Webbversion | PDF-version | Skicka vidare
FOI

Rymd för Försvar och Säkerhet

Omvärldsbevakning nr 2 - 2024
FOI-2023-2255

 

Not. De två övre panelerna anger antal nya objekt i omloppsbana som har tillkommit från 1 januari till 5 december 2024. I den övre panelen till höger visas antalet nya objekt uppdelat per ansvarig stat.

 

När det gäller USA står den kommersiella konstellationen Starlink för 1742 av totalt 1884 nya satelliter. Bland Kinas uppskjutningar märks särskilt 54 satelliter ingående i den nya kommunikationskonstellationen Spacesail (läs mer om denna längre ned i nyhetsbrevet). Konstellationen OneWeb utgör hela 20 av 22 brittiska satelliter. De nordiska länderna har rymdsatt ett antal satelliter under året: Finland fem (varav fyra inom konstellationen ICEYE), Norge fyra (däribland arktiska kommunikationssatelliterna ABSM 1 och 2, samt Arctic Weather Satellite), och Sverige en (kommunikationssatelliten Ovzon-3).

 

Den mellersta panelen visar den historiska utvecklingen av antalet nya satelliter, inklusive nya satelliter under 2024 fram till 5 december i ljusare färger i stapeln längst till höger.

 

Den nedre panelen visar fördelningen av aktiva satelliter (orange staplar) jämfört med alla andra kända objekt i rymden (gråa staplar) för låga jordbanor, enligt data som publicerats fram till 5 december 2024. Starlinks megakonstellation på drygt 500 kilometers höjd framträder tydligt bland de aktiva objekten. Det är vidare en tydlig koncentration av rymdskrot på höjder mellan 600 – 1 000 km. En stor del av dessa härstammar från två specifika händelser under 2007 och 2009.

INNEHÅLL

I detta nyhetsbrev kan du läsa om

Rymdverksamhet på FOI

Högnivåforum rymd – en historisk dag

Rapport: Rymdväder för en militär rymdlägesbild

Rapport: Rymddomänen 2050

Rapport: Kina i Rymddomänen

Konferens: European Space Weather Week

 

FOI i media

Sveriges rymdverksamhet

Ny rymdstrategi för försvar och säkerhet

Nytt försvarsbeslut – rymdmiljard utlovad

Rymdstyrelsen får ny generaldirektör

 

Militär rymdverksamhet

Sverige med i två nya Nato-rymdinitiativ

Kina omorganiserar sin militära rymdverksamhet

Ryssland siktar på megakonstellation och 2600 satelliter till 2036

Satellitkonstellationen ICEYE betydelsefull för Ukraina-kriget

 

Rymdpolitik och –strategi

Temadag strategiskt rymdsamarbete mellan Storbritannien och Sverige

Multilaterala processer för rymdsäkerhet och rustningskontroll

Två nya rapporter från FN:s rymdjämställdhetsinitiativ

 

Kommersiell och civil utveckling inom rymdområdet

Två nya Copernicus-satelliter säkrar land och hav - och Vega C:s återkomst

Stjärnskott och rymdskrot – Kinas egna Starlink

USA lättar på exportkontroll i rymdsektorn

Rymdverksamhet på FOI

Bild: FOI:s generaldirektör Jens Mattsson talar på Högnivåforum Rymd på Försvarshögskolan 29 november.

Högnivåforum rymd – en historisk dag

Försvarsmakten i samarbete med Försvarshögskolan (FHS) anordnade ”Högnivåforum Rymd” den 29/11 i FHS lokaler. Programmet tog avstamp i den nya försvars- och säkerhetsstrategin för rymdområdet som presenterades av Försvarsdepartementet för snart ett halvår sedan. Forumet syftade till att fördjupa diskussionen kring hur rymdbaserade system och teknologi kan skydda vår säkerhet, övervaka och bemöta hot, samt hur vi kan säkra rymdens användning för civila och militära ändamål. Dagen var indelad i fyra delar: militärt försvar, civilt försvar, kompetensförsörjning samt industri. Försvarsministern höll inledningsanförandet och efterföljdes sedan under dagen av anföranden av chefer från alla relevanta myndigheter.

