ca 35 miljoner amerikanska dollar) har styckats och köpts upp av företagen RocketLab, StratoLaunch och Launcher.

ESA:s nya stora bärraket Ariane 6 ska enligt tidigare offentliggjorda planer genomföra sin första uppskjutning 2023. Men under våren 2023 har uppgifter cirkulerat om att det sker tidigast 2024. I och med att den sista Ariane 5-raketen skjuts upp den 16 juni 2023 är förseningen kännbar för Europa och ett misslyckande för CNES och ESA mitt i den tätnande konkurrensen om den globala satellituppsändningsmarknaden. Därtill bidrar den misslyckade Vega C-uppskjutningen i december 2022 till att kasta tvivel kring hur robust det europeiska uppskjutningssegmentet är.

EU:s initiativ European Launcher Alliance har presenterats som en åtgärd för att skapa ett starkare europeiskt uppsändningssegment som också ska bidra till europeiska företags globala konkurrenskraft. Frankrike, Italien och Tyskland har ingått en överenskommelse inom ramen för samarbetet under våren 2023. Redan nu hörs trots ambitionerna kritik komma inifrån alliansen.

Sett till den globala rymdsektorn sticker också Kina ut bland uppsändande stater. Kinas uppskjutningar av bärraketer ser ut att fördubblas under 2023 jämfört med året innan. Den snabbt växande kommersiella kapaciteten framstår i nuläget att vara inriktad på den kinesiska marknaden och kinesiska kunder, enligt amerikanska experter.

Bland enskilda kommersiella aktörer så är dominansen som SpaceX har uppvisat de senaste åren ännu ohotad. Under 2023 genomförde bolaget det första testet av Starship-raketen som ska användas i USA:s fortsatta utforskning av månen och rymden i vidare kontext. Raketen kan bära upp till 150 ton och därefter återanvändas. Väl i bruk kommer den därmed att öka USA:s satellituppsändningskapacitet.

Utöver de ledande uppsändande staterna har 2023 också innehållit utveckling i andra delar av världen. Indien genomförde en lyckad uppsändning av sin raket för uppsändning av småsatelliter, Small Satellite Launch Vehicle (SSLV). Det var det andra försöket som genomfördes och Indien har därmed kommit ett steg på vägen mot sitt mål att utveckla en mer flexibel tillgång till rymden.

Bild: Shutterstock

Nya satellitkonstellationer för hyperspektral avbildning att vänta 2023

Under 2023 fortsätter intresset för rymdbaserad hyperspektral data där ett flertal uppskjutningar av kommersiella system är att förvänta. I vårt förra nyhetsbrev rapporterade vi om möjligheterna med rymdbaserade multi- och hyperspektrala sensorer genom ett nyligen publicerat memo från FOI (FOI Memo 7922). Den kommersiella sektorn inom hyperspektral avbildning från rymden växer snabbt med flera nybildade bolag. Branschen nämner övervakning av oljeledningar, klimat, jordbruk, gruvverksamhet och försvar som potentiella användningsområden. Exempelvis publicerade kanadensiska GHGSat bilder på deras detektion och flödesuppskattning av metanläckaget vid sabotaget av NordStream 2. Företaget planerar dessutom att fördubbla sin konstellationsstorlek med ytterligare sex satelliter under året.

Den amerikanska underrättelsemyndigheten NRO (National Reconnaissance Office), som ansvarar för utvecklingen och driften av USA:s statliga spaningssatelliter, har nyligen tecknat femåriga avtal med sex kommersiella leverantörer om utforskning av hyperspektral data; BlackSky, HyperSat, Obital Sidekick, Pixxel, Planet och Xplore. Amerikanska Planet, Orbital Sidekick och Xplore planerar alla för att påbörja uppsändning av sina hyperspektrala konstellationer under 2023. Indiska Pixxel, som redan har två satelliter i omloppsbana, planerar för ytterligare sex under 2023.

BlackSky och Hypersat har idag inga planer på uppsändning av hyperspektrala satelliter. Istället verkar deras fokus vara på analysförmåga. Blacksky ska demonstrera tekniska förmågor med hjälp av modellering och simulering samt studera hur detta kan operationaliseras. Bland annat kan hyperspektral data möjliggöra karakterisering av spektrala signaturer, vilket i sin tur kan användas för att exempelvis avslöja skenmål.

