Rapport: Kina i rymddomänen

Rapport: Nätverksanalys av rymddomänen

Rapport: Globala satellitnavigeringssystem

I oktober 2024 publicerade FOI en rapport med titeln Globala satellitnavigeringssystem: En översikt över öppna signaler och tjänster. Rapporten är ett resultat av en litteraturstudie med syfte att öka den allmänna kunskapen om signaler och tjänster som förekommer på de öppna banden för de globala satellitnavigationssystemen (GNSS).

Mycket har hänt inom GNSS sedan millennieskiftet, pådrivet av både militära och kommersiella aktörer. Inom amerikanska GPS och ryska GLONASS genomförs moderniseringar och både europeiska Galileo och kinesiska BeiDou har tillkommit som system. Civila och militära användare bör hålla sig uppdaterade om alternativen som finns på den civila marknaden och möjligheterna de erbjuder. Rapporten innehåller förutom information om öppna signaler och tjänster även en introduktion till ämnet GNSS som kan användas i utbildningssyfte.

Illustration av europeiska GNSS-systemet Galileo. Bild: ©ESA/P. Carril.

FOI har byggt ett observatorium för försöksverksamhet och forskning

FOI har under våren 2025 byggt upp ett observatorium på FOI:s område i Grindsjön. Vid observatoriet bedrivs försöksverksamhet och forskning inom området rymdlägesbild kring bland annat banbestämning och karakterisering av satelliter. Det 20 cm stora optiska teleskopet används för att testa olika typer av sensorer och observationstekniker under både dag och natt, då vädret tillåter. En planerad utbyggnad av observatoriet kommer att tillföra uppkoppling till både elnät och internet, vilket möjliggör framtida fjärrstyrning och automation av observationerna.

Det 20 cm optiska teleskopet Celestron Edge 8’’ HD, uppställt inuti den färdigbyggda kupolen som skyddar teleskopet och annan utrustning från väder och vind.

Konferens: ESA Security Conference

European Space Agency:s (ESA) säkerhetskonferens anordnades i Warszawa den 14-15 april, i samverkan mellan ESA, det pågående polska ordförandeskapet i EU och det europeiska rymdpolicyinstitutet (ESPI). Just säkerhet (security) är det genomgående temat för Polens ordförandeskap, och det var tydligt att säkerhetsfrågorna nu även ligger högst upp på ESA:s agenda med en helt annan tydlighet än vad som varit fallet tidigare.

Ett återkommande ledmotiv var ”There is not defence without space, and no space without defence”, en formulering som användes av många talare just för att poängtera den nära kopplingen mellan utveckling inom rymd- och försvarsområdet. Att ESA utvecklar system för att stärka Europeisk säkerhet och försvarsförmåga ses just nu som viktig del av deras uppdrag, där har det skett en tydlig positionsförflyttning bara de senaste åren.

Det var tydligt att ESA också tagit till sig de tankar kring Europeisk konkurrenskraft som på senare tid presenterats i Letta- och Draghi-rapporterna. Fragmenteringen i den europeiska rymdmarknaden talades om som ett stort hinder för konkurrenskraften. Tydligare tillgång till investeringskapital för företagen och förbättrade förutsättningar för samverkan med försvarsmyndigheterna var några av de problem och lösningar som återkom i diskussionen. De kraftiga svängningarna i amerikansk policy och risken för höga amerikanska tullar sågs som ett stort problem, men samtidigt också som en möjlighet för Europa att stärka sin egen konkurrenskraft.

Konferens: European Space Conference

Inledningsbild för den 17:e European Space Conference i Bryssel, Belgien den 27 januari 2025. Bild: ©ESA/P. Sebirot.

Under januari närvarade FOI på den årliga konferensen European Space Conference, som hölls för 17:e gången i Bryssel. Konferensen fokuserade på den strategiska och politiska inriktningen för EU:s rymdprogram, samtidigt som den undersöker rymdpolitiken ur ett bredare perspektiv. Evenemanget fungerar som en plattform där representanter från EU:s institutioner, nationella regeringar och myndigheter samt internationella organisationer samlas.

Temat för konferensen var hur Europa ska kunna skapa en säker och autonom framtid, och samtidigt stärka europeisk konkurrenskraft. Tydliga motiv som togs upp var säkerhet och försvar. Det påpekades att man alltid bör betrakta försvar och rymd tillsammans, där särskilt begreppet dual-use framhölls. Det var även ett flertal samtal kring suveränitet och Europas autonomi, där det framgick tydligt att Europa måste ha alla de olika delarna i rymdinfrastrukturen för att vara autonoma. I ett av de avslutande panelsamtalen deltog chefer från Tysklands, Frankrikes och Portugals rymdkommandon. Diskussionerna kretsade främst kring behovet av att revidera och uppdatera doktriner, samt vikten av samarbete inom Europa genom gemensamma övningar och datadelning. Tysklands rymdchef framhöll att ”rymden kan inte ensamt försvaras av militären” och betonade att ett nära samarbete med industrin i Europa är avgörande för att bygga ett långsiktigt och hållbart försvar för rymden. Under hela konferensen betonades vikten av att agera snabbt och hur tid är en av våra mest värdefulla och kritiska resurser.