 

GD FOI, Jens Mattsson, talade under passet om kompetensförsörjning. Anförandet inleddes med en beskrivning av FOI:s kunskap och erfarenhet inom rymdområdet som sträcker sig över 20 år tillbaka i tiden, samt FOI:s ställning som nationellt kunskapscenter inom rymd för försvar och säkerhet, som ett resultat av Försvarsmaktens långsiktiga investering i kunskapsuppbyggnad och forskning. Anförandet tog även upp FOI:s behov av tillgång till data och infrastruktur för att bedriva relevant forskning, samt att detta borde kunna samordnas inom totalförsvaret på ett bättre sätt. Till sist talade GD om vikten av att säkerställa att vi på sikt fyller kunskapsluckorna inom totalförsvaret samt att det sannolikt behövs ett sammanhållet forskningsprogram för rymd inom totalförsvaret. FOI för gärna en dialog om hur ett sådant forskningsprogram skulle kunna utformas.

 

Sammantaget var det en dag som kraftsamlade regeringskansliet, relevanta myndigheter, akademi och industri kring rymdfrågor för ett starkare och framväxande totalförsvar. Dagen kommer även gå till historien som den första dagen då alla höga chefer stod och pratade om rymden på ett medvetet och insiktsfullt sätt. Både den nya rymdstrategin och forumet kommer sannolikt att utgöra vändpunkten för en ny rymdpolitik i Sverige som är anpassad till det nya omvärldsläget.

Rapport: Rymdväder för en militär rymdlägesbild

FOI släppte publicerade den 29 oktober en rapport med titeln Rymdväder för en militär rymdlägesbild. Rapporten är resultatet av ett arbete med att identifiera framtida behov inom rymdväderstjänster för Försvarsmakten.

 

Kunskap om rymdväder, det vill säga solens påverkan på jorden och dess närområde, är en avgörande del i upprätthållandet av en rymdlägesbild, särskilt när Försvarsmakten planerar att driftsätta egna satelliter till 2030. Rymdväder kan till exempel störa samband via kortvågsradio men även påverka satelliter och satellitbanor. Rapporten beskriver hur dessa effekter påverkar den militära rymdlägesbilden och beskriver utmaningarna med att skapa tillförlitliga prognoser. Den presenterar också rekommendationer för att utveckla Försvarsmaktens rymdväderstjänster.

Rapport: Rymddomänen 2050

Den 10 september publicerade FOI rapporten Svensk säkerhetspolitik och Försvarsmaktens operationsmiljö i rymddomänen 2050. Framtidsstudien bakom rapporten är ett första utforskande steg i att svara på hur rymddomänen kommer att se ut år 2050. Arbetet genomfördes utifrån en workshop med deltagare från industrin, försvarsmyndigheter, forskningsinstitut och universitet. En stor mängd förslag på trender inom rymd samlades ihop och sammanställdes. Från dessa trender utvecklades fyra framtidsscenarier för 2050 baserat på hur rymdekonomin och militariseringen av rymden utvecklas.

 

Dessa fyra scenarier utgjorde sedan grunden för en analys av hur svensk säkerhetspolitik kan komma att påverkas samt hur Försvarsmaktens framtida operationsmiljö kommer att se ut 2050. Några av slutsatserna från rapporten är att operationsmiljön kommer att färgas av till exempel miljöpåverkan i rymden och på jorden samt av antalet rymdaktörer i framtiden. Sveriges säkerhetspolitik kan komma att påverkas av faktorer såsom regler och normer, säkerhetssamarbeten och graden av väpnad konflikt i rymden. En förkortad version av rapporten finns även tillgänglig på engelska.

Rapport: Kina i Rymddomänen

I en kommande FOI-rapport med titeln Kina i rymddomänen: bland skrot och hot beskrivs Kinas nyttjande av rymden ur ett försvars- och säkerhetsperspektiv. Rapporten belyser Kinas status som en av de främsta rymdaktörerna i världen men beskriver också möjliga hinder och utmaningar för landets utveckling framåt. Även Kinas relation till USA i rymddomänen beskrivs och hur detta driver på små och medelstora länder att utveckla sina egna nationella rymdstrategier.

 

Rapporten publiceras i början på 2025.