Illustration av hyperspektral kub. Bild: NASA.

Japans PNT-konstellation QZSS ska utökas till elva satelliter – blir oberoende av GPS

Positionering, navigering och tidssynkronisering (PNT) är centralt för många delar av civilsamhälle och försvar. Strategisk autonomi över rymd- och marksegment är centralt för robust tillgång till rymdbaserad PNT i krig eller kris. Detta har generellt varit drivkraften när nya globala satellitnavigeringssystem (global navigation satellite system, GNSS) lanserats – efter amerikanska GPS och ryska GLONASS har Kina med BeiDou, och senast EU med Galileo, utvecklat egna GNSS. Indien och Japan har istället egna regionala satellitnavigeringssystem, NavIC och QZSS. Även Sydkorea har planer för uppbyggandet av ett eget regionalt system. Medan NavIC kan användas självständigt är QZSS ett stödsystem som används i kombination med GNSS.

 

Nu planerar Japan att utöka QZSS-konstellationen från fyra till elva satelliter, vilket skulle göra det möjligt att tillhandahålla PNT oberoende av andra satellitsystem. De nya satelliterna ska placeras dels i högelliptiska geosynkrona banor, dels i geostationära och kvasigeostationära omloppsbanor, och kommer förutom att bidra med förbättrad prestanda dessutom att öka systemets geografiska täckningsområde till en större del av Ostasien och Oceanien. I december 2022 var planen att ha sju satelliter i drift vid slutet av 2024, vilket skulle vara tillräckligt för att alltid kunna ha minst fyra satelliter tillgängliga från det japanska fastlandet och därmed göra självständig positionering möjlig redan då. 

 

Bild: qzss.go.jp.

Foto: NASA

Bemannad rymdfart – globala trender

Ryssland har meddelat att man avser fortsätta sin verksamhet på ISS till 2028 trots tidigare besked om att aktiviteter ska upphöra 2024. Dels har Ryssland ett intresse att stanna kvar i samarbetet för att behålla fotfästet i rymden – bokstavligen – då man i nuläget är långt efter i planerna att etablera en egen rymdstation och samarbetet med Kina om utforskning av rymden inom International Lunar Research Station (ILRS) ännu inte har resulterat i konkret, tekniskt integrerat samarbete kring mänsklig rymdfärd.

Den europeiska rymdorganisationen ESA har också börjat ta fram scenarion för att genomföra europeiska astronautuppsändningar. Förslagen ska presenteras för medlemsstaterna vid det andra Europeiska Rymdforumet i november i Sevilla, Spanien.

I den kommersiella delen av rymdsektorn har också bolaget Vast presenterat sin utveckling av en rymdstation. Vast avser att etablera modulen Haven-1 under andra halvan av 2025 och organisera besök på stationen genom transporter utförda av SpaceX. En Crew Dragon-transport ska ta upp de första fyra astronauterna för en vistelse upp till 30 dagar meddelar företaget.

Kina har presenterat planer på att landa astronauter på månen senast år 2030. Som ett led i sina planer för utforskning av månen och rymden i vidare bemärkelse har Kina också aviserat att man tar fram riktlinjer för den fortsatta utforskningen som också ska främja en fortsatt anslutning av andra stater som vill medverka och samarbeta med Kina inom utforskning. Planen att etablera ett ramverk och ansluta internationella partners är en tydlig markering i den fortsatta kapplöpningen mot månen, framförallt mot USA och dess utforskningsprogram Artemis som anslutit internationella partners till ett eget ramverk med principer som ska gälla för fortsatt utforskning av månen och rymden, the Artemis Accords. Spanien är den 25:e och senaste i raden av stater att ansluta sig till ramverket.

Militär rymdverksamhet

Bild: Nato

Nato lanserar initiativ till virtuell konstellation medan USA satsar på rymdbaserad spaningsdata till allierade

Nato tar nu steg mot att utveckla sin förmåga till spaning och övervakning från rymden. 17 Natoallierade har tillsammans med Sverige tagit initiativ till ett nytt program för rymdbaserad spaning och övervakning. Programmet är Natos största rymdprojekt någonsin och går under namnet Alliance Persistent Surveillance from Space (APSS) och har som avsikt att mynna ut i en virtuell konstellation vid namn Aquila. Med detta avses en konstellation utan att Nato utvecklar egna rymdsystem. Istället förlitar sig Nato på att medlemsländerna bidrar med data från nationella system.