Konferens: COPUOS 2025 – förhandlingar med budgetförhinder

Konferens: CYSAT 2025

Bild: Cysat:s hemsida.

FOI deltog i maj på Cysat Europe, en konferens inriktad på cybersäkerhet för rymdsystem. Denna femte upplaga av konferensen ägde rum i Paris och var utsåld med 600 deltagare. Inledningsanförande hölls av Josef Aschbacher, generaldirektör för ESA. Detta var första gången ESA var representerade på konferensen på högsta nivå, och Aschbacher betonade hur detta återspeglar den ändrade europeiska synen på rymddomänen och på ESAs roll. Han lyfte även fram att rymden utgör en strategiskt viktig domän, och hur cyberrymden och rymddomänen inte längre kan betraktas var för sig utan utgör ett kontinuum. Rodrigo da Costa, direktör för EUSPA (European Union Space Program Agency), medverkade för femte gången och reflekterade över hur medvetenhet och engagemang kring rymdcyberfrågor har ökat sedan han stod på den första konferensen 2021.

Bland övriga talare fanns representanter från EU-kommissionen, europeisk industri, nationella myndigheter och akademi. Några ämnen som återkom bland flera av årets talare var vikten av europeisk autonomi, behovet av post quantum cryptography och hur viktigt det är att aktörer delar med sig av information om attacker riktade mot rymdsystem.

Konferens: Rymdforum 2025 i Trollhättan

Under 4–6 maj genomfördes Rymdforum – The Swedish Space Conference 2025, där årets arrangörer var GKN Aerospace, Trollhättan stad, Innovatum Science Park och Högskolan Väst. Temat för årets konferens var Sweden - A New Space Era där programmet gav ett brett perspektiv på rymdverksamhet i Sverige, med företrädare från de akademiska, kommersiella och statliga sidan. Det fanns även talare som representerade andra länders och internationella organisationers perspektiv.

Ett tema som återkom, men även hade en egen session under konferensen, var säkerhet och försvar inom rymdsektorn. Från det statliga perspektivet lyfte exempelvis Regeringskansliet Sveriges försvars- och säkerhetsstrategi för rymden och påpekade att även kommersiella aktörer nu fattar beslut med geopolitiska konsekvenser. Säkerhetspolisen talade även om det säkerhetspolitiska läget och dess implikationer för rymddomänen, och lyfte bland annat vikten av säkerhetstänk för kommersiella rymdaktörer och sårbarheter kopplat till utländsk underrättelseverksamhet. Den kommersiella sidan beskrev hur försvarssektorn blivit den snabbast växande marknaden inom rymdindustrin och hur företag verkar och kan bidra inom detta område.

Under konferensen lyftes även utmaningar och möjligheter inom rymdtransport, där exempelvis Jérôme Breteau, Head of the Future Space Transportation Systems Preparation Team vid ESA, pratade om vikten av europeisk rådighet gällande raketuppskjutning. En annan session berörde New Space – den växande kommersiella sidan av rymdindustrin som drivs av teknikutveckling som sänker kostnaderna för verka i och genom rymden. Här presenterade talare hur USA, Norge, Storbritannien respektive Finlands rymdekosystem och politik anpassat sig till New Space. Både under föredragen och i den tillhörande paneldiskussionen resonerade talarna kring hinder och utmaningar som de identifierat i den svenska kontexten, vilket de menar motverkar framväxten av New Space i Sverige.

Slutligen var det även en intressant session gällande hur rymden understödjer samhällsbehov och krisberedskap, där det diskuterades hur rymdteknik och data blivit avgörande för att hantera samhälleliga utmaningar och stödja offentliga tjänster. Trafikverket lyfte bland annat hur rymdförmågor kan understödja och bidra till motståndskraft i deras beredskapsarbete. Denna session betonade även behovet av ökat samarbete och kunskapsutbyte mellan beredskapsmyndigheter och rymdkunniga för att stärka kompetensen kring hur rymd kan understödja Sveriges krisberedskap.

FOI:s Jonatan Westman har under våren medverkat i två artiklar i media. En publicerades den 6 mars i Ny Teknik och handlar om Starlink, dess dominans i rymden och vilka europeiska alternativ som finns. Den andra publicerades 23 maj i Dagens Industri och berör rymden som en arena för militära och säkerhetspolitiska intressen.

Rymdstyrelsens nya regeringsuppdrag

Svensk rymdsatsning inom försvar och civil beredskap

Ukraina upprättar ett direktorat för rymdpolitik

Tjeckien och Ukrainas försvarssamarbete inom satellitkonstellationen Suziria

Hösten 2022 ingick Ukraina och Tjeckien ett försvarssamarbete, som inkluderade samarbete med den gemensamma satellitkonstellationen Suziria. I januari sändes satelliten TROLL upp i omloppsbana, som första satellit i konstellationen. Det tjeckiska bolaget TRL Space har utvecklat satelliten, som är utrustad med en hyperspektral kamera med huvudfokus på jordbruk och miljöövervakning.