Konferens: European Space Weather Week

 

 

FOI deltog i början av november på konferensen European Space Weather Week. Den årliga konferensen har hållits sedan 2003 och ägde i år rum i Coimbra, Portugal. FOI deltog med arbete som gjorts kring effekterna av rymdväder på det svenska kraftnätet via geomagnetiskt inducerade strömmar (GIC) med en presentation, A Novel Approach for Evaluating GIC Impacts in the Swedish Power, samt som medförfattare till Investigating the Cause of a Recent Powerline Trip in Sweden due to GICs (huvudförfattare Andrew P. Dimmock, Institutet för rymdfysik).

 

Som tidigare år täckte konferensen alla aspekter av rymdväder – från forskning till operativ verksamhet. Ett återkommande ämne var den stora solstormen i maj 2024 som vi har skrivit om i ett tidigare nyhetsbrev. Stormen orsakades av flera utbrott på solen som tillsammans ledde till stora störningar i radio, satellitnavigering och elnät runt om i världen, inklusive i Sverige. Nästa år kommer konferensen att hållas i Umeå.

FOI i media

Torbjörn Sundberg, forskningsledare på FOI, deltog den 23 augusti i SR P1:s ”Förmiddag med”, där han och Mats Helgesson, ordförande för Rymdstyrelsens styrelse, diskuterade säkerhetspolitiska frågeställningar kopplat till rymden.

 

Den 25 oktober intervjuades FOI:s Jonatan Westman i SR:s Ekot om Kinas rymdprogram och deras planer på ett eget globalt satellitinternet som kan konkurrera med Starlink.

Sveriges rymdverksamhet

Ny försvars- och säkerhetsstrategi för rymden

Den 4 juli antog regeringen Sveriges första försvars- och säkerhetsstrategi för rymden. Beslutet utgör en milstolpe i svensk rymdpolitik som stärker försvars- och säkerhetsdimensionerna i rymdverksamheten, drivet av den stadiga försämringen av säkerhetsläget i rymden som skett de senaste åren. Rymdstrategin är uppbyggd kring fyra centrala pelare, med inriktning mot att:

 

  • Säkerställa handlingsfrihet i och genom rymden genom att ha förmågan att förutse och hantera utmaningarna kopplat till rymden.

  • Skapa en portfölj bestående av förmågor, tjänster och kapacitet på rymdområdet till stöd för vårt totalförsvar och vår krisberedskap.

  • Vara en aktiv och ansvarstagande partner på den internationella rymdarenan och bidra till den gemensamma säkerheten.

  • Bedriva en sammanhållen och kunskapsbaserad rymdpolitik som bidrar till utvecklingen av krisberedskapen och totalförsvaret.

Den nya strategin utgör ett komplement till den nationella rymdstrategin från 2018 (Skr. 2017/18:259), och följer i spåren av den Europeiska rymdstrategin för säkerhet och försvar som antogs av EU under 2023.

 

En arbetsgrupp har inrättats för att stödja regeringen i genomförandet av den nya strategin, och måluppfyllelsen är satt att följas upp av regeringen efter fem år.

Bild: Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin och försvarsminister Pål Jonsson med totalförsvarspropositionen. Foto: Niklas Forsström/Regeringskansliet.

Nytt försvarsbeslut – rymdmiljard utlovad

Regeringen har tilldelat Försvarsmakten en miljard under perioden 2024–2032 för att utveckla Försvarsmaktens förmågor med koppling till rymddomänen. Anskaffandet av denna ”basplatta rymd” täcker främst spaning och övervakning från rymden, en militär rymdlägesbild samt responsiv uppskjutningsförmåga från rymdbasen Esrange. I beslutet betonar regeringen också att dessa satsningar ska kunna bidra till Natos samlade rymdförmåga.

 

I totalförsvarsbeslutet för åren 2025–2030 återkommer dessa tongångar, men här nämns även exempelvis utveckling av säker satellitkommunikation över Arktis tillsammans med allierade, och utveckling av försvarsunderrättelsemyndigheternas förmåga till inhämtning och övervakning inom rymddomänen.

 

Dessa beslut kan ses som en snabb omsättning av den nationella rymdstrategin (se ovanstående artikel) i konkreta satsningar på verksamhet och förmågeuppbyggnad till nytta för försvar och totalförsvar. Besluten kompletteras även av den nya forsknings- och innovationspropositionen, som betonar både försvarsforskning i stort och säkerhetsaspekterna på rymdforskning på ett sätt som inte setts tidigare.