USA:s myndighet för geospatiala underrättelser (även känt som GEOINT, geospatial intelligence) National Geospatial-Intelligence Agency (NGA) har även skrivit ett femårigt kontrakt värt 192 miljoner dollar med företaget Maxar i syfte att tillhandhålla satellitdata till sina allierade. Under sommaren 2023 påbörjar Maxar uppskjutningen av sin nya elektrooptiska konstellation Legion bestående av sex satelliter. I tillägg till detta har företaget utökat sin förmåga till rymdbaserad datainhämtning med detektion av radiosändare, genom ett köp av företaget Aurora Insights under 2022, och radarbilder genom ett samarbete med SAR-företaget Umbra, som uppmärksammats för deras höga spatiala upplösning på bilderna.

Upptrappad störningsaktivitet mot civil och militär satellitnavigering

Globala satellitnavigeringssystem, eller GNSS, är rymdsystem som tillhandahåller positionering, navigering och tidssynkronisering (PNT), tjänster som är centrala för en stor mängd militära och samhällskritiska funktioner. GNSS är dock sårbara för störningsattacker, något som tydliggjorts av flera nyligen inträffade händelser.

Störningsattacker går ut på att dränka de svaga signalerna från GNSS-satelliterna i starkare signaler som sänds ut i samma frekvensband. Dels kan störsignalerna agera som brus och störa ut den ursprungliga GNSS-signalen (eng. jamming), eller så kan den vilseleda mottagaren genom förfalskade GNSS-signaler (eng. spoofing).

Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet (EASA) gick i februari ut med en varning till civila flygoperatörer om en ökad störning och möjlig förfalskning av GNSS sedan februari 2022. Varningen rörde områden runt Svarta havet, sydöstra Medelhavet, Östersjön och finska och norska områden i Arktis.

Finska Yle rapporterade i januari om omfattande störningar över finskt luftrum 2022, där flygplan blivit tvungna att vända om över sydöstra Finland för att de saknar möjlighet att landa säkert utan GPS-assistans.

Tidigare har ett stort antal störsignaler med ursprung i Ryssland rapporterats i norra Norge, t.ex. under NATO-övningen Trident Juncture 2018.

 

Störning av en motståndares satellitnavigeringssystem är också en del av telekrigföring, och i Ukraina är störningssignaler vanliga inslag på slagfältet. I många fall vill Ryssland störa ut navigeringen i Ukrainas raketartillerisystem, vilket i sin tur bidrar till att göra ryska telekrigssystem till prioriterade mål, samtidigt som programvara och teknik ständigt uppdateras för att övervinna motståndarens taktik och motmedel.

För att skydda sig mot signalstörning används olika skyddade och krypterade tjänster, t.ex. den militära GPS-signalen och Galileos Public Regulated Service (PRS), som skiljer sig från de publika navigeringssignalerna. I Sverige är det MSB som samordnar PRS, och myndigheten har utfört en förstudie om förutsättningarna att utveckla en svensk PRS-mottagare. Det krävs dock fortfarande omfattande utvecklingsarbete innan PRS-tjänsten kan utnyttjas till fullo för samhällsviktig verksamhet i Sverige.

Bild: NASA

Nordkoreansk spaningssatellit nådde inte omloppsbana

Nordkorea gjorde den 30:e maj ett försök att sända upp sin första militära spaningssatellit, Malligyong-1, i omloppsbana. Uppskjutningen misslyckades, men den följdes av ett par anmärkningsvärda attribut: dels är det anmärkningsvärt att Nordkorea valde att notifiera berörda grannstater om den planerade uppskjutningen, dels att man uppgav att det rörde sig om en militär satellit för spaning och övervakning från rymden. Nordkorea har tidigare lyckats skickat upp två satelliter i omloppsbana - båda är införda i FN:s register som civila jordobservationssatelliter. Totalt sett har Nordkorea vid sex tillfällen genomfört uppskjutningsförsök. Uppskjutningarna strider mot ett antal resolutioner som FN:s säkerhetsråd har antagit.

