|
|
NCH:s nyhetsbrev
November 2024
|
|
|
|
|
|
|
Nu är det bara dagar kvar till NCH:s forskningskonferens om förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck i förskola och skola. Program och praktisk information för er som har anmält er finns på hedersförtryck.se. Förutom ett stort deltagarantal på plats har vi fått många frågor om att ta del av konferensen digitalt. Konferensen kommer att spelas in och göras tillgänglig på hedersförtryck.se i efterhand.
Vi ser fram emot att träffa alla deltagande forskare, praktiker och åhörare den 19 november på Konsert & Kongress i Linköping!
Mer information
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Den 16–17 september 2025 hålls en forskningskonferens om hedersrelaterat våld och förtryck i Göteborg. Arrangörer är Barnafrid vid Linköpings universitet, Jämställdhetsmyndigheten, Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck och Nationellt centrum för kvinnofrid.
Håll utkik efter mer information här i början av 2025!
|
|
|
|
|
|
|
|
Och vilken nytta har du av det i ditt arbete? Det vill vi gärna veta. Inom några dagar får du en enkät i mejlkorgen med några frågor om nyhetsbrevet, som tar ungefär 10 minuter att besvara. Vi är mycket tacksamma för att du hjälper oss att utvärdera och förbättra nyhetsbrevet genom att lämna dina synpunkter. NCH:s nyhetsbrev startade i mars 2024 och har sedan dess utkommit sex gånger.
|
|
|
|
|
|
"Man vill ju finnas!" är en handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter. Den publicerades första gången 2014 och har nu reviderats. Handboken bygger på intervjuer med 13 ungdomar som själva lever med skyddade personuppgifter. Förutom att förmedla lättförståelig och praktiskt användbar information, är förhoppningen att handboken ska skapa igenkänning och förmedla en känsla av gemenskap med andra barn och unga som lever under liknande förhållanden.
Till handboken och nyhet om handboken
|
|
|
|
|
|
|
|
Är du socialsekreterare och arbetar med utredningar av barn i en hederskontext? Socialstyrelsen har utvecklat Heva, ett bedömningsstöd som hjälper socialtjänsten att upptäcka och bedöma utsatthet för hedersrelaterat våld hos barn mellan 12 och 17 år. Heva är framtaget enligt bästa tillgängliga kunskap och har testats i svensk socialtjänst. I mars 2025 erbjuder Socialstyrelsen i samarbete med NCH två utbildningstillfällen om bedömningsstödet – ett i Stockholm och ett i Göteborg.
Mer information och anmälan
|
|
|
|
|
|
En utredning föreslår att äktenskap mellan kusiner och andra nära släktingar förbjuds, utan möjlighet till dispens. Förslaget motiveras med att det kan motverka hedersförtryck och annan ofrihet i samband med ingående av äktenskap. Utredningen bedömer att det även finns medicinska risker för barn vars föräldrar är kusiner, men att detta i sig inte motiverar ett förbud mot kusinäktenskap.
|
|
|
Det föreslås även ett förbud mot att erkänna utländska kusinäktenskap i Sverige, oavsett makarnas anknytning till Sverige vid vigseltillfället. För erkännande föreslås undantag kunna göras vid synnerliga skäl. Utredningen hade bland annat i uppdrag att lämna förslag på hur ett förbud mot kusinäktenskap kan utformas. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
Till utredningen
Till utredningens uppdrag
|
|
|
|
|
|
Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att preskriptionstiden vid grov fridskränkning och hedersförtryck mot barn ska räknas från den dag målsäganden fyller 18 år. Regeringen går emot utredningens förslag, som inte såg behov av ytterligare särlagstiftning gällande preskriptionsregler för brott mot barn. Ett skäl för regeringens förslag är att barn inte alltid förstår eller förmår berätta vad de har varit med om förrän de blivit vuxna. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2025.
Till lagrådsremissen
|
|
|
|
|
|
Göta hovrätt fastställer Örebro tingsrätts dom och dömer en 22-årig man till livstids fängelse för mord på sin gravida flickvän. Till skillnad från tingsrätten anser hovrätten inte att åklagaren har förmått visa att brottet begicks helt eller delvis med ett hedersmotiv. Både åklagaren och försvaret har åberopat bland annat forskare som sakkunniga för att styrka, respektive bestrida, att det förelåg ett hedersmotiv och hovrätten konstaterar att vittnenas uppfattning om detta går isär.