Rymdstyrelsen får ny generaldirektör

Bild: Anna Rathsman. Foto: Jonas Böttiger.

Bild: Ella Carlsson. Foto: Jonas Böttiger.

 

Regeringen har utsett Ella Carlsson till ny generaldirektör för Rymdstyrelsen från och med 1 december 2024, då nuvarande generaldirektör Anna Rathsman går i pension. Carlsson har en bakgrund som rymdchef i Försvarsmakten, och har även innehaft ledande roller vid Institutet för rymdfysik och rymdbasen Esrange. Sedan 2018 har hon varit ledamot i Rymdstyrelsens styrelse.

Militär rymdverksamhet

Sverige med i två nya Nato-rymdinitiativ

Bild: Natos försvarsministermöte i Bryssel 17-18 oktober 2024. Foto: Nato.

 

I samband med försvarsalliansen Natos försvarsministermöte i Bryssel i oktober sjösattes flera nya initiativ, däribland två med särskild bäring på rymddomänen och Sverige.

 

Tretton länder, däribland Sverige, har givit sin avsiktsförklaring om att utveckla ett nätverk för satellitbaserad militär kommunikation i Arktis, som fått namnet Northlink. Planen är att använda existerande kommersiella satelliter för att bygga upp nätverket, som är tänkt att ge en förstärkning av säker multinationell kommunikationsförmåga i relation till ett i området konfrontativt Ryssland.

 

I ett annat initiativ, Starlift, har 14 Nato-länder enats om att tillsammans arbeta för att stärka Natos tillträde till och användning av rymden. Det handlar bland annat om att bygga upp säker och snabb tillgång till raketuppskjutningsförmåga, att kunna utföra manövrer med i förväg utplacerade rymdfarkoster eller att köpa data från kommersiella partners vid kris eller konflikt. Även här ingår Sverige som en av parterna.

Kina omorganiserar sin militära rymdverksamhet

Under våren 2024 omorganiserade Kinas försvarsmakt sin militära rymdverksamhet. Den kinesiska försvarsmaktens strategiska stödstyrka, som har haft ansvar för den militära rymdverksamheten i Kina, avskaffades i omorganiseringen och istället inrättades de militära luft- och rymdstyrkorna, cyberstyrkorna och en ny informationsstödstyrka. Inrättandet av den tidigare strategiska stödstyrkan, 2015, sågs då av omvärlden som ett drag från det politiska ledarskapet som syftade till att kasta om i den militära ledningen och skapa en struktur liknande den amerikanska militära organisationen med ansvar för tvärgående rymdkompetens. Omstruktureringen 2024 innebär att rymdfrågorna lyfts till en högre nivå i försvarsmakten och får en mer direkt koppling till den centrala militärkommittén som ansvarar för den politiska styrningen i förhållande till försvarsmakten, och som leds av president Xi Jinping själv.

 

Rörande den senaste omorganisationen spekulerar externa bedömare också kring motiven bakom förändringarna. Korruptionsanklagelser och skandaler inom den kinesiska försvarsmakten har bland annat pekats ut som grund. Därtill menar analytiker att det kan vara ett tecken på att organisationen från 2015 inte möter behoven som den politiska ledningen identifierat och att det kan bero på att organisationen inte har kunnat genomföras på ett sätt som skapar de operativa effekter man ville se. Ytterligare motiv som tas upp av olika bedömare är att USA har utvecklat sin organisation och att Kina ser behov av att åter anpassa sin egen försvarsmakt i förhållande till den amerikanska verksamheten.

Ryssland siktar på megakonstellation och 2600 satelliter till 2036

Bild: Uppskjutning av en Soyuz-raket. NASA/Carla Cioffi.