Ryskt mål att öka produktionen av inhemska satelliter

Ryssland vill öka antalet ryska satelliter i omloppsbana till 1 000 till 2030, vilket skulle innebära en årlig produktion av 200- 250 satelliter enligt uttalanden från Jurij Borisov, generaldirektör för den statliga rymdorganisationen Roskosmos. Detta trots att landet haft problem med inhemsk produktion av både bärraketer och satelliter sedan de internationella sanktionerna kopplade till landets pågående invasion av Ukraina.

Ett exempel på ett prioriterat rymdprogram som haft problem är det ryska rymdsystemet för tidig förvarning Kupol som ersätter den tidigare före detta Sovjetiska Oko-konstellationen. Den kompletta konstellationen ska bestå av tio Tundra-satelliter i Molnijabanor och ytterligare satelliter i geostationär omloppsbana. Sedan november 2015 har sex satelliter kommit på plats i Molnijabana, med upp till en uppskjutning per år istället för de två per år som var planerade. Orsak antas framförallt vara sanktionerna som sedan 2014 påverkar satellitproduktionen. Inga satelliter i konstellationen har ännu sänts upp till geostationär bana.

Under 2023 fick vi också se Ryssland och Kazakstan hamna i dispyt rörande finansieringen av den nya raketrampen vid Bajkonur. Utvecklingen har syftat till att kunna fasa ut uppskjutningar med den ryska Proton-raketen som använder giftigt heptylbränsle. Vid uteblivna betalningar från den ryska staten stannade arbetet av. Efter att Borisov kritiserade att arbetet avbrutits konfiskerade Kazakstan tillgångarna i det rysk-kazakiska holdingbolaget och kallade Borisovs utspel för en diplomatisk felberäkning. Kazakstan har som mål att förstärka sin statliga närvaro vid Bajkonur som Ryssland hyr av Ryssland på ett långtidskontrakt. Ryssland har också försökt begränsa sitt beroende av Bajkonur genom att utveckla den egna uppsändningskapaciteten vid Vostotjnyj i östra Ryssland. Grasserande korruption har hindrat de planerna och Ryssland är i större beroendeställning till Kazakstan än man planerat. I ljuset av att den Kazakiska staten utökar sitt inflytande är det sannolikt att friktion kan uppstå ånyo.

Hittills har åtta nya ryska satelliter nått omloppsbana i år.

Läs mer om det ryska rymdprogrammet i FOI:s rapport från 2022.

Foto: Shutterstock

Vem anskaffar USA:s spaningssatelliter? Framsteg mellan NRO och Space Force

När USA operationaliserade rymddomänen, först genom etablerandet av rymdkommandot under det amerikanska flygvapnet och sedan som egen vapengren, skapades en förvirring kring var ansvaret skulle ligga kring hanterandet av amerikansk spaning och övervakning från rymden (SÖR). Ansvaret för utveckling, uppskjutning och drift av amerikanska spaningssatelliter och konstellationer har länge legat hos National Reconnaissance Office (NRO), en myndighet kopplad till både det amerikanska försvarsdepartementet och den amerikanska underrättelsechefen. Konflikten mynnade ut i att en distinktion har gjorts mellan vad man kallar Black Space, som syftar till behovet från underrättelsesektorn, och White Space, som syftar till det militära behovet, och hur dessa kan förenas.

The National Geospatial-Intelligence Agency (NGA), med ansvar för bearbetning och disseminering av geospatiell data, har i sin tur agerat beställare för den amerikanska militären till NRO, trots att NGA rapporterar till USA:s nationella underrättelsechef. Kritiken från US Space Force (USSF) har bland annat legat i att finansiering ofta binds upp i klassificerade budgetar som tas från USSF och slussas vidare till andra myndigheter. Från NRO:s perspektiv gäller istället det omvända förhållandet. NRO och USSF följer dessutom olika regelverk för anskaffning av system, något som utreddes av myndigheten Government Accountability Office (GAO) vars uppgift är att granska myndigheternas arbete. GAO har länge menat att ett samlat ansvar behövs – bland annat pekar man på att ca 60 organisationer berörs av processen kring införskaffningen. Genom instiftande av lagar kopplade till National Defense Authorization Act (NDAA) skapades Space Acqusition Council där lagstadgat deltagande krävs av flygvapnets understatssekreterare, NRO:s direktör, chefen för USSF samt befälhavaren för Space Command. En rapport från GAO 2022, som fokuserar på inköp av kommersiell SÖR-data, efterfrågade återigen tydliga roller och ansvar bland de inblandade aktörerna.