Nästa satellit i projektet är Dark, där utvecklingen leds av tjeckiska Brno Space Cluster, i samarbete med TRL Space och Ukrainska specialister. Dark, olikt TROLL, är specifikt designat för att vara till militärt stöd för Ukraina, och kommer utrustas med optiska sensorer för ett övervakningssyfte. Enligt Brno Space Cluster kommer den också ha möjlighet att genomföra analyser ombord på satelliten och skicka analyserad data direkt till Ukraina. Den första Dark satelliten förväntas att uppsändas 2026, och den femte och sista 2031.

Ukraina och Tjeckien. Bild: Dim Grits, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.

Försvarsinriktad vitbok från EU betonar stärkt stöd för Ukrainas rymdförmåga

EU Kommissionens logga. Bild: European Commission, Public domain, via Wikimedia Commons.

Den 19 mars presenterade Europeiska unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och EU kommissionen en vitbok för europeiskt försvar, under namnet European Defence – Readiness 2030. Vitboken är en del av kommissionens ReArm Europe Plan/Readiness 2030 – ett försvarspaket som ger rättsliga och finansiella medel som stödjer medlemsstaternas inhemska försvarsinvesteringar.

Vitboken syftar till att stärka europeisk försvarskapacitet och presenterar förslag kring frågor såsom ökning av europeiska försvarsinvesteringar, stärkt stöd till Ukraina, åtgärder kring kritiska kapacitetsbrister samt riktlinjer för att främja en stark, motståndskraftigt och konkurrenskraftig försvarsindustriell bas.

Inom ramen för stödet till Ukraina betonar dokumentet att Ukraina bör få ökad tillgång till EU:s rymdsystem och -tjänster för att stärka landets försvarskapacitet. Kommissionen föreslår därför att Ukraina bör få godkänt att delta i EU:s rymdprogram, inklusive att de får tillgång till statliga rymdtjänster inom områden såsom positionering, navigering och tidsbestämning, kommunikation samt jordobservation.

Dessutom föreslår dokumentet att EU ska finansiera Ukrainas tillgång till rymdtjänster från EU-baserade kommersiella aktörer, för att stärka deras motståndskraft och minska risken för beroende av en enskild leverantör.

Slutligen nämner dokumentet att EU och dess medlemsstater ska ha nära samarbete med Ukraina när det kommer till att skydda ukrainsk tillgång till rymden, där ett förslag är att bjuda in Ukraina att delta i EU:s Space Information Sharing Analysis Centre (ISAC) – ett nätverk av europeiska rymdföretag som utvecklar expertis inom förebyggande åtgärder och hantering av säkerhetsutmaningar, inklusive cyberhot.

Europeiska satsningar i ljuset av det geopolitiska läget

Satellitbild över Europa. Bild: Envisat satellite, CC BY-SA 3.0 IGO via Wikimedia Commons.

I ljuset av skiften i det geopolitiska landskapet i kombination med rymdens växande betydelse för försvarsförmåga och vitala samhällsfunktioner har EU betonat den strategiska vikten av att uppnå europeisk autonomi och motståndskraft inom rymdområdet.

Vissa menar att denna ambition blivit ännu viktigare sedan Trumpadministrationens tillträde. Philippe Babtiste, Frankrikes minister för högre utbildning och forskning samt tidigare VD för Frankrikes nationella rymdorganisation (CNES), uttryckte i mars att Europa står inför en ny verklighet inom rymdsektorn där samarbetet med USA riskerar att minska framöver. Han menar därför att strategisk autonomi inom rymdsektorn spelar en nyckelroll för Europas fortsatta självständighet, säkerhet och suveränitet. Vissa bedömare menar att Babtistes ord är en av de skarpaste kommentarer på det skiftande geopolitiska läget vi sett hittills.

Nedan lyfts händelseutvecklingar under det senaste halvåret som återspeglar denna strävan efter europeisk strategisk autonomi.

Europeisk satellitkonstellation för spaning och övervakning från rymden

I mars meddelade Andrius Kubilius, EU-kommissionär med ansvar för försvar och rymdfrågor, i tidskriften Financial Times, att EU utforskar möjligheten att utöka sitt rymdprogram för militär underrättelse, där ett nytt europeiskt satellitnätverk syftar till att göra Europa mindre beroende av icke-europeiska aktörer.

Kubilius uttalande kom några dagar efter att USA tillfälligt stoppade delningen av underrättelsematerial med Ukraina. Pausen innebar bland annat att Ukraina tillfälligt inte hade tillgång till satellitbilder från Global Enhanced GEOINT Delivery (GEGD) plattformen som drivs av det amerikanska företaget Maxar Intelligence. Ukrainska trupper nyttjar denna tjänst för att studera terrängen på slagfältet, bevaka ryska trupper, avgöra omfattning av skador på infrastruktur i krigsdrabbade områden samt planera attacker mot ryska positioner. Detta händelseförlopp åskådliggjorde därmed det europeiska beroendet av bland annat amerikansk underrättelsetjänst, samt sårbarheten och riskerna med det externa beroendet.