Dom i Göta hovrätt 9 oktober 2024, mål B 2587-24
|
|
|
|
|
|
Västmanlands tingsrätt dömer en mamma till villkorlig dom och dagsböter för att ha fört sina två döttrar ut ur Sverige, i strid med flickornas utreseförbud. Det är den första domen om brott mot utreseförbud enligt 45 § i lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), sedan bestämmelsen infördes 2020. Tingsrätten konstaterar att mamman kände till innebörden av utreseförbuden. Att mamman tog tåget med döttrarna till Köpenhamn och därefter flög vidare, tyder också på att hon agerade uppsåtligt, anser tingsrätten. Flickorna riskerade att utsättas för könsstympning utomlands.
Dom i Västmanlands tingsrätt 1 oktober 2024, mål B 4774-24
I en annan dom i Jönköpings tingsrätt, frikänns en mamma och en vuxen syster från att ha fört en 12-årig flicka ut ur Sverige i strid med ett utreseförbud hösten 2022. Flickan har fortfarande inte återvänt till Sverige. Enligt tingsrätten har mamman inte varit delaktig i att föra dottern ut ur landet. Systern var med när flickan lämnade Sverige men hennes agerande anses inte ha något samband med att resan företogs, varför även hon frikänns.
Dom i Jönköpings tingsrätt 31 oktober 2024, mål B 3968-23
|
|
|
|
|
|
Ett föräldrapar döms i Uppsala tingsrätt för barnäktenskapsbrott till villkorlig dom och samhällstjänst. Målsäganden hävdar att hon gifte sig med sin kusin i Syrien av fri vilja när hon var 17 år. Men enligt tingsrätten har uppgiften att föräldrarna misstyckte till dotterns giftermål mycket lågt bevisvärde. Det finns heller ingenting i utredningen som talar för att föräldrarna försökte förhindra äktenskapet. För vårdnadshavare är underlåtelse att avvärja ett äktenskap tillräckligt för att dömas för barnäktenskapsbrott.
Dom i Uppsala tingsrätt 25 oktober 2024, mål 868-23
|
|
|
|
|
|
En ung kvinna skadade sig allvarligt när hon hoppade från ett fönster på andra våningen efter att ha blivit inlåst och isolerad av sin familj. Nu döms kvinnans föräldrar och farbror till fängelse för olaga frihetsberövande. Föräldrarna döms även för bland annat misshandel. Tingsrätten anser att flera omständigheter talar för att det finns tydliga inslag av heder i familjens agerande. Straffvärdet har skärpts till följd av att handlingarna har haft ett hedersmotiv.
Dom i Växjö tingsrätt 21 oktober 2024, mål B 3820-24
|
|
|
|
|
|
Flera myndigheter får i uppdrag av regeringen att stärka och främja sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), med särskilt fokus på områden där utanförskapet är stort. Det kan exempelvis handla om åtgärder mot begränsningar av människors sexualitet eller rätt att välja partner. Folkhälsomyndigheten ska samordna arbetet och ansvara för den samlade kunskapsspridningen till kommuner, regioner och civilsamhället. NCH ska bistå med kunskap i arbetet.
Uppdraget ska slutredovisas den 31 mars 2028. Slutredovisningen ska innehålla förslag på fortsatta utvecklingsinsatser inom området.
Till uppdraget
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Folkhälsomyndigheten och Skolverket får i uppdrag att uppdatera och komplettera åldersanpassat stödmaterial för undervisning inom området sexualitet, samtycke och relationer för alla skolformer. Myndigheterna ska bland annat ta fram kunskapsunderlag som stärker elevernas tillgång till information om sexuella och reproduktiva rättigheter. Kunskapsunderlaget bör ge vägledning kring hur skolan kan möta utmaningar som drabbar elever som lever med hedersrelaterat våld och förtryck. Uppdraget ska slutredovisas den 1 mars 2027.
Till uppdraget
|
|
|
|
|
|
Socialstyrelsen har publicerat vägledningen ”Att vilja se, vilja veta och att våga fråga” för att öka förutsättningarna inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten att upptäcka våldsutsatthet. Socialstyrelsen rekommenderar att frågor om våldsutsatthet rutinmässigt ställs inom mödrahälsovården, vuxenpsykiatrin samt barn- och ungdomspsykiatrin. I nästa steg ska rekommendationer tas fram för missbruks- och beroendevården.
Till vägledningen
|
|
|
|
|
|
Nationell uppföljning av socialtjänstens omställning (NUSO) är den hittills största studien av svensk socialtjänst. Studien kombinerar forskning med individbaserad systematisk uppföljning i 130 kommuner och ska stödja kommunerna i att utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst. Nu presenteras den första delstudien av Sveriges Kommuner och Regioner samt Karlstads universitet, som bygger på 21 000 avslutade barnavårdsutredningar. Studien visar bland annat att äldre barn får fler insatser än yngre, att barn med svensk bakgrund får fler insatser än barn med utländsk bakgrund och att barn i mindre kommuner får insatser i större utsträckning än barn i större kommuner.
Till delstudien och nyhet om delstudien
Mer information om NUSO
|
|
|
|
|
|
Barn med två utlandsfödda föräldrar har lägre sannolikhet att placeras med stöd av socialtjänstlagen eller LVU än barn med Sverigefödda föräldrar som har liknande socioekonomiska förhållanden. Det visar en registerstudie som Socialstyrelsen har gjort av alla barn födda mellan 1991 och 2020, som har varit placerade någon gång under sin uppväxt. Socialstyrelsens slutsats är att socialtjänsten behöver bli bättre på att nå ut med stöd och insatser till alla grupper av barn och unga, särskilt i socioekonomiskt utsatta områden.
Till rapporten
|
|
|
|
|
|
|
|
Befolkningens förtroende för socialtjänsten är relativt litet, samtidigt som kunskapen om socialtjänstens arbete är låg. Det visar en nationell undersökning av förtroendet för socialtjänstens arbete med barn, unga och familjer som Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har genomfört. I undersökningen uppger många att de skulle ta hjälp av familj eller vänner snarare än socialtjänsten vid sociala problem. Myndigheten konstaterar att detta kan bidra till segregation och att det är särskilt viktigt för personer som utsätts för hedersförtryck att inte vara utlämnade till sitt eget nätverk.
Till rapporten
|
|
|
|
|
|
|
|
Myndigheten för delaktighet (MFD) har kartlagt vilka stödmaterial som finns för att förebygga, upptäcka och utreda våld mot barn och unga med funktionsnedsättning. Kartläggningen innehåller flera stödmaterial med fokus på barn och unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. MFD konstaterar att det är centralt att sprida och implementera befintliga material bland yrkesverksamma.
Till kartläggningen
|
|
|
|
|
|
|
|
Folkhälsomyndigheten har skickat ut enkätundersökningen SRHR2024 till 60 000 slumpvis utvalda personer i åldern 16–84 år. Syftet är att ta fram kunskap om hur den sexuella och reproduktiva hälsan ser ut i Sveriges befolkning. I enkäten ingår även frågor om utsatthet för olika former av våld eller tvång, däribland hedersrelaterat våld och förtryck. Resultatet från SRHR2024 publiceras under 2026.
Mer information
|
|
|
|
|
|
Språkvetarna Pia Raattamaa Visén och Anna Vogel har publicerat en artikel i ett forskningsprojekt om ungdomars uppfattning om heder, som genomförs i samarbete med Rädda Barnen. Forskarna undersöker hur högstadieelever förhandlar om begreppet heder vid ett möte med Elaf Ali, författare till boken ”Vem har sagt något om kärlek? Att bryta sig fri från hedersförtryck”. En slutsats är att lärare genom kritisk läsning kan hjälpa elever att bli medvetna om sina egna antaganden, vilket stärker deras förståelse för sin sociala miljö och hur identitet och samhälle samspelar med litteraturen.
Till artikeln (s. 247)
|
|
|
|
|
|
Resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck i Västernorrland har tagit fram en digital handbok för yrkesverksamma inom socialtjänsten. Handboken ska ge en övergripande bild av hedersrelaterat våld och förtryck, råd och vägledning för att agera i akuta situationer samt vad som är viktigt att tänka på i utredning. Handboken utgår från en tidigare handbok för socialtjänsten från Länsstyrelsen Västernorrland.
Till handboken
|
|
|
|
|
|
Personal från öppna förskolan och familjecentralerna i Enköpings och Uppsala kommuner såg ett behov av att stärka kunskapen om hedersvåld och våld i nära relationer. Efter en skräddarsydd utbildning från Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) har de fått nya verktyg för att fånga upp, bemöta och ställa rätt frågor till föräldrar som kan vara utsatta för våld.
Mer information
|
|
|
|
|
|
|
|
Under 2025 utlyser Vetenskapsrådet projektbidrag inom området jämställdhet och brottslighet. Bidrag kan beviljas till exempel för studier av våld i nära relationer, sexualiserat våld eller hedersrelaterat våld och förtryck. Utlysningen sker inom det nationella forskningsprogrammet om brottslighet och är öppen 26 februari–1 april.
Mer information
|
|
|
|
|
|
NCH:s forskningskonferens riktar sig till yrkesverksamma som arbetar i eller samverkar med förskola och skola. Den äger rum på Konsert & Kongress i Linköping och går även