USSF har gjort tydligt att de ser sig själva ansvariga för förmedlingen av en taktisk SÖR-förmåga. Detta har i sin tur genererat debatt om den faktiska skillnad mellan taktisk och strategisk SÖR där det trots denna otydlighet medgetts att den strategiska förmågan är ett uppdrag som bäst besvaras av amerikansk underrättelsesektor.

Under 2023 har det till sist skett ett genombrott i ansvarsfördelningen där NRO har fått ansvaret för utvecklingen av nya rymdbaserade nyttolaster för att följa markmål i rörelse (en metod vid namn Ground moving target indication, eller GMTI) genom viss finansiering från USSF och översyn från Pentagon. Framsteget skedde efter att USSF i Maj 2021 annonserade att man utvecklade sitt egna rymdbaserade GMTI-system, vilket återigen väckte diskussionen kring ansvarsfördelning och oron över dubbelarbete. Trots denna framgång råder fortsatt otydlighet kring vilken myndighet som ska hantera upphandlingen av kommersiella förmågor och tjänster.

  

Flygburen GMTI från amerikanska JSTARS-programmet. Bild: US Department of Defense

Rymdpolitik och -strategi

EU:s rymdstrategi för säkerhet & försvar

Den 10:e mars 2023 publicerade EU-kommissionen ett gemensamt meddelande till europaparlamentet och rådet angående EU:s rymdstrategi för säkerhet och försvar. De huvudsakliga punkterna i strategin kan sammanfattas som följer:

  • EU har identifierat rymden som en strategisk domän därför att rymdsystem och -tjänster är kritiska för vårt samhälle och vår ekonomi. EU agerar därför för att skydda infrastrukturen, försvara EU:s intressen, motverka fientliga aktiviteter i rymden samt för att stärka autonomin.
  • Olika aktörer genomför och testar flera olika sätt att förneka andra tillgång till rymdsystem och-tjänster. För en gemensam förståelse för hoten föreslås en underrättelsefunktion som årligen ska ta fram en hotanalys.
  • Det föreslås flera åtgärder för att öka motståndskraften hos rymdinfrastrukturen och rymdindustrin samt för skydd av EU:s gemensamma rymdsystem. Detta genom informationsutbyte, säkerställd autonom tillgång till rymden (uppsändning), samt reducerade strategiska teknologiska beroenden. Även behovet av en gemensam rymdlag tas upp.
  • Strategin pekar ut konkreta åtgärder för hur hoten ska besvaras. Det ska finnas svarsmekanismer för att skydda EU:s rymdsystem. Rymden ska övervakas för att upptäcka olämpliga beteenden. Övningar ska genomföras för att testa förmågan att hantera hoten.
  • EU vill att användningen av rymden maximeras för säkerhet och försvar. Exempelvis genom att militära krav ska finnas med i utvecklingen av EU:s rymdprogram.
  • Slutligen kommer EU stärka engagemanget i multilaterala forum för att främja normer, regler och principer för ansvarsfullt beteende i rymden. Samarbeten ska fördjupas med framförallt USA och Nato.

Den 4:e april 2023 överlämnade Sveriges regering i sin tur en faktapromemoria om EU:s rymdstrategi för säkerhet och försvar till riksdagen. I detta PM beskrivs regeringens preliminära svenska ståndpunkter, bland annat att regeringen avser verka för att på nationell nivå utveckla en strategisk inriktning för rymdfrågor på försvars- och säkerhetsområdet vilken beaktar EU:s rymdstrategi för säkerhet och försvar.