ESA annonserade sedan i april att de fått i uppgift från EU att förbereda ett nytt program för spaning och övervakning från rymden (European Resilience from Space), som ska presenteras för budgetplanering i november. Det handlar om att utveckla ett multisensornätverk av satelliter med hög upplösning, som kan nyttjas av militär och underrättelsetjänster i Europa.

Vad detta program även illustrerar är hur ESA anammat en ny säkerhetsroll, där det bara för några år sedan skulle varit otänkbart att organisationen skulle delta i en europeisk säkerhets- och försvarsprogram.

Andrius Kubilius, EU-kommissionären med ansvar för försvar och rymdfrågor. Bild: ©Europeiska Unionen. 

IRIS² och Europeisk rådighet inom satellitkommunikation

Infrastructure for Resilience, Interconnectivity and Security by Satellite (IRIS²) är en satsning från EU för att uppnå egen rådighet inom satellitkommunikation och därigenom ökad säkerhet. Konstellationen ska bestå av 290 satelliter i låga och medelhöga omloppsbanor, som dessutom ska understödjas av existerande europeiska kommersiella och statliga satelliter i högre omloppsbana. Detta projekt ses som ett alternativ till satellitkonstellationen Starlink med sina cirka 7000 satelliter i låg omloppsbana. Då IRIS² ska ha satelliter i olika omloppsbanor, ökar det förutsättningarna för att uppnå en kontinuerlig uppkoppling över Europa. IRIS² ska tillhandahålla säker kommunikation för statliga aktörer inom EU, men även erbjuda snabbt bredband för privatpersoner och företag i Europa. Enligt tidsplanen ska den första satelliten skjutas upp 2029, och konstellationen ska vara operativ till år 2031.

Det var i december förra året som avtalet mellan EU och konsortiet SpaceRISE blev klart, och IRIS² projektet kunde påbörjas. SpaceRISE konsortium består i dagsläget av tre ledande satellitoperatörer i Europa – SES SA, Eutelsat SA och Hispasat SA, som ska leda utvecklingen, uppskjutning och drift av satelliterna. Det 12-åriga avtalet utgör grunden för att utveckla projektet i samarbeten med andra små och stora europeiska företag. ESA har också tecknat ett avtal med EU om att leda utveckling och utplaceringen av infrastruktur både i rymden och på marken för de statliga tjänsterna. Finansieringen av IRIS² kommer från offentliga investeringar av EU och ESA, tillsammans med privata investeringar från SpaceRISE. Projektet har en beräknad kostnad på cirka 10,6 miljarder euro. Svenska företag som man ser har störst chans att bli leverantörer är Ericsson, Beyond Gravity, OHB Sweden och Swedish Space Corporation, enligt Christian Hånberg från Rymdstyrelsen till Elektronik Tidningen.

Det finns dock fortfarande osäkerheter kring finansieringen för projektet. På konferensen SmallSat Europe den 27 maj, uttryckte Stephane Israël, tidigare CEO av Arianespace och nuvarande parter på Boston Consulting Group, att IRIS² är nödvändig för Europa, men att finansieringen är en utmaning. Deltagare från industrin utryckte skepsis för projektets affärsmodell, då den huvudsakligen drivs av statlig och inte kommersiella intressen, vilket gör det otydligt för privata företag vad de har att tjäna på sitt deltagande. Tidigare i maj kom det också fram att Eutelsat kan få problem med att finansiera sin del av projektet. Enligt Israël saknas det i nuläget 1 miljard euro i finansieringen, men säger att det finns hopp om utökat stöd genom det nya EU Readiness-programmet, som nämnt tidigare i detta nyhetsbrev.

I ljuset av det geopolitiska läget har det blivit allt tydligare att Europa behöver egen rådighet över sin rymdinfrastruktur, inte minst när det gäller kommunikation. I mars rapporterade Reuters att Elon Musk hotade att begränsa Ukrainas internettillgång från Starlink, i samband med diskussionerna kring mineralavtalet mellan USA och Ukraina. I och med detta har behovet av en EU-ägd satellitkonstellation, som IRIS², blivit ännu mer angeläget, då händelsen belyste sårbarheten med Europas beroende av bland annat Starlink när det kommer till satellitkommunikation.

Signeringsceremoni av IRIS² i Bryssel, Belgien den 16 december 2024, mellan Europeiska kommissionen och SpaceRISE-konsortiet. Bild: ©ESA/P. Sebirot.

ESA presenterar ny strategi

ESA publicerade i mars en ny strategi, ESA Strategy 2040, som lägger fram deras viktigaste mål under de kommande 15 åren. I denna betonades betydelsen av ökat samarbete inom det europeiska rymdekosystemet, men även vikten av europeisk rådighet och motståndskraft, med fokus på europeisk rymdtransport som är oberoende av utomeuropeiska förmågor.

U.S. Space Force introducerar ny doktrin

Bild: Staff Sgt. James Richardson, Public domain, via Wikimedia Commons.