 

Jurij Borisov, chef för ryska rymdmyndigheten Roskosmos, har uttalat att Ryssland siktar på att ha omkring 2600 satelliter i omloppsbana år 2036. En väsentlig andel av dessa utgörs av den planerade konstellationen Sfera med kommunikationssatelliter, som tänks kunna konkurrera med konstellationerna Starlink (USA) och OneWeb (Storbritannien). Borisov anser att målet bör vara minst 1200 Sfera-satelliter, men nuvarande planer tar sikte på 360 satelliter, varav sex geostationära. Såhär långt är ryska statliga medel utlovade för 162 av dessa, och omkring hälften av dessa medel faktiskt tilldelade. I linje med den dubbla användning av rymdsystem som blivit vanlig under Ukraina-kriget kan det antas att en stor andel av satelliterna kommer att användas av det ryska försvaret för underrättelser, övervakning, navigering och kommunikation, enligt Denis Bantjenko, analytiker med tidigare bakgrund på Roskosmos.

 

Det finns frågetecken kring hur realistisk Borisovs vision är. Roskosmos siktar på en produktion av minst 250 satelliter av olika slag per år, medan nuvarande siffra är omkring 15 per år. Rysslands förmåga att skala upp produktionen under rådande sanktioner ifrågasätts av vissa analytiker.

Satellitkonstellationen ICEYE betydelsefull för Ukraina-kriget

Bild: Grafik offentliggjord av Ukrainas underrättelsetjänst DIU som illustrerar Ukrainas användning av bilder från ICEYE. Källa: DIU.

 

Ukrainas underrättelsetjänst DIU har offentliggjort uppgifter om hur en satellit från finska ICEYE har köpts in och använts för olika typer av krigsrelaterad underrättelseinhämtning. Under de senaste två åren har DIU använt högupplösta bilder från vad man kallar ”folkets satellit” för att bl.a. upptäcka ryska mål, studera trupprörelser och kartlägga ryska tillgångar – både i ockuperade Ukrainska områden och runt om i världen.

 

DIU uppger att man samlat in drygt 4000 bilder, som täcker hundratals flygbaser, luftvärnssystem samt bränsle- och vapendepåer, och därtill 17 flottbaser. Särskilt pekar man på betydelsen av ICEYEs förmåga att kunna upptäcka välkamouflerade mekaniska ryska militära enheter. Därutöver kan typ och modell av flygplan, skepp och luftvärn identifieras med hjälp av satellitens bilder, liksom skadeverkan på mål uppskattas. Omkring 40% av den insamlade datamängden uppges ha använts för att förbereda attacker mot ryska mål.

 

Ukraina har sedan andra halvåret 2024 tillgång till data från hela ICEYE-konstellationen, sammanlagt 38 satelliter, genom ett nytt eget samarbetsavtal med ICEYE, samt via ett samarbete mellan tyska försvarsteknikföretaget Rheinmetall och ICEYE.

Rymdpolitik och –strategi

Multilaterala processer för rymdsäkerhet och rustningskontroll

Efter att ha varit stelfrusen i många år tog den multilaterala diskussionen om rustningskontroll i rymddomänen fart under 2022, i och med att Storbritannien initierade den öppna arbetsgruppen om att reducera rymdhot genom normer, regler och principer för ansvarsfullt uppförande (Open-ended working group on reducing space threats through norms, rules and principles of responsible behaviours, OEWG).

 

I augusti 2024 fullbordades ytterligare en FN-process, den här gången initierad på ryskt initiativ: FN:s expertgrupp om ytterligare åtgärder för att förhindra kapprustning i rymden (the Group of Governmental Experts on further practical measures for the prevention of an arms race in outer space, GGE PAROS), efter två sessioner under perioden 2023-2024. Gruppens arbete utmynnade till sist i en konsensusrapport. Att gruppen kunde enas om ett resultat stod i kontrast till den föregående öppna arbetsgruppen (där alla former av konsensusrapportering blockerades av en enda stat.

 

Det fortsatta arbetet i den öppna arbetsgruppen och en föreslagen parallell öppen arbetsgrupp om PAROS ( ett nytt ryskt initiativ) slogs samman av FN:s generalförsamling till en enda öppen arbetsgrupp om ”Paros ur alla dess aspekter” (Open-ended working group on the prevention of an arms race in outer space in all its aspects). Sammanslagningen förslogs av Brasilien, Egypten, Indonesien, Jordanien, Saudiarabien och Sydafrika, och motiverades med att man ville minska arbetsbördan, särskilt för länder utan de resurser som skulle krävas för att bemanna två parallella arbetsgrupper med likartade mandat. Endas två stater röstade emot sammanslagningen (Ryssland och Nicaragua). Gruppen ska mötas två gånger årligen mellan 2025-2028 vid FN i Genève, och är till skillnad från möten i expertgruppsformatet öppen för alla FN-stater och andra organisationer med särskild observatörsstatus. Andra icke-statliga organisationer kan anmäla sitt intresse för att delta, men till skillnad från när den tidigare öppna arbetsgruppen etablerades så nämns inte deltagande från civilsamhällesorganisationer, akademin eller den privata sektorn uttryckligen i resolutionen bakom sammanslagningen.