Bild: EU

EU lagstiftar för att höja säkerhet och oberoende – så påverkas rymdsektorm

Den svenska rymdsektorn kommer under 2023 träffas av nya lagkrav som är beslutade på EU-nivå. Sverige arbetar under 2023 med att införa nationell lagstiftning för att genomföra direktiv från EU som handlar om att höja motståndskraften i kritiska verksamheter och säkerhet i informationssystem (de så kallade CER - och NIS2 - direktiven.) Därtill har Sverige lagstiftat om kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om granskning av utländska direktinvesteringar som träder i kraft i år. Rymdsektorn är utpekad i både direktiven och förordningen. För Sverige innebär det en väsentlig förändring då entiteter i rymdsektorn och informationssystem som verksamheterna använder tidigare har fallit utanför motsvarande ramar. Sverige tillhör också de medlemsstater i EU som på senare år inte har haft nationell lagstiftning för granskning av utländska direktinvesteringar. I och med att rymdverksamhet pekas ut i förordningen innebär det att staten och EU skärper sin insyn i de transaktioner som sker i rymdsektorn, som tidigare inte har granskats. MUST och SÄPO har i sina lägesrapporter för 2022 pekat på att främmande makt, inte minst Kina, har ett intresse av att få tillgång till svensk teknologi bland annat från rymdsektorn. Därtill poängteras att Ryssland fortsatt bedriver påverkan inom cyber- och rymddomänerna samt inom informationsmiljön. Den nya lagstiftningen innebär sammanfattningsvis en förstärkning av säkerhetsbedömningar i rymdsektorn, vilket är positivt sett ur ett totalförsvarsperspektiv.

 

Bild: Shutterstock

Foto: Shutterstock

Rustningskontroll i rymden – sista mötet i öppen FN-arbetsgrupp

I slutet av augusti genomförs det fjärde och sista mötet i FN:s öppna arbetsgrupp (OEWG) om ansvarsfullt beteende i rymden – The Open-ended working group on reducing space threats through norms, rules and principles of responsible behaviours. Förhoppningen är att staterna då ska kunna enas om rekommendationer gällande normer, regler och principer. Förhandlingarna har visat på djupet i befintliga konflikter mellan staters syn på rymden som konfliktdomän, och hur nuvarande regelverk ska uttolkas. Det har också varit svårt att få samsyn kring arbetssätt och begreppsbildning kring säkerhetsläget i rymden. Särskilt Ryssland och Kina har velat vända diskussionen bort från frågan om normer för ansvarsfullt beteende och istället försökt att fokusera diskussionen på teman om tekniska förmågor och behovet av bindande internationella överenskommelser på området. Samtidigt ansluter ytterligare stater till kretsen av stater som ensidigt åtar sig att inte genomföra destruktiva antisatellitvapentester. Bland annat har Nederländerna, Österrike och Italien förbundit sig att inte genomföra sådana tester.

Bild: Shutterstock

Ny indisk rymdpolicy

Indien antog en ny rymdpolicy 2023 med ett stärkt fokus på kommersialisering av den indiska rymdsektorn. Policyn tydliggör vision och strategisk inriktning, samt pekar ut mandat och roller för de statliga rymdorganisationerna, rymdbolagen och rymddepartementet – men även hur icke-statliga bolag uppmuntras att rikta sin verksamhet. Policyn visar att Indien har ett behov av att stärka sin verksamhet i rymddomänen genom att öka privata investeringar och privata bolags bidrag. Inte minst till rymdrelaterad nationell säkerhet som lyfts fram som en målsättning med den indiska rymdverksamheten, i visionen.

Fördjupning: Afrikansk rymdindustri

Afrikansk rymdindustri är på stark frammarsch. Grundandet av en gemensam afrikansk rymdorganisation syftar till att stärka kontinentens närvaro på den internationella scenen och skapar ett enat afrikanskt juridiskt ramverk för rymdverksamhet. Flera länder på kontinenten har gynnsamma förutsättningar för uppskjutning av satelliter till högre omloppsbanor och planer finns för byggandet av en rymdhamn. Utvecklingen sker också till viss del genom investeringar och kompetensöverföring från utländska aktörer, bland annat Ryssland och Kina.