I början av april publicerade den amerikanska rymdstyrkan USSF (United States Space Force) sin nya doktrin som fastställer rymdstyrkans riktning, uppdrag och roll som försvarsgren. Doktrinen beskriver hur nyttjandet av rymden har kommit att bli vital för USA:s välstånd, nationella säkerhet och militära kapacitet, samtidigt som den fortsatta tillgången till denna domän alltmer utmanas och hotas av fienders handlingar och förmågeutveckling.

I dokumentet beskrivs det att den amerikanska rymdstyrkans målsättning är att säkerställa att nationens intressen i, från och till rymden, kan garanteras, vilket uppnås genom ”rymdöverlägsenhet” (Space Superority). Specifikt innebär begreppet att USSF ska uppnå militärt övertag och kontroll över rymdmiljön, likt andra försvarsgrenar eftersträvar i sina respektive operativa miljöer, för att kunna skydda sina rymdtillgångar, säkerställa handlingsfrihet i och genom rymden för amerikanska och allierade aktörer, samt kunna förneka sina motståndare samma förmågor. Med detta introducerar doktrinen konceptet ”rymdkontroll” (space control) som en ny kärnfunktion för rymdstyrkan. Det i sin tur handlar om att USSF ska ha förmågan att bedriva krigföring av offensiv och defensiv karaktär i rymddomänen, vilket benämns som rymdförnekande operationer (counterspace operations). Doktrinen uttrycker att militär rymdmakt handlar om avskräckning, där USA ska demonstrera sin förmåga och vilja att göra det kostsamt för fiender att utföra antagonistiska handlingar i och genom rymddomänen.

Det ska även nämnas att kort efter att doktrinen presenterats, publicerade rymdstyrkan även dokumentet Space Warfighting: A Framework for Planners den 17 april, som vidareutvecklar konceptet rymdkontroll och diskuterar hur dessa operationer kan planeras och utföras i framtiden.

Offensiva förmågor och rymdkrigföring är områden som inte tidigare behandlats i USSF:s officiella dokument, vilket vissa menar markerar en förändring i retoriken kring rymdstyrkans uppdrag. Tidigare har fokus varit på att rymdstyrkan ska skydda amerikanska tillgångar inom rymdsegmentet, understödja och utrusta andra försvarsgrenars med rymdteknik för deras militära operationer samt säkerställa USA:s fortsatta tillgång till rymden. Doktrinen framhåller dock att dessa områden fortfarande faller inom ramen för USSF:s ansvar. Samtidigt kan doktrinen tolkas som ett tydligt skifte för rymdstyrkan och dess rollbeskrivning, där de går från att vara en stödjande tjänst till att bli ett stridande förband.

Doktrinen i sin helhet kan läsas här.

USA:s storsatsning Golden Dome – nästa generations robotförsvarssystem

Illustration av Golden Domes försvarsarkitektur. Bild: Eriknadir, CC0, via Wikimedia Commons.

I slutet av januari undertecknade Donald Trump en presidentorder som beslutade att amerikanska försvarsdepartementet ska driva utvecklingen av ett avancerat nätverk av missilförsvarssystem, under namnet Golden Dome. Inspirerat av Israels robotförsvarssystem Iron Dome och med paralleller till Ronald Regan Strategic Defense Initiative (SDI) från 1983, som gick under namnet Star Wars, ska systemet vara en heltäckande sköld som skyddar amerikanskt territorium mot hot från marken och i omloppsbana, såsom ballistiska, hypersoniska, avancerade kryssningsrobotar eller andra vapen som kan kommas vänta i framtiden. Enligt rapporten ”Golden Dome for America: Current and Future Missile Threats to the U.S. Homeland”, som släpptes i mitten av maj från amerikanska Defence Intelligence Agancy, utvecklar både Kina och Ryssland nya vapensystem som utnyttjar luckor i det existerande amerikanska missilförsvarssystemet.

I detta föreslagna försvarssystem har rymdbaserade system och applikationer en nyckelfunktion. Det nämns bland annat att systemet ska innefatta en konstellation av satelliter med uppgift att tidigt identifiera och följa robotar efter dem har avfyrats. Det diskuteras även kring en separat funktion med satelliter utrustade med motmedel som ska kunna stoppa eller förstöra dessa robotar minuter efter dess uppskjutning genom kinetiska eller icke-kinetiska förmågor. Om projektet genomförs kan det innebära att USA för första gången placerar vapen i rymden, enligt tidningen Time.

Projektet är fortfarande i ett tidigt skede, och det finns ännu inte någon konkret plan kring utförandet eller någon tydlighet kring den förväntade kostnaden för systemet. Trump har uttalat att projektet kommer kosta cirka 175 miljarder dollar, och ska vara färdig i januari 2029. Congressional Budget Office (CBO), en amerikansk federal politisk obunden myndighet med fokus på finansiella analyser, estimerade däremot i en rapport i maj att utplaceringen och driften av satelliterna som utrustas med motmedel kan komma att kosta allt från 161 till 831 miljarder dollar under en 20-årsperiod, beroende på faktorer såsom uppskjutningspriser. Republikaner i kongressen har föreslagit att redan i år avsätta 25 miljarder dollar till projektet.