 

Sverige deltar aktivt i FN-arbetet för rustningskontroll i rymden. FOI medverkar i FN-arbetsgrupperna som expertstöd till UD.

Två nya rapporter från FN:s rymdjämställdhetsinitiativ

På rekommendation av FN-initiativet Space4Women så publicerade FN:s kontor för rymdfrågor Unoosa (eng. UN Office for Outer Space Affairs) i oktober en studie om jämställdhet inom rymdsektorn. Studien bygger på kvalitativa och kvantitativa data från 53 rymdorganisationer och 46 av FN:s medlemsländer, och är enligt Unoosa den hittills största studien på ämnet. Bland resultaten står att läsa att kvinnor enbart utgör 30 % av anställda, och 21 % av ledarroller, på de statliga rymdorganisationer som har ingått i studien.

 

Med bakgrund i ett expertmöte som organiserades av Space4Women i Kanada 2023 har ett verktyg för jämställdhetsarbete i rymdsektorn (Gender Mainstreaming Toolkit) i rapportformat tagits fram. Däri presenteras bland annat fyra konkreta åtgärder för ökad jämställdhet riktade till rymdindustrin, akademin, nationella och internationella rymdorganisationer samt civilsamhällesorganisationer: att på alla nivåer åta sig att främja jämställdhet, att arbeta för lika möjligheter inom organisationen, att inrätta program för att höja kvinnor och flickors egenmakt (eng. empower) samt att mäta och rapportera om jämställdhetsåtgärders utfall.

 

Det femte och senaste expertmötet organiserat av Space4Women hölls i Kenya mellan 27-29 november i år, där inbjudna experter och andra intressenter bland annat diskuterade implementering av de rekommenderade åtgärderna och resultaten från den nyutgivna studien.

Kommersiell och civil utveckling inom rymdområdet

Två nya Copernicus-satelliter säkrar land och hav - och Vega C:s återkomst

Illustration av satelliten Sentinel-1C i omloppsbana. Bild: Europeiska unionen.

 

EU:s Copernicus-program har utökats med två nya satelliter. Den senaste, Sentinel-1C, rymdsattes 5 december i samarbete med Europeiska rymdorganisationen ESA och företaget Arianespace. Uppskjutningen skedde från Kourou i Franska Guyana med den nya raketmodellen Vega C. Det här är första uppskjutningen med en Vega C-raket sedan december 2022, då en olycka med raketen resulterade i att de två satelliterna Pleiades NEO 5 och 6 förstördes. Sedan dess har raketens motordel delvis omdesignats. Sentinel-1C ersätter Sentinel-1B, som år 2021 drabbades av fel i kraftsystemet i omloppsbana, vilket slog ut satelliten och fram till nu utgjort ett gap i Copernicus förmågepalett.

 

Sentinel-1C är utrustad med syntetisk aperturradar (SAR) som möjliggör radarbaserad jordobservation oberoende av tid på dygnet eller väderförhållanden. Ombord finns också en mottagare för AIS (Automatic Identification System) som används för spårning av fartygs identitet och rörelser (position, kurs, fart), samt mottagare för GNSS (Global Navigation Satellite System) som är kompatibla med EU:s Galileo-satelliter. Den senare avser EU att använda för att demonstrera Galileos ”High Accuracy Service” (HAS), som är under utveckling. Den är tänkt att erbjuda realtidspositionering med en noggrannhet på 20 cm.

 

Sentinel-1C föregicks av Copernicus-satelliten Sentinel-2C, som sköts upp 5 september med den allra sista ”gamla” Vega-raketen. Sentinel-2C utgör ett komplement till Sentinel-2A och Sentinel-2B. Samtliga är utrustade för högupplöst multispektral jordobservation.