I januari 2023 etablerade den afrikanska unionen, AU, en gemensam afrikansk rymdorganisation (African Space Agency, AfSA) som baseras i Kairo, Egypten efter att en självständig panel hade nominerat landet tillsammans med Etiopien och Nigeria som potentiella värdländer för den nya organisationen. Etablerandet hoppas öka närvaron på den internationella scenen och skapa en enad röst för afrikansk rymdverksamhet. I tillägg kommer ett enat afrikansk juridiskt ramverk tas fram för att främja rymdverksamhet i Afrika. AfSA skall verka för att, via afrikanska rymdprojekt, tillgängliggöra data, information, tjänster och produkter från rymden.

Idag bedöms värdet av den afrikanska kontinentens rymdindustri uppgå till 19 miljarder amerikanska dollar och detta förväntas växa till 22 miljarder fram till 2025. Medlemsstaternas ambitionsnivå skiljer sig åt; medan vissa länder, såsom Nigeria, aspirerar på bemannad rymdfart är andra länder mer jordnära och nyttjande av rymdtjänster ses som ett led i att lösa utmaningar alltjämt som länderna utvecklas.

Afrikanska satelliter har hittills förlitat sig på uppskjutning från bärraketsoperatörer baserade utanför kontinenten. Främst har uppskjutningar skett från Bajkonur i Kazakstan, Franska Guyana i norra Sydamerika eller från USA, främst Kalifornien. Afrikas geografiska plats innebär dock att ca 15 av länderna finns på eller nära ekvatorn, vilket innebär gynnsamma förutsättningar för uppskjutning till geostationär bana. Utöver detta är kontinentens geografiska plats väl lämpad för detektion, inmätning och följning av satelliter.

Det finns idag ingen aktiv uppskjutningsplats på kontinenten, men uppskjutningar har utförts historiskt på flera olika platser och planer finns för etablerandet av nya rymdhamnar. Bland annat sköts satelliter upp från Kenya under 1960 till 1980-talet från en bas i Malindi som administrerades av Italien men som idag är inaktiv.

Sedan 2021 har Turkiet uttryck intresse för byggandet av en uppskjutningsbas i Somalia. Turkiet har redan en militärbas etablerad i landet och man ser Somalia som en viktig säkerhetspartner. Även Frankrike hade planer på att använda Somalias geografiska läge för uppskjutningar på 60-talet.

Kina har nyligen signerat en avsiktsförklaring om att bygga en uppskjutningsbas i Djibouti. Projektet bedöms vara värt uppemot 1 miljard dollar och drivs genom företaget Hong Kong Aespace Technology Group som bedömts ha kopplingar till telekomjätten Huawei. Den framtida infrastrukturen för uppskjutning kommer under 30 års tid kunna nyttjas av Kina varefter den tillfaller värdlandet. Den forna franska kolonin stårsedan tidigare värd för flera militära baser, bland annat en kinesisk marinbas 13 kilometer från USA:s största bas i Afrika. Även Frankrike, Japan och Italien har militär närvaro i landet.

Idag finns omkring 55 afrikanska satelliter i omloppsbana uppskjutna under de senaste fem till sju åren, och ett antal uppskjutningar av nya satelliter har skett under det senaste året. I början av 2023 uppsändes Kenyas första satellit, Taifa-1, med en SpaceX-raket. Satelliten, som utvecklats av kenyanska ingenjörer och byggts av Bulgariska Endurosat, ska samla data kring miljö och jordbruk och hjälpa landet med utmaningar kopplade till klimatförändringar. Nigerias första militära satellit, DELSAT-1, resultatet av samarbete mellan Nigeria och Kina, sköts upp med en kinesisk Long March 3B-raket ifrån Xichang. Kina har även andra samarbeten på kontinenten och man sände nyligen upp två egyptiska jordobservationssatelliter, Horus 1 och 2, till solsynkrona banor.

Även Ryssland har samarbeten med afrikanska länder. Under förra året sköts Angolas kommunikationssatellit, Angosat-2 upp till en geostationär omloppsbana. Satelliten byggdes av ryska ISS Reshetnev men med en nyttolast utvecklad Airbus. Satelliten är en ersättning för den misslyckade Angosat-1. Angosat-2 var kraftigt försenad på grund av Covid-19-pandemin och sanktionerna mot Ryssland efter den fullskaliga invasionen av Ukraina, vilket gjorde att man var tvungen att ersätta tilltänkta komponenter med egenproducerade sådana. Sydafrika är en annan framträdande aktör med egen förmåga att utveckla och bygga satelliter som man genom olika samarbeten har fått uppsända i rymden.