Det finns flertalet kommersiella företag som vill säkra kontrakt i detta projekt, såsom Lockheed Martin, L3Harris, SpaceX, Anduril och Palantir. Samtidigt står projektet inför utmaningar, där exempelvis den amerikanska senatorn Tim Sheehy menar att trots stödet för projektet finns det fortfarande otillräcklig förståelse kring projektets komplexitet och potentiella höga kostnad. Det finns även misstro bland vissa att USA de facto kommer kunna leverera ett så pass heltäckande system som krävs för att skydda hela det amerikanska territoriet.

Kina och Ryssland gjorde ett gemensamt uttalande  där de starkt kritiserat Golden Dome, och menade att försvarssystemet skulle destabilisera den globala säkerheten och förvandla rymden till en arena för väpnad konfrontation. Nordkorea har även fördömt projektet och hänvisat till ett liknande resonemang som ovanstående, men nämner också att det kan driva på en kärnvapenupprustning.

NRO:s 200 underrättelsesatelliter i omloppsbana

I slutet av april nådde det amerikanska National Reconnaissance Office (NRO), en ny milstolpe, då de lyckats placera ut fler än 200 satelliter i omloppsbana inom loppet av två år.

NRO är en amerikansk myndighet som ansvarar för design, konstruktion, uppskjutning och underhåll av amerikanska underrättelsesatelliter. Under 2023 gick myndigheten offentligt ut med ambitionen att fyrdubbla antalet egna övervakningssatelliter och mer specifikt etablera en ”spridd arkitektur” (proliferated architecture) av satelliter i olika omloppsbanor. Denna arkitektur innebär att NRO vill övergå från att nyttja färre och större satelliter till att bruka mindre och fler, i syfte att öka täckningen, kapaciteten samt återbesöksfrekvensen vid inhämtning av satellitdata. Detta nätverk förväntas generera tiofaldig ökning av underrättelseinsamling. Fördelen med ett större nätverk av mindre satelliter är att det ökar systemets motståndskraft och redundans och därigenom minskar sårbarheten mot potentiella hot, såsom antisatellitvapen. Satsningen följer den generella trenden inom både den civila och den militära rymdsektorn, där man succesivt övergår till större konstellationer av mindre lågkostnadssatelliter, vilket bland annat möjliggjorts av de lägre kostnaderna för uppskjutning.

NRO har samarbetat med en variation av partners över de senaste åren för att få upp sina satelliter i omloppsbana. Senast den 20 april genomfördes NRO-missionen NRLO-146, där SpaceX med sin bärraket Falcon 9, rymdsatte dessa satelliter från Vandenberg Space Force Base i Kalifornien. Detta blir SpaceX:s tionde uppskjutning av satelliter för NRO:s spridda arkitektur, som enligt Reuters även inkluderar Starshields spaningssatelliter byggda av SpaceX och Northrop Grumman (nämnt i tidigare nyhetsbrev).

NRO:s uppdragsemblem för uppskjutningen NROL-146. Bild: National Reconnaissance Office, Public domain, via Wikimedia Commons.

CSIS och SWF publicerar uppdaterade rapporter om aktuella och framtida hot mot rymdsystem

I april publicerade de amerikanska tankesmedjorna Center for Strategic and International Studies (CSIS) och Secure World Foundations (SWF) sina årliga rapporter om rymdförnekande verksamheter och antisatellitförmågor. Rapporterna baseras helt på öppen data och beskriver specifika länders bedömda rymdförnekande förmågor i dagsläget och i nära framtid.

CSIS rapport Space Threat Assessment menar att det inte finns någon tydlig ny utveckling inom rymdförnekande förmågor, men att det som har hänt under året är viktig ur ett längre tidsperspektiv. Länder utvecklar och nyttjar teknologier som tydligt kan användas för att förneka tillgången till rymdinfrastruktur. CSIS ser en ökande trend med störning och vilseledning av GPS-signaler, särskilt i områden med aktiv militär konflikt, vilket också lyftes i förra årets rapport. Denna aktivitet påverkar också civila i stor grad, särskilt när det kommer till flygtrafik.

I årets rapport Global Counterspace Capabilities Report från SWF utvärderas samma stater som tidigare år. Dessa är USA, Kina, Ryssland, Indien, Australien, Frankrike, Iran, Israel, Japan, Nordkorea, Sydkorea och Storbritannien. I rapporten understryks att det i nuläget endast används icke-destruktiva rymdförnekande förmågor inom militärt försvar, men att det är en ökning i forskning och utveckling av rymdförnekande system. Såsom CSIS rapporten ser SWF också en ökande trend av störning och vilseledning av GPS signaler. Det rapporteras också om en ökning av dockning och formationsflygningsmanövrar från Ryssland och Kina, så kallade RPO:er (eng. rendezvous and proximity operations).

I Space Threat Assessement rapporten understryker författarna att det kan vara fördelaktig för stater att vara öppna med vilka rymdförnekande förmågor de besitter. Dels för att undvika hot och dels för att öppna upp för samarbeten. I samband med diskussionen kring RPO:er tas det också upp att länder borde fokusera på försvar av satelliter med till exempel ”livvakt-satelliter” för att kunna försvara sig mot den typen av attacker.

Årets rapporter finns att läsa här (CSIS) och här (SWF).

Fransk militär rymdövning – AsterX25

Den femte upplagan av den militära rymdövningen AsterX gick av stapeln i Toulouse mellan den 17 och 28 mars, organiserad och ledd av det franska rymdkommandot, CDE. AsterX är den enda militära rymdövningen som arrangeras i Europa och de fokusområden som man tränade på i år var integration, interoperabilitiet och samarbete mellan Frankrike och dess allierade samt med industrin och kommersiella partners. På plats fanns militära representanter från 12 nationer samt från flera av det franska rymdkommandots partners inom industrin. Under övningens 12 dagar utspelade sig 18 olika hotfulla scenarion i en simulerad rymdmiljö med 4000 rymdobjekt och flera markbaserade sensorer. Det fanns två olika spår på övningen, ett spår för fransk militär från olika vapengrenar där man övade på multidomänoperationer; och ett för resterande allierade militära deltagare där målet var att lära sig samarbeta för att lösa problemen.

Övningen kompletterades med en konferens arrangerad av Natos rymdexpertcenter (Space Center of Excellence) med titeln ”Space in 2040 – Deterrence, security, interoperability and technological innovation”. Natos rymdexpertcenter har också stöttat CDE i arbetet med AsterX. Bland talarna fanns representanter från militära rymdkommandon i Europa (Frankrike, Storbritannien, Tyskland, Spanien, Turkiet och Italien) samt från rymdstyrkan i USA och fokus för ett flertal av föredragen och panelerna var rymden som en nyckeldomän i multidomänoperationer, interoperabilitet i rymddomänen samt interoperabilitet som avskräckning.

Det franska rymdkommandots märke. Bild: Gouvernement français, CC BY-SA 3.0 FR, via Wikimedia Commons.

Finland och Norge har ställt sig bakom Artemisprinciperna

Finland och Norge har under början av året ställt sig bakom Artemisprinciperna och tecknat överenskommelser med USA om att efterleva dessa inom ramen för samarbetet i USA:s Artemisprogram för utforskning av månen och rymden vidare till Mars.

Finland anslöt som 53:e stat till kretsen av medlemmar i Artemissamarbetet i samband med Winter Satellite Workshop, som genomfördes i januari i Esbo, Helsingfors. Konferensen täckte in ett stort antal temaområden bland annat rymdpolicy och lagstiftning med fokus på hållbarhet, jordobservation, rymdlägesbild, samt nya teknologier. Därtill skrev Finlands finansminister under ESA:s Zero Debris Charter under första konferensdagen.

Norges minister för handel och industri signerade i maj överenskommelsen om samarbete inom Artemisprogrammet med USA i en ceremoni på Norsk Romsenter. Norge blev den 55:e staten att ansluta till Artemiskretsen.

Island (nr.30, oktober 2023), Sverige (nr.38, april 2024) och Danmark (nr.48, november 2024) har sedan tidigare också anslutit sig till Artemissamarbetet genom överenskommelser med USA och därmed är hela den nordiska gemenskapen nu deltagare i samma initiativ. Det finns i dagsläget inga specifika nordiska samarbeten inom ramen för Artemisdeltagandet, däremot deltar samtliga stater utom Island i den europeiska rymdorganisationen ESA, som i sin tur samarbetar med Nasa i projekt inom ramen för Artemisprogrammet.

EU:s rymdlagstiftning på ingång

Kinas aktiviteter i rymden

Den kommersiella utvecklingen av uppskjutning

Beroendet av rymdtjänster ökar kraftigt och med det ökar även behovet av att kunna skjuta upp satelliter. Med det spända världsläget blir uppskjutningsförmåga en strategisk tillgång och oberoende tillträde till rymden allt viktigare. Det hela kan komma att liknas vid det historiska beroendet av sjöfarten, där ”den som behärskar haven, även behärskar världen”.

Raketer för uppskjutning av satelliter benämns ”bärraketer”, och förutom tillgång till sådana behövs även en geografiskt gynnsam uppskjutningsplats. I ljuset av ovan är det inte förvånande att det runt om i världen nu pågår en omfattande utveckling av nya bärraketer och projekteras nya uppskjutningsplatser.

Dominerande inom området är USA och Kina, som båda har tillgång till flera olika typer av stora bärraketer vilket skapar redundans och suverän förmåga. Mest känt är SpaceX med sin Falcon 9 som erbjuder regelbunden och billig uppskjutning. Både SpaceX och företaget Blue Origin utvecklar nya mycket stora bärraketer, StarShip respektive New Glenn, som kan komma att omvälva marknaden.

I Europa ser man med oro på utvecklingen, både ur strategisk och ekonomisk synvinkel. Europas stora bärraket Ariane 6 befaras ha svårt att kostnadsmässigt konkurrera med USA, men däremot är den viktig för att skapa ett Europeiskt oberoende. Europa har även tillgång till den något mindre bärraketen Vega. Till skillnad från Ariane 6, som domineras av Frankrike, är Vega en italiensk raket, men bägge skjuts upp från ESA:s rymdbas i Franska Guyana.

Med de framsteg som skett inom mikroelektronik och övrig miniatyrisering kan en modern satellit göras betydligt mindre än tidigare, och då skjutas upp med mindre bärraketer. Med små bärraketer menas sådana som kan skjuta upp satelliter med en maximal vikt om cirka 1000 kg, och de senaste 10 åren har utvecklingen av dessa formligen skenat. I USA är det dock än så länge bara företagen Firefly och Rocket Lab som lyckats utveckla små bärraketer.

I mars 2025 provsköt det tyska företaget Isar Aerospace (ISAR) sin raket från den norska rymdbasen Andøya. Raketen havererade kort efter start men ISAR ser det ändå som en lyckad lärdom för framtiden. Nästa försök förmodas kunna ske 2026 och samma år hoppas även bland annat Rocket Factory Augsburg (RFA)från Tyskland, Payload Aerospace S.L. (PLD) från Spanien samt Maia från Frankrike provskjuta sina små bärraketer. RFA kommer använda sig av den nya uppskjutningsplatsen SaxaVord på Shetlandsöarna, medan PLD och Maia har valt att använda rymdbasen i Franska Guyana. I Australien planerade Gilmoure Space att provskjuta sin nyutvecklade raket i mitten av maj men på grund av tekniska problem med raketens lastutrymme har provskjutningen blivit senarelagd. InnoSpace från Sydkorea planerar en testuppskjutning från Brasilien i sommar.

Att skjuta upp små satelliter från den svenska rymdbasen Esrange har diskuterats till och från, åtminstone sedan 1980-talet. Dessa diskussioner blev mer konkreta under 2010-talet och 2019 publicerades den nationella rymdstrategin, där ett av de uttalade målen var att undersöka möjligheten att sända upp mindre satelliter från Esrange. De senaste åren har mycket av nödvändig infrastruktur kommit på plats, så som hall för klargörning och integrering, samt plats för uppskjutning. I och med färdigställande av detta invigdes Spaceport Esrange i januari 2023 som varande ”Europas första uppsändningsplats för satelliter”. Dock återstår två viktiga pusselbitar som måste komma på plats innan satellituppskjutning verkligen kan ske; det ena rör rättsliga frågor som till exempel möjligheten att kunna skjuta över norskt territorium, vilket Norge anser måste utredas närmare, och det andra rör tillgång till en lämplig bärraket. När det gäller uppskjutning av satelliter har Sverige inte tillgång till någon egen bärraket och är således helt beroende av utländska privata företag samt tillstånd från exporterande lands myndigheter.

Swedish Space Corporation (SSC), som driver Esrange, har sedan 2024 avtal med två möjliga raketleverantörer, dels företaget Perigee i Sydkorea, och dels företaget Firefly i USA. Bärraketer är i princip samma sak som ballistiska robotar. Denna typ av produkter, och teknik relaterad till detta, omgärdas därför av exportkontroll. För att skydda teknikspridningen krävs även ett så kallat Technology Safeguard Agreement (TSA) vilket är ett bilateralt avtal. Sverige och USA tecknade ett sådant avtal den 20 juni. I dagsläget kan dock SSC inte ge besked om när satellituppskjutning från Esrange kan ske, men tror att detta är möjligt ”om några år”. 

Animation av SSC:s nya Spaceport Esrange. Bild: Swedish Space Corporation.

Vid frågor om nyhetsbrevet och dess innehåll kontakta: linn.mattsson@foi.se

Medverkande vid FOI:
Elvira Hjertström (red.)
Henriette Trollvik
Linn Mattsson
Jonatan Westman
Ola Rasmusson
Anna Maria Wårlind
Niklas Wingborg
Louise Fischer
Torbjörn Sundberg
Simon Ringqvist
Sara Nilsson
Sofia Bergström

Globala satellitnavigeringssystem: En översikt över öppna signaler och tjänster
Sofia Bergström, Sara Nilsson, oktober 2024
FOI-R--5610--SE

En multimodal nätverksanalys av rymddomänens utveckling genom tre eror
Jonatan Westman, Linn Mattsson, Frank Guldstrand, januari 2025
FOI-R--5682--SE

Kina i Rymddomänen - bland skrot och hot - Ett försvars- och säkerhetsperspektiv
Anna Maria Wårlind, Linn Mattsson, Andreas Johlander, februari 2025
FOI-R--5673--SE

Space & Missile Defense Symposium
5–7 augusti, Huntsville

Small Satellite Conference
10–13 augusti, Salt Lake City

World Satellite Business Week
15–19 september, Paris

AMOS
16–19 september, Maui

International Astronautical Congress (IAC)
29 september–3 oktober, Sydney

Reinventing Space Conference
27–29 oktober, London

Defence in Space
28–29 oktober, London

ESPI Autumn Conference
28–29 oktober, Wien

Global MilSatCom
3–6 november, London

Security for Space Systems (3S)
4–6 novermber, Noordwijk

CyberSat
17–18 november, Reston

Space Tech Expo Europe
18–20 november, Bremen

Asia-Pacific Regional Space Agency Forum
18–21 november, Cebu

Spacepower Conference
8–13 december, Orlando