 

De nya Sentinel-satelliterna erbjuder tillsammans förstärkt förmåga att övervaka både land och hav för att upptäcka och hantera bränder, jordskred, översvämningar, vulkanisk och seismisk aktivitet, oljeutsläpp, havsisar m. m. Därtill ger Sentinel-1C:s AIS-antenn stärkt förmåga att upptäcka och övervaka rörelserna hos dolda fartyg som inte sänder ut sin position, liksom att förhindra kollisioner. Sådana kan upptäckas genom att jämföra AIS-detekterade fartyg med samtliga fartyg som kan identifieras på satellitbilderna.

Stjärnskott och rymdskrot – Kinas egna Starlink

Det kinesiska företaget Shanghai Spacesail Technologies har rymdsatt de första satelliterna ingående i den planerade megakonstellationen Spacesail, som är Kinas svar på SpaceX:s Starlink. Tre uppskjutningar, vardera med 18 satelliter ombord, genomfördes i augusti, oktober och december från Taiyuan i Kina. Planerna för Spacesail offentliggjordes 2022 och sedan dess har konstellationen gått under flera olika namn som till exempel G60-Starlink, Qianfan och Thousand Sails. De nuvarande planerna är att sända upp 648 satelliter innan slutet av 2025 och den slutliga konstellationen ska bestå av 15 000 satelliter.

 

Även om Spacesail ännu bara består av 54 satelliter har Kina redan börjat marknadsföra tjänsten för bredbandstjänster. Under Xi Jinpings besök till Brasilien tecknade det nationella telekombolaget Telebras ett avtal med Spacesail om att förse landet, inte minst de mest avlägsna delarna, med satellitinternet. Starlink är i dagsläget den dominerande leverantören av satellitinternet i Brasilien men en tvist med SpaceX kan ha fått landet att titta på andra alternativ.

 

Spacesail-satelliterna sändes upp med den relativt nyutvecklade bärraketen Long March 6A, som visat sig problematisk ur ett hållbarhetsperspektiv. Vid den första Spacesail-uppskjutningen exploderade det övre raketsteget efter att det släppt, vilket orsakade över 600 delar spårbart rymdskrot enligt USA:s rymdstyrka (satelliterna skadades dock inte). Detta var inte en engångshändelse – även 2022 inträffade en liknande explosion med samma raketmodell. Med två stora incidenter på endast åtta uppskjutningar ifrågasätts nu raketens pålitlighet och dess påverkan på rymdmiljön. Händelserna visar också på vikten av internationella överenskommelser och riktlinjer för att minimera rymdskrot från bland annat uppskjutningar.

 

Figur 1 Rymdskrot från explosionen på Long March 6A den 6 augusti 2024. Delarnas positioner visas för den 24 november 2024. Bild: FOI

 

Spacesail är inte den enda kinesiska satsningen på satellitinternet. Den tidigare offentliggjorda megakonstellationen Guowang (GW) från statliga China SatNet planeras bestå av nästan 13 000 satelliter. Det finns indikationer att den första uppsändningen av GW kommer att ske redan i år från Wenchang i södra Kina. Nyligen tillkännagavs även Honghu-3 från Shanghai-baserade Hongqing Technology. Tillsammans skulle dessa tre konstellationer kunna bestå av nästan 40 000 satelliter. Dock är det osäkert om Kina har kapacitet att producera och skjuta upp satelliterna i den takt som krävs för att färdigställa alla tre projekten. Samtidigt väcker de storskaliga planerna frågor om deras påverkan på både rymdmiljön och den globala konkurrensen om omloppsbanor och frekvensband i rymden.

USA lättar på exportkontroll i rymdsektorn

Bild: BIS sigill.

 

Byrån för industri och säkerhet (BIS) inom USA:s handelsdepartement har publicerat nya regler för exportkontroll av rymdrelaterade produkter. De tre nya reglerna syftar till att främja amerikansk innovation och teknikförsprång liksom internationella samarbeten, i samklang med att värna säkerhetsintressen. I korthet är ändringarna:

  • Borttagande av licenskrav för export av vissa produkter som inkluderar fjärranalys eller rymdbaserad logistik, montage, eller underhåll till Australien, Kanada och Storbritannien.

  • Borttagande av licenskrav för export av vissa komponenter för rymdfarkoster till över 40 länder som är allierade eller partners, samt ytterligare lättnader och undantag i licenskrav till de flesta destinationer, bland annat i syfte att stödja internationella Nasa-samarbeten.

  • Förslag om att överföra ansvar för vissa rymdrelaterade försvarsartiklar från inrikesdepartementet till handelsdepartementet, så att de kan hanteras inom BIS exportkontrollsystem. Exempelvis handlar det om rymdfarkoster för tankning av andra farkoster, och rymdfarkoster med förmåga till automatisk undanmanöver vid kollisionsrisk.

Regeländringarna tar sikte på lättnader för vissa mindre känsliga teknologier, medan mer känsliga teknologier även fortsatt kommer att vara föremål för exportkontrollbegränsningar.

Kontakta oss

Vid frågor om nyhetsbrevet och dess innehåll kontakta: 
jonatan.westman@foi.se

 

Medverkande vid FOI:
Martin Sahlén (red.)
Karl Bolmgren
Andreas Johlander

Sandra Lindström

Ola Rasmusson

Torbjörn Sundberg

Jonatan Westman

Anna Maria Wårlind

FOI:s publikationer

Svensk säkerhetspolitik och Försvarsmaktens operationsmiljö i rymddomänen 2050

Malin Karlsson, Andreas Johlander, John Welsh, Jonatan Westman, september 2024

FOI-R--5638--SE

 

Swedish security policy and the Armed Forces' operational environment in the space domain 2050

Malin Karlsson, John Welsh, Andreas Johlander, Jonatan Westman, november 2024

FOI Memo 8620

 

Rymdväder för en militär rymdlägesbild

Andreas Johlander, Seméli Papadogiannakis, oktober 2024

FOI-R--5652--SE

Kommande evenemang

The EO Challenge: Safeguarding Radio Frequency Spectrum for a Sustainable Future
15 januari, Belgien

7th Winter Satellite Workshop
21-23 januari, Finland

17th European Space Conference
28-29 januari, Belgien

Paris Space Week
4-5 februari, Frankrike

SmallSat Symposium
4-6 februari, USA

 

DGI – Geospatial Intelligence for Defence and Security
10-12 februari, Storbritannien

 

ASCENDxTexas
26-27 februari, USA

 

IAA 11th Space Traffic Management Conference
4-5 mars, USA

 

Satellite
10-13 mars, USA

 

9th European Conference on Space Debris
1-4 april, Tyskland

 

40th Space Symposium (Space Foundation)
7-10 april, USA

 

Military Space Situational Awareness
28-30 april, Storbritannien

 

IAA 15th Symposium on Small Satellites for Earth System Observation
4 maj, Tyskland

 

Rymdforum
4-6 maj, Trollhättan

 

IAA 9th Planetary Defense Conference
5 maj, Sydafrika

 

Cysat
14-15 maj, Frankrike

 

Space Operations Summit
21-22 maj, Storbritannien

 

18th International Conference on Space Operations
26-30 maj, Kanada

 

Space Tech Expo USA
2-4 juni, USA

 

Future Military Space Technology USA
3-4 juni, USA

 

IAA 12th Symposium on the Future of Space Exploration
9 juni, Italien

 

MilSatCom
6-18 juni, USA

 

ASCEND
22-24 juli, USA

 

Space and Missile Defense Symposium
5-7 augusti, USA

 

World Space Business Week
15-19 september, Frankrike

 

AMOS
16-19 september, USA

 

Space Logistics Conference
18-19 september, USA

 

International Astronautical Congress
29 september – 3 oktober, Australien

 

The 12th Swedish Aerospace Technology Congress (Flyg- och rymdtekniska föreningen)
14-15 oktober, Stockholm

OM NYHETSBREVET

Omvärldsbevakning tas fram på uppdrag av Försvarsmakten och informationen är endast baserad på öppna källor.

För att prenumerera på Omvärldsbevakning klicka här.
Vid synpunkter på innehållet kontakta jonatan.westman@foi.se


FOI ansvarar inte för länkar som leder till andra webbplatser.

Följ oss gärna i sociala medier
Följ FOI på Facebook Följ FOI på Twitter Följ FOI på LinkedIn


För att avbeställa Omvärldsbevakning klicka här.