Satelliter för jordobservation har använts för att mildra konflikter mellan länder och har kunnat visa på att internationella avtal följs. Exempelvis uttryckte Egypten oro över Etiopiens dämmande av Nilen genom bygget av den stora etiopiska renässansdammen och hävdade att de bryter mot avtal som säger att, bland annat, Egypten har rätt till allt vatten som flödar i Nilen. Etiopien använde då geospatial information från den kommersiella aktören Ursa Space Systems som via radarsatelliter kunde visa på att Etiopien ansvarsfullt fyllde sin reservoar så att vatten fortfarande flödade nedströms i Nilen. På så vis kunde en större konflikt undvikas.

Rymddomänen och rymdverksamhet är högt prioriterade av flera afrikanska länder och utvecklingen sker snabbt. I december 2022 var Rwanda och Nigeria de första afrikanska länderna att skriva på Nasas Artemis Accords, ett ramverk för samarbete kring civil utforskning och fredligt nyttjande av Månen, Mars, kometer samt asteroider. Sedan innan hade även Nigeria och Indien signerat en avsiktsförklaring om samarbete kring fredligt nyttjande av rymden. Internationella samarbeten med ett flertal olika aktörer ses som ett viktigt led i att lyfta sektorn på kontinenten. Dessa innefattar exempelvis leveranser av färdiga system, industriella samarbeten och kompetensöverföring. Ett flertal länder ser möjligheterna med att snabbt höja kompetensen genom utländsk investering. Detta ökande intresse för icke-afrikanska aktörer att etablera en närvaro på kontinenten medför också ökad risk för konflikt när dessa ska samsas vid åtråvärda platser.

Läs mer här

 

Bild: Shutterstock

Kontakta oss

Vid frågor om nyhetsbrevet och dess innehåll kontakta: 

 

Jonatan Westman

 

Medverkande vid FOI:
Karl Bolmgren (red.)
Anna Maria Wårlind
Frank Guldstrand
Jonatan Westman
Sandra Lindström
Ola Rasmusson
Linn Mattsson

FOI:s publikationer

Konferensrapport UNIDIR Outer Space Security Conference 2022

Anna Maria Wårlind, maj 2023

FOI Memo 8171

Committee on the Peaceful Uses of Outer Space (COPUOS) - Möten i underkommittéerna våren 2023

Anna Maria Wårlind, maj 2023

FOI Memo 8174

 

Konferensrapport European Space Conference 2023

Anna Maria Wårlind och Jonatan Westman, mars 2023

FOI Memo 8138

 

Konferensrapport European Space Forum 2022

Anna Maria Wårlind, februari 2023

FOI Memo 8103

 

Konferensrapport Summit for Space Sustainability

Anna Maria Wårlind, februari 2023

FOI Memo 8102

 

Sök FOI:s publikationer på www.foi.se, eller kontakta registrator@foi.se vid intresse.

Kommande evenemang

Future Military Space USA
5-6 juni, USA

5th Summit for Space Sustainability
13-14 juni, USA

6th PSSI Space Security Conference
19-21 juni, Tjeckien

 

Global Air & Space Chiefs' Conference
12-13 juli, Storbritannien

 

Small Satellite Conference
5-10 augusti, USA

 

UNIDIR Outer Space Security Conference
13-14 september, Schweiz

AMOS
19-22 september, USA

IAC 2023
2-6 oktober, Azerbajdzjan

ASCEND
23-25 oktober, USA

Global MilSatCom
6-9 november, Storbritannien

Space Tech Expo Europe
14-16 november, Tyskland

OM NYHETSBREVET

Omvärldsbevakning tas fram på uppdrag av Försvarsmakten och informationen är endast baserad på öppna källor.

För att prenumerera på Omvärldsbevakning klicka här.
Vid synpunkter på innehållet kontakta jonatan.westman@foi.se 


FOI ansvarar inte för länkar som leder till andra webbplatser. 

  

Följ oss gärna i sociala medier
Följ FOI på Facebook Följ FOI på Twitter Följ FOI på LinkedIn


För att avbeställa Omvärldsbevakning klicka här.