FOI-rapport Omvärldsanalys Rymd 2023

Spaning och övervakning från rymden

Under hösten har verksamheten inom det nystartade projektet Spaning och övervakning från rymden producerat två memon. Det första är projektets forskningsinriktning och den plan som ligger till grund för arbetet framåt. Det andra memot utgör en teknisk fördjupning av hur stora förtränade maskininlärningsmodeller med förmåga att para bilder med text kan användas för att klassificera satellitbilder utifrån en situation där liten eller ingen träningsdata finns att tillgå.

Läs mer i FOI Memo 8374 Multimodala bild-text-modeller för analys av satellitbilder och FOI Memo 8262 Forskningsinriktning för Spaning och övervakning från rymden.

Karakterisering av satelliter – en komponent i den militära rymdlägesbilden

I december publicerade FOI rapporten Karakterisering av satelliter – en komponent i den militära rymdlägesbilden. Karakteriseringen avser att utvärdera bland annat satelliters bana, storlek, form och vilket material den består av samt historik över hur satelliten har manövrerat.

Karakterisering av satelliter är ett viktigt underlag för kvalificerad bedömning av satelliters förmågor och militära användningsområden, samt är en viktig del i den militära rymdlägesbilden. Karakterisering och förmågebedömning av satelliter möjliggör hotanalys (mot egna satelliter eller verksamhet i andra domäner) som kan användas som beslutsunderlag vid beslut om militära åtgärder.

Bilden illustrerar schematiskt delarna i den iterativa processen för karakterisering och bedömning av militär förmåga (vänster) samt dess koppling till en hotanalys. Den samlade hotanalysen kan vidare ligga till grund för beslut om militära åtgärder.

Arbetet har fokuserat på att ge en överblick över de metoder och tekniska system som används och utvecklas för karakterisering av satelliter. Analysen innefattar de idag vanligaste metoderna så som inmätning med radar-, laser- och optiska system samt inhämtning av annan öppen information. Även mindre etablerade metoder så som nedlänks- och fragmenteringsanalys utvärderas.

Läs hela rapporten här.

Deltagande i konferenser och publicering

FOI deltog i den årliga konferensen European Space Weather Week i Toulouse i Frankrike 20-24 november. Andreas Johlander presenterade bidraget Thermospheric mass density derived from tracking space debris inom verksamheten för rymdlägesbild. FOI var också delaktiga i konferensbidraget Characterizing the distribution of extreme geoelectric field events in Sweden tillsammans med Institutet för rymdfysik.

Artikeln Optimal sensor planning for SSA using system identification concepts skriven av Per Hägg publicerades i The Journal of the Austronautical Sciences den 9 November, läs hela artikeln här.

Anna Maria Wårlind intervjuades av Svenska Dagbladet om skiftet mot rymden som domän för krigföring. Utöver detta deltog även Wårlind i The Royal United Services Institute for Defence and Security Studies (RUSI) poddsändning War In Space avsnitt 30 Russia: First Into Space, and the First out? .

Tidskriften Populär astronomi genomförde en profilintervju med Seméli Papadogiannakis och hennes forskning kring rymdlägesbild i avsnitt nr 2 i juni 2023.

Jonatan Westman deltog den 6 september i Sveriges Radios podd Gräns om Elon Musks rymdimperium – en maktfaktor i kriget. Bland annat diskuterades Starlinks inblandning i kriget i Ukraina.

Överbefälhavarens militära råd

Överbefälhavaren lämnade den 6 november 2023 in nya militära råd till regeringen om försvarets utveckling, särskilt utifrån ett eventuellt Natomedlemskap. Råden utgör ett underlag inför 2024 års försvarsbeslut och omfattar förslag för det militära försvarets utveckling fram till 2035. Råden betonar vikten av rymden som en militär domän som är viktig för att stärka Sveriges försvar. Särskilt lyfts rymdlägesbild fram som ett sätt att skydda svenska och allierade styrkor mot underrättelseinhämtning från rymden. Det föreslås att Sverige anskaffar satelliter för spaning och övervakning från rymden, med uppsändning av den första satelliten under 2030. Detta motiveras med att rymdbaserad inhämtningsförmåga bidrar till lägesbild och underrättelseinhämtning för bland annat långräckviddig bekämpning.

Läs mer här.

Sverige och Danmark ingår samarbete kring rymdprojekt med AI - Bifrost

Sverige och Danmark har ingått ett samarbete kring satelliten Bifrost. Samarbetet har upprättats genom att FMV har tecknat ett samarbetsavtal med Danmarks försvarsdepartement på uppdrag av Försvarsmakten. Satelliten ska utforska och testa ny AI-teknik för bearbetning av multispektrala bilder ombord satelliten och ska genom intersatellitlänkar demonstrera leverans av information i nära realtid. Satellitprojektet har avhandlats i tidigare nyhetsbrev från 2022.

Satelliten Ymir-1 placerad i omloppsbana

Den 11 november sändes satelliten Ymir-1 upp med syftet att demonstrera den nye generationens system för tvåvägskommunikation. Detta inkluderar identifiering och positionering riktat mot fartyg samt den maritima domänen. Satelliten bär en nyttolast från Saab med en teknik kallad VHF Data Exchange System (VDES) och är tänkt att ersätta dagens Automatic Identification System (AIS). Satelliten har utvecklats genom ett konsortium kallat AOS som, förutom Saab, består av AAC Clyde Space och Orbcomm. Trafikverket står för viss finansiering av satellitprojektet. Satelliten har av tillverkaren AAC Clyde Space registrerats hos FN som en brittisk satellit.

Sverige förbinder sig till att inte utföra destruktiva test med markbaserade antisatellitvapen

Sverige har, tillsammans med alla EU:s medlemsstater, förbundit sig att inte utföra tester av destruktiva markbaserade antisatellitvapen. I en gemensam skrivelse inför det sista mötet inom FN:s öppna arbetsgrupp som har haft i uppdrag att behandla frågan om att begränsa rymdrelaterade hot genom normer, regler och principer för ansvarsfullt uppträdande förbinder sig EU:s 27 medlemsstater att inte utföra tester av destruktiva antisatellitvapen som avfyras från marken.

EU:s medlemsstater förespråkar också att stater bör enas om normer som skulle begränsa alla aktiviteter i rymden som riskerar skapa rymdskrot eller påverkar en annan stats satelliter. Att arbeta med politiskt bindande normer och en bottom-up approach anser EU-medlemsstaterna är den mest framkomliga vägen i globala samtal om säkerhet i rymden idag. Här har EU och EU:s medlemsstater också varit tydliga med sin syn på att sådana politiskt bindande normer på längre sikt skulle kunna bidra till diskussioner om rättsligt bindande åtaganden och att det ena tillvägagångssättet inte utesluter det andra.

Satellitkommunikation och navigering inom civil beredskap och säkerhet

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har genomfört en kartläggning av behovet av satellitkommunikation inom det civila försvaret. I en nyligen utkommen rapport beskrivs behovet som stort, särskilt i otillgängliga områden där alternativ saknas men också som en backup inom det civila försvaret. Behovet väntas öka snabbt de närmsta två till fem åren. MSB är den ansvariga myndigheten i Sverige för EU:s program Govsatcom, programmet ska säkra tillgången till säker statlig satellitkommunikation för medlemsstaterna.

MSB är också den nationella behöriga myndigheten för EU:s program Galileo PRS, en satellitnavigationstjänst för EU:s medlemsstater som är mer robust mot störning och vilseledning än öppna satellitnavigationstjänster. Flera funktioner i vårt samhälle använder dessa tjänster, bland annat elnätet och kommunikationssystem, vilket medför att det är viktigt att tjänsten upprätthålls. År 2020 utförde MSB en målgruppsanalys av potentiella användare av PRS-tjänster och inom flera sektorer uppgav myndigheter att behovet var stort. MSB avser att driva utvecklingsarbetet ihop med andra myndigheter för att säkerställa bland annat att tekniken möter svenska krav och behov. Planen är att PRS-mottagare och annan nödvändig infrastruktur ska vara operationellt någon gång efter 2025. 

Rymd i utredning av svensk underrättelseverksamhet

Regeringen har utsett Carl Bildt till särskild utredare i genomförandet av en översyn av svensk underrättelseverksamhet. Bakgrunden till detta är att den tekniska utvecklingen gått framåt och att det säkerhetspolitiska läget förändrats sedan den senaste allmänna översynen genomfördes för över 20 år sedan.

I beslutet om utredningen pekas rymden ut som allt mer betydande för säkerhetspolitik och underrättelseinhämtning genom spaning och övervakning från rymden. Man lyfter även fram rymddomänens militära betydelse utöver att utgöra en miljö för underrättelseinhämtning. Att informationssamhällets utveckling möjliggörs genom etablering i rymden och att detta skapar både möjligheter och sårbarheter för underrättelseverksamhet uppmärksammas också.

I beslutet fastställs därför att utredaren ska beskriva den tekniska utvecklingens konsekvenser, bland annat inom rymdområdet, för underrättelseverksamhetens förutsättningar att inhämta, bearbeta, analysera och delge underrättelser. Utredningen ska vara klar senast i december 2024.

Europeiska satsningar inom militär rymdverksamhet

Polen

ICEYE Poland är den polska grenen av det finska företaget ICEYE som utvecklar satelliter för jordavbildning med SAR-teknik (Synthetic Aperture radar). De tecknar nu samarbetsavtal med företag i den polska försvarsindustrin, PGZ (Polish Armaments Group/Polska Grupa Zbrojeniowa) och WZŁ-1 (Military Communication Works No. 1/Wojskowe Zakłady Łączności No. 1). Samarbetet ska främja Polens försvarsmakt och i framtiden kunna erbjuda en konstellation av jordobservationssatelliter samt både mobila och stationära markstationer. Satelliterna kommer tillhandahållas av ICEYE. PZG som redan idag utvecklar och tillverkar försvarsmateriel till det polska försvaret kommer att stå för utvecklingen av de stationära markstationerna. WZŁ-1, som producerar och underhåller kommunikationsutrustning för militärt bruk, kommer ta fram de mobila markstationerna.

I augusti beslutades också att Polen ska utveckla en egen konstellation av jordobserverande satelliter till 2027. ESA:s generaldirektör Josef Aschbacher och Polens ansvarige minister Waldemar Buda skrev under tre överenskommelser som bland annat kommer bana väg för att Polen ska få en konstellation bestående av fyra satelliter (tre för optisk avbildning av jorden och en för radaravbildning). Konstellationen är delfinansierad av ESA men kommer förvaltas av Polen vilket enligt Buda kommer att leda till att utveckla dels inhemska förmågor att omhänderta satellitdata samt andra delar av Polens rymdindustri.

Storbritannien

Det brittiska företaget Horizon fick i oktober ett anslag om £1.2 miljoner från UK Space Agency för att ta fram teknik till satelliter för att detektera radiosignaler från dark vessels, alltså fartyg som har sin AIS-transponder avslagen. Satelliterna med denna typ av teknik kommer ingå i konstellationen Amber, som planeras bestå av fler än 20 satelliter. Horizons första Amber-satellit skulle placerats i omloppsbana av Virgin Orbits Launcher One men förstördes tillsammans med sju andra små satelliter i samband med att uppskjutningen misslyckades i januari 2023.

Nu har det svenska företaget AAC Clyde Space i sin tur fått uppdraget från Horizon att leverera en Amber-satellit som ska ersätta den som förstördes i januari. Den nya Amber-satelliten kommer att utrustas med Horizons teknik och förväntas att levereras i slutet av 2024.

Portugal

Det portugisiska företaget Geosat tillkännagav i september att man till 2025 kommer att skicka upp elva nya satelliter för jordobservation till sin befintliga konstellation som idag består av två satelliter i omloppsbana. Med de nya satelliterna kommer man få bättre upplösning (50 cm) och mer frekvent överflygning. Geosats verkställande direktör Francisco Vilhena da Cunha menar att konstellationen ger Portugal autonomi i tillgång till satellitdata vid underrättelseproduktion, för att utveckla ekonomin och inte minst i krissituationer så som vid torka, humanitära kriser och klimatförändringar.

Geosat är dessutom ansvariga för att ta fram satelliterna som Portugal bidrar med i Spaniens nya konstellation Constelación Atlántica.

Space Force tecknar för första gången avtal med icke-amerikansk aktör

För första gången har US Space Force via Air Force Research Laboratory signerat ett samarbetsavtal kring forskning och utveckling med icke-amerikanska aktörer. Det har ingåtts ett avtal med två indiska nystartade rymdbolag: 114AI, som utvecklar AI-baserad mjukvara med dubbla användningsområden för rymdlägesbild, och 3rd ITECH, som utvecklar sensorer. Samarbetet ska främja utveckling inom sensorer för jordobservation och rymdlägesbildsmjukvara.

Läs mer här.

Space force inrättar ny enhet för målidentifiering

Den 11 augusti 2023 aktiverade US Space Force en ny enhet, 75th Intelligence, Surveillance and Reconnaissance Squadron, vars syfte är att ta fram underrättelser om mål i rymddomänen. Dessa mål kan inkludera både främmande makts satelliter och marksegment, men också signalen mellan dem. Enheten är en del av USSF:s Space Delta 7 som ansvarar för underrättelse om motståndares rymdförmågor och enhetens uppdrag innefattar bland annat att analysera potentiella måls förmågor och att delta i target engagement, vilket sannolikt innebär att förstöra det eller tillintetgöra dess förmågor.

Emblemet för 75th Intelligence, Surveillance and Reconnaissance Squadron. Bild: Wikimedia.

NRO:s och USSF:s nya rymdbaserade övervakningssatelliter Silent Barker

USSF (US Space Force) har tillsammans med NRO (National Reconnaissance Office) tagit fram en ny typ satellit för övervakning av rymdobjekt i geosynkron omloppsbana (cirka 35 700 kilometers höjd). I början av september sköts de första satelliterna upp för det nya uppdraget, kallat Silent Barker, som ska ersätta det nuvarande rymdbaserade övervakningssystemetr, SBSS (Space-based Surveillance System). Det har inte framgått hur många satelliter som skall ingå i Silent Barker men konstellationen beräknas vara fullt operativt 2026 vilket överlappar med SBSS beräknade slutdatum 2028.

I ett pressmeddelande från NRO som släpptes i samband med uppskjutningen menar NRO:s direktör att uppskjutningen av Silent Barker är ännu ett exempel på den starka relationen mellan NRO och USSF, och vidare trycks på att de förmågor som nu skjuts upp kommer att bidra till att USA utökar sitt övertag inom rymdunderrättelse.

Uppdragsmärke för Silent Barker. Bild: Wikimedia.

Foto: Wikimedia.

Ryssland söker utökat militärt rymdsamarbete med Kina och Nordkorea

Rysslands president Vladimir Putin har, vid ett möte 8 november i Moskva mellan de ryska och kinesiska försvarsmakterna, uttryckt en önskan om ett utökande av ländernas samarbete kring militära satelliter och andra försvarsteknologier. Detta är inte första gången Putin uttryckt en önskan om samarbete kring, eller utbyte av, rymdteknik. Den 13 september träffades Putin och Nordkoreas högsta ledare, Kim Jong-Un, vid kosmodromen i Vostotjnyj. Där uppgav Putin att Ryssland bland annat ska hjälpa Nordkorea med utveckling av satelliter i utbyte mot ökad vapenimport från Nordkorea.

Detta sker samtidigt som chefen för Roskosmos, Jurij Borisov, uttryckt att den ryska satellitindustrin inte är konkurrenskraftig och behöver reformeras, enligt rysk rapportering den 27 oktober. Enligt Borisov kan Ryssland i nuläget bygga 40 satelliter per år, vilket ska jämföras med kapaciteten hos USA som uppgår till 3000 per år, och hos Kina som är 1500 per år.

Rysk militär rymdaktivitet

Cyberattacker mot Starlink

Enligt ukrainsk underrättelsetjänst genomför Ryssland cyberattacker och cyberspionage specifikt riktat mot det amerikanska kommersiella satellitkommunikationsföretaget Starlink. Detta bland annat för att kunna extrahera information om ukrainska truppförflyttningar. Den ryska militärens egna nyttjande av satellitkommunikation är heller inte ohotad. Ett sådant system som används av de ryska väpnade styrkorna ska ha slagits ut av en cyberattack och legat nere från 28 juni till 29 juni 2023. Minst två grupper ska ha tagit på sig ansvaret för attacken – den ena utgöra en grupp av cyberaktivister, eller hackare, och den andra, en grupp kopplad till den ryska paramilitära Wagnergruppen.

Wagner köpte kinesiska satelliter

I oktober 2023 framkom även uppgifter om att Wagnergruppen i november 2022 ska ha anskaffat två högupplösta spaningssatelliter från den kinesiska kommersiella aktören Chang Guang Satellite Technology. Detta ses av vissa bedömare som ytterligare ett tecken på ryska tillkortakommanden i rymddomänen trots sin historia som rymdstormakt. Enligt källor till nyhetsbyrån AFP ska dessa satelliter även ha använts för att inhämta bilder över ryskt territorium i maj 2023 vilket kan tyda på att de använts vid Wagnergruppens uppror och marsch mot Moskva.

Första GLONASS-K2-satelliten

Ryssland sköt 7 augusti upp en GLONASS-satellit från Plesetsk i nordvästra Ryssland. Satelliten, en del av den ryska satellitnavigationskonstellationen GLONASS, är den första i den nya generationen satelliter med beteckningen K-2. Modellen, som försenats upp emot tio år på grund av sanktioner mot Ryssland, ska bland annat möjliggöra navigering med väldigt hög precision i realtid och väger 700 kg mer än sin föregångare K-1.

Soyuz 2.1b GLONASS-K2 13L uppskjutning 7 augusti 2023. Foto: Wikimedia.

Ryska motåtgärder mot satellitspaning

Den ryska marinen har implementerat en form av vilseledande kamouflage på sina fartyg där troligt syfte är att motverka identifiering av ryska fartyg framförallt i optiska satellitdata. Fartygens för och akter har målats i en mörk färg som gör de svårare att urskilja från havsytan och således svårare att mäta in i satellitbilder. Dock har kommersiella företag, genom användandet av högupplöst syntetisk aperturradar (avbildande radarsatelliter) och AI-metoder, visat att ryska fartyg trots detta går att identifiera.

Utveckling inom satellitkommunikation och uppskjutningsmöjligheter i Kina

Det statsägda kinesiska företaget Chang Guang Satellite Technology meddelade att de i oktober genomfört lyckade tester av kommunikation från en jordövervakningssatellit till marken med en laserlänk. Kommunikation genom laser har potential att vara mycket snabbare än traditionell satellitkommunikation men är också betydligt känsligare för väderförhållanden. Företaget hoppas att genom laserlänkar kunna öka bandbredden och korta ledtiderna för observationer som görs i deras jordobservationskonstellation Jilin-1. Företaget planerar att utrusta flera av deras satelliter med teknik för laserkommunikation till marken och mellan satelliterna i konstellationen.

Det kinesiska företaget Galactic Energy genomförde en uppskjutning från en mobil havsbaserad plattform i september i år. Sådana uppskjutningar har utförts i Kina tidigare men denna är den första genomförd av en kommersiell aktör och dessutom företagets första. Ombord raketen fanns fyra kommunikationssatelliter på väg till låg jordbana. Galactic Energy är en del av Kinas växande sektor av kommersiella uppskjutningsleverantörer. Uppskjutningar till havs kan komma att utöka Kinas uppskjutningskapacitet och kan bidra med redundans och flexibilitet i val av uppskjutningsplats.

Satellitspionage i geostationär bana

Kinesiska forskare har i en artikel analyserat hur satelliter från USA:s program för rymdlägesbild i geostationär bana, GSSAP, rört sig nära flera kinesiska satelliter. Artikelförfattarna identifierar 14 tillfällen under 2020 och 2021 där GSSAP-satelliter närmar sig kinesiska satelliter, och kommer vid några tillfällen så nära som 10 kilometer. Studien kommer fram till att på det avståndet är det möjligt att ta högupplösta bilder på andra satelliter och att detta kan innebära ett underrättelsehot mot kinesiska rymdsystem. Detta är en del av en trend där länder i allt större grad spionerar på varandra i geostationär bana. Bland annat har på senare tid Rysslands Luch Olymp-K och Kinas TJS-3 närmat sig andra satelliter tillhörande bland andra USA och Frankrike.

Rymdkapprustning på den koreanska halvön kring inhemska spaningssatelliter

På den koreanska halvön pågår en rymdkapprustning där Nordkorea och Sydkorea bägge ämnar skjuta upp satelliter för spaning och övervakning över varandras respektive områden. Den 23 augusti genomförde Nordkorea en uppskjutning från den nordkoreanska uppskjutningsplatsen Tongchang-ri som misslyckades och störtade i havet. Detta var Nordkoreas andra försök till uppskjutning efter att även det första försöket misslyckats. En omfattande bärgningsinsats av bärraketen och dess nyttolast inleddes av sydkoreanska myndigheter. Efter inspektion och analys av sydkoreanska och amerikanska experter kunde de dra slutsatsen att satelliten inte uppfyllde de militära krav som finns för en spaningssatellit.

Kort efter Nordkoreas misslyckande annonserade Sydkorea sina egna planerar på att skjuta upp sin första egenbyggda spaningssatellit. Uppskjutningen skedde den 1 december från Vandenberg Space Force Base med en så kallade rideshare-uppskjutning via SpaceX där flertalet satelliter skjuts upp samtidigt. I dagsläget förlitar sig Sydkorea på satellitbilder från amerikanska satelliter men upplever begräsningar i att inte ha egen rådighet över systemet. Utöver detta har Sydkorea demonstrerat förmåga att själva sätta satelliter i omloppsbana men anser att det fortfarande behövs tester för att garantera förmågan.

Nordkoreansk statlig media rapporterade den 21 november att regimen genomfört ytterligare en uppskjutning av den nordkoreanska raketen Chollima-1 och placerat sin första spaningssatellit Malligyong-1 i omloppsbana. Japan, Sydkorea och USA har enligt japansk statlig media bekräftat att Nordkoreas satellit hamnat i låg omloppsbana, på omkring 500 kilometers höjd, och det japanska försvarsdepartementet säger att den passerar över områden vilka Pyongyang har intresse av.

Iran sänder upp sin tredje militära satellit

I slutet av september sköt Iran upp sin tredje militära satellit Noor 3 med en Qased-raket. Noor 3 ska enligt Iransk statlig media vara utrustad med teknik för avbildning och är placerad i låg jordbana på 450 kilometers höjd. Irans första militära satellit (Noor 1) sköts upp 2020 men föll ner i april 2022, strax efter att Noor 2 skjutits upp. Experter påpekar att det är anmärkningsvärt att Noor 3 placerats på samma höjd som Noor 2, något som kan peka på att de två satelliterna kan vara avsedda att arbeta ihop.

Militär verksamhet exponerad genom satellitbilder i media

Under perioden sedan senaste nyhetsbrevet har satellitbilder fortsatt figurera i media. Bland annat har det använts för att påvisa ökad aktivitet vid kinesiska, ryska och amerikanska platser för test och utveckling av kärnvapen. Andra exempel visar på etablerandet av en militärbas i Belarus och den israeliska offensiven i Gaza efter Hamas anfall på Israel.

Bild: Shutterstock.

Avslutning av FN:s öppna arbetsgrupp kring normer i rymden

FN:s generalförsamling röstade i december 2021 igenom en resolution om att etablera en öppen arbetsgrupp kring begränsandet av rymdrelaterade hot genom normer, regler och principer för ansvarsfullt uppträdande. Denna arbetsgrupp avslutades nu under hösten 2023. Efter att förhandlingar ägt rum kunde gruppen inte nå konsensus kring rekommendationer och ingen avslutande rapport kunde antas. Gruppens arbete summerades endast via ordförandens sammanfattning, som kan läsas här.

Under hösten 2023 inleds istället en ny FN-arbetsgrupp där Sverige deltar (Group of Governmental Exerts on further effective measures for the prevention of an arms race in outer space) med fokus på ytterligare praktiska steg för att förhindra kapprustning i rymden. Initiativet till arbetsgruppen lades fram av Ryssland i en resolution 2022.

Fortsatta problem för Ariane 6 och Vega C – kommande uppsändning av Galileo via SpaceX

Det står nu klart att upp till fyra satelliter i EU:s satellitnavigationskonstellation Galileo kommer att sändas upp av SpaceX efter att ett avtal tecknats mellan ESA och SpaceX. Detta kommer i ljuset av att ESA:s tilltänkta bärraketer Ariane 6 och Vega C dragits med förseningar och problem, samt ännu inte är redo att tas i drift. Därför står ESA idag utan en efterträdare till bärraketen Ariane 5, samtidigt som de inte längre kan använda den ryska bärraketen Sojuz efter sanktionerna mot Ryssland. Bärraketen Vega C misslyckades med en uppsändning 2022 av två högupplösta optiska jordobservationssatelliter från Airbus och nästa uppskjutning har därför flyttats fram till 2024.

En del i uppskjutningsavtalet mellan ESA och SpaceX berörde säkerhetsaspekter kring behovet att skydda känsliga uppgifter kring teknologin ombord satelliterna. Uppskjutningen av Galileosatelliterna planeras ske under 2024 och kommer ske med två separata Falcon 9-bärraketer.

Begränsningar för upplösningen av kommersiella satellitbilder över israeliskt territorium för amerikanska företag

Den amerikanska myndigheten NOAA (National Oceanic and Atmospheric Administration) lättade tidigare under hösten på sina restriktioner gällande klassificering av kommersiell satellitdata. Tidigare har de kommersiella aktörer som varit kontrakterade av NOAA haft restriktioner kring upplösning gällande återförsäljning av data på den privata marknaden, men med det nya licensavtalet öppnar NOAA upp för samarbeten med fler kommersiella aktörer, främst för satellittjänster med förmåga att observera jorden eller rymdobjekt i omloppsbana. Detta ger också möjlighet att öka kundkretsen för mindre, nyetablerade företag med nya teknologier.

Det nya licensavtalet gäller dock inte för bilder tagna av amerikanska kommersiella aktörer över Israeliskt territorium. En lag instiftad 1997 kallad KBA (Kyl-Bingaman Amendment) begränsar upplösningen på de bilder som får spridas över Israel. Till en början var begränsningen på upplösningen två meter, sedan juni 2020 är begränsningen uppdaterad till 40 centimeter. KBA lagen innebär att upplösning på hela bilden begränsas även om bara en liten del berör Israeliskt territorium.

Storbritannien och EU återupptar samarbete inom Copernicusprogrammet och rymdlägesbilddata

Storbritannien och EU har den 7 september nått en överenskommelse som gör det möjligt för Storbritannien att återuppta sitt deltagande i EU:s jordobservationsprogram Copernicus. Avtalet gör även att Storbritannien får tillgång till data från EU:s program för rymdövervakning.

Läs mer här.

Den nya kapplöpningen till månen

Den 23 augusti anslöt sig Indien till den exklusiva gruppen av nationer som framgångsrikt landat farkoster på månen. Förutom Indien är dessa nationer Sovjetunionen (1966), USA (1966) och Kina (2013).

Indiska ISRO:s (Indian Space Research Organisation) obemannade månlandare Chandrayaan-3 landade mjukt som första farkost någonsin i området kring månens sydpol. Området är speciellt intressant att utforska på grund av att delar ständigt ligger i skugga vilket förbättrar chansen att hitta is, något som är en del i det utforskande program som ISRO driver.

Men ISRO är inte ensamma om att intressera sig för månens sydpol. Några dagar tidigare, den 19 augusti, kraschade den obemannade ryska månlandaren Luna-25 över samma område. Roskosmos meddelade den 3 oktober att Luna-25 hade misslyckats med sin landning på grund av fel i en accelerometer vilket resulterade i en felmanövrering. Luna-25 är den första ryska månlandaren sedan 1976. NASA:s rymdfarkost LRO (Lunar Reconnaissance Orbiter) upptäckte den 24 augusti en ny krater på månen som antas komma från Luna-25:s krasch, läs mer här.

Kina och USA har också stort intresse för månen. Kina placerade 2019 den första obemannade farkosten på månens baksida som ett uppdrag i Chang’e, landets program för utforskning av månen. Kina har ambitioner att bli den andra nationen att sätta människor på månen till år 2030 och till 2040 ha en permanent internationell forskningsanläggning, ILRS (International Lunar Research Station), på månen. I USA driver NASA Artemisprogrammet för att sända astronauter till månens yta 2025 och vidare till planeten mars tidigast 2030. I båda dessa nationers program finns utrymme för internationella samarbeten. USA har överenskommelser genom Artemis Accords för fredligt utforskande av rymden och Kina har, ihop med Ryssland, öppnat för partnerskap i ILRS. Samtidigt kan prestigefulla månutforskningsprogram bli användbara för att knyta till sig samarbeten även på andra rymdområden.

Amerikansk rymdindustri framhäver statliga processer som flaskhals för rymdsektorns utveckling

Den kommersiella uppskjutningsmarknaden växer och antalet ansökningar till den amerikanska myndigheten FAA (Federal Aviation Administration) som ansvarar för att licensiera alla kommersiella uppskjutningar ökar, något som orsakar förseningar i licensieringsprocessen. Enligt SpaceX:s Vice President of Build and Flight Reliability Bill Gerstenmaier har inte FAA resurser nog för att hantera detta framöver.

Efter att en underkommitté i den amerikanska senaten (Subcommittee on Space and Science) i oktober tog emot representanter från rymdindustrin för samtal om licensieringsprocessen uppmanar två av kommitténs senatorer FAA att agera snabbt för att minska förseningar i licensieringsprocessen för kommersiella uppskjutningar (och återinträden). Bland representanterna som hördes av underkommittén fanns bland annat SpaceX, Blue Origin och Virgin Galactic och trots att vittnesmålen till stor del fokuserade på FAA:s roll i rymdindustrin var myndigheten inte inbjuden att vitta i kommittén. I uppmaningen till FAA skriver senatorerna att det är av yttersta vikt att processer på FAA och andra myndigheter anpassas för att hålla jämna steg med den kommersiella utvecklingen. Senatorerna lyfter även den snabbt växande kinesiska statligt stöttade rymdindustrin som en anledning att underlätta för amerikanska kommersiella aktörer.

USA:s hantering av hot mot kommersiella satelliter

U.S Chief of Space Operation Gen. Chance Saltzman sa vid the Global Aerospace Summit i september att “hastigheten och innovationen som erbjuds av den kommersiella rymdsektorn kan skapa en strategisk fördel” och USSF (US Space Force) håller just nu på att ta fram en ny strategi med riktlinjer för användandet av kommersiella satelliter och satellittjänster. Riktlinjerna ska bland annat tydliggöra rollen som kommersiell leverantör och hur de kommersiella tjänsterna kan integreras (i befintliga system) för militärt nyttjande. USSF planerar att den nya strategin kommer bli klar innan året är slut. Med detta följer nya risker för de kommersiella aktörer som utgör en del av den militära förmågan. Detta gjordes tydligt i och med Rysslands uttalande 2022 om att civil infrastruktur i rymden kan betraktas som ett legitimt militärt mål, där man syftat på Ukrainas nyttjande av Starlink i kriget. Saltzman menar att alla användare av rymdtjänster kommer att utsättas för samma risk om kriget bryter ut i rymden eftersom det inte går att skilja på militära och civila tillgångar i rymddomänen.

De amerikanska myndigheterna NGA (National Geospatial-Intelligence Agency), NRO (National Reconnaissance Office) och US Space Command skrev i augusti på en överenskommelse som definierar ett ramverk för hur samarbete ska möjliggöra bättre beskydd av kommersiella rymdtillgångar som är vitala för USA:s insamling av underrättelser. Ramverket, kallat Commercial Space Protection Tri-Seal Strategic Framework, delar in de olika organisationernas ansvar under tre pelare: delning av information om hot; utredning och rapportering av avvikande händelser samt agerande på dessa; och slutligen informationsinsamlingsstrategier.

Det är dock otydligt hur USA ska hantera hoten mot kommersiella satelliter. US Space Command har sagt att de inte kan erbjuda automatiskt beskydd av kommersiella aktörers tillgångar som i dagsläget förser den amerikanska militären med tjänster. Medan Saltzman sagt att USSF borde kunna erbjuda europeiska allierade satelliter skydd från attacker. I september publicerade det amerikanska försvarsdepartementet en rapport om strategi för skydd av satelliter. Rapporten går igenom USA:s rymdpolicys och beskriver hur USA förhåller sig till att skydda och försvara rymdsystem från motståndares rymdhot. Läs hela rapporten här.

Finskt företag planerar uppsändning av upp till 100 hyperspektrala jordobservationssatelliter till 2030

Det finska företaget Kuva Space har lyckats få in 17 miljoner euro från investerare. Genom detta kan företaget gå vidare med sin ambition om att bygga en konstellation på upp till 100 hyperspektrala jordobservationssatelliter till 2030 så att dagligt uppdaterade data erhålles. Sedan tidigare har företaget placerat två cubesats i omloppsbana. Under 2024 planerar man för uppskjutningen av två mikrosatelliter. Företagets verksamhet berör såväl försvarsapplikationer och civil verksamhet som miljöövervakning.

Starlinks användande i kris- och krigszon

SpaceX:s Starlink kan förse människor med internet nästan överallt på jorden via en megakonstellation av satelliter i låg jordbana. Starlink har används i både kris- och krigszoner de senaste åren där det tydligaste exemplet är användningen i Ukraina sedan Rysslands invasionskrig 2022, men internettjänsten användes även på Maui efter bränderna i augusti och på Tonga i januari efter att ett vulkanutbrott och efterföljande tsunami förstört viktig infrastruktur.

Starlink aktiverades i Iran under protesterna hösten 2022 efter att regimen begränsat (och i vissa fall stängt ner) internet. Systemet har förbjudits i Iran och terminalerna som behövs på marken för att kommunicera med satelliterna smugglas in i landet. I oktober skickade Irans regering in ett officiellt klagomål till den internationella telekommunikationsunionen ITU (International Telecommunication Union) kring Starlinks användning i Iran och den 27 oktober fattade ITU beslutet om att Starlink ska stänga ner sina tjänster i Iran.

Efter att kriget mellan Israel och Hamas bröt ut i oktober pågår spekulationer kring huruvida Starlink kommer att användas även här.

Ukraina har visat att det med kommersiella rymdsystem är möjligt att förstärka krigsförmågan men utan full rådighet över systemen riskerar man att bli avstängd från tjänsten utan möjlighet att påverka detta. Valet av leverantör blir då avgörande och i dagsläget finns ingen motsvarighet till den tjänst som Starlink erbjuder bland andra kommersiella eller statliga aktörer. Kinas ambition är att skjuta upp en egen megakonstellation i låg omloppsbana för att komma ikapp Starlink.

SpaceX genomför sin andra fullskaliga testuppskjutning av Starship

Det amerikanska företaget SpaceX:s nya tvåstegsraket Starship genomförde sin första testuppskjutning i april tidigare i år. Trots att den exploderade några minuter efter att den lyft var det en historisk händelse, då den var den mest kraftfulla raketen som skjutits upp från jorden.

Den 18 november genomförde SpaceX sin andra fullskaliga testuppskjutning av Starship från företagets uppskjutningsplats Starbase i Texas. Cirka två och en halv minuter in i uppskjutningen genomfördes en lyckad separation mellan rymdfarkosten Starship och förstasteget Super Heavy. Efter separationen skulle förstasteget landa kontrollerat i den mexikanska golfen men exploderade över havet. Ungefär 11 minuter in i uppskjutningen tappade SpaceX kommunikationen med Starship som nått cirka 150 kilometers höjd och strax därefter förstördes den.

SpaceX är kända för att ta risker i tidiga tester i syfte att lära sig från sina misstag. Framsteg vid detta test var att samtliga 33 motorer på förstasteget brann som de skulle, även separationen mellan rymdfarkosten och förstasteget ses som en stor framgång.

År 2022 beslutade NASA att använda Starship till det kommande bemannade uppdraget till månen. Detta uppdrag kallas Artemis III och är planerat att genomföras 2025. I och med Starships storlek och lastkapacitet förväntas uppskjutningskostnader att minska ytterligare och tillgängligheten till rymden öka, för både kommersiella och statliga aktörer.

Bild på separationen mellan förstasteget Super Heavy booster och rymdfarkosten Starship. Foto: SpaceX via X (Twitter).

Solen är betydligt mer aktiv nu än för några år sedan. Bild: Andreas Johlander, courtesy of NASA/SDO and the AIA, EVE and HMI science teams.

Större solaktivitet nu än på 20 år

Solen är nu mer aktiv än den varit på 20 år. För satellitoperatörer kan detta vara ett problem. Den nuvarande solcykeln, den periodiska 11-årscykeln i solens aktivitet, har enligt flera mått nu gått om den förra och överträffar därför de flesta prognoser. Vid hög solaktivitet ökar risken för stora solstormar som kan orsaka problem för satellitoperatörer genom till exempel degradering av solpaneler, problem med omborddatorer och ökad atmosfärsfriktion. Detta kan i sin tur leda till kortare livstid för satelliter runt jorden, något som redan erfarits av det amerikanska företaget Planet. Risken för störningar på markbaserade system ökar också vid högre solaktivitet. Till exempel kan solstormar orsaka problem för kraftnätet och kan temporärt slå ut viss radiokommunikation.

I en artikel i journalen Space Weather skriver författarna att eftersom förra solcykeln var relativt svag, har många av dagens satellitoperatörer aldrig upplevt en normal solcykel och att de kan komma att upptäcka fler problem än de räknat med. Nya prognoser från USA:s vädermyndighet, NOAA, förutser att den nuvarande solcykeln når sin topp redan under 2024 och blir betydligt starkare än tidigare modeller indikerat men ändå lägre än de flesta solcykler sedan rymdålderns början.

Vid frågor om nyhetsbrevet och dess innehåll kontakta Jonatan Westman 

Medverkande vid FOI:
Frank Guldstrand (red.)
Linn Mattsson
Andreas Johlander
Ola Rasmusson
Norea Normelli

Omvärldsanalys Rymd 2023 – Fokus på försvar och säkerhet
Jonatan Westman, Frank Guldstrand, Andreas Johlander, Sandra Lindström,
Linn Mattsson, Norea Normelli, Ola Rasmusson, Niklas Wingborg
och Anna Maria Wårlind, december 2023
FOI-R--5516--SE

Karakterisering av satelliter – en komponent i den militära rymdlägesbilden
Seméli Papadogiannakis (red.), Kenny Andersson, Mathias Dahlman, Ramin Farid, Erik Gröndahl,
Linn Mattsson, Matti Nylund, Ola Rasmusson och Rolf Ragnarsson, december 2023
FOI-R--5507--SE

Multimodala bild-text-modeller för analys av satellitbilder
David Gustafsson, Erik Westring, Felix Lindgren, Frank Guldstrand, Erik Johansson, december 2023
FOI Memo 8374

Forskningsinriktning för Spaning och övervakning från rymden
Karl Bolmgren, Frank Guldstrand, Torbjörn Sundberg, november 2023
FOI Memo 8262

Konferensrapport Rymdforum 2023 Kiruna
Per Hägg, Matti Nylund, Seméli Papadogiannakis, oktober 2023
FOI Memo 8207

Konferensrapport AMOS 2023
Mathias Dahlman, Seméli Papadogiannakis, Ola Rasmusson, Andreas Johlander, Kenny Andersson, Linn Mattsson, Erik Gröndahl, november 2023
FOI Memo 8272

Seminarium - EU:s rymdstrategi för säkerhet och försvar i svensk kontext
Torbjörn Sundberg, september 2023
FOI Memo 8225

Konferensrapport Space Operations Summit 2023
Linn Mattsson, september 2023
FOI Memo 8227

Konferensrapport, Military Space Situational Awareness 2023
Andreas Johlander, Per Hägg, oktober 2023
FOI Memo 8238

Optimal Sensor Planning for SSA Using System Identification Concepts
Per Hägg, november 2023
FOI-S--6709--SE

EU Space policy
23-24 januari, Bryssel

SmallSat Symposium
6-8 februari, USA

Ascend
14-15 februari, USA

DGI - Defense Geospatial Intelligence
11-13 mars, London

Paris Space Week
12-13 mars, Paris

Satellite
18-21 mars, USA

Space Symposium
8-11 april, USA

Military Space Situational Awareness
22-24 april, London

CYSAT,
24-25 april, Paris

Small satellites
26-27 april, London

IAA Conference on Space Situational Awareness
8-10 maj, USA

Space Tech Expo USA
13-15 maj, USA

Space operations summit
22-23 maj, London

Future Military Space USA
3-4 juni, USA

Milsatcom USA
10-12 juni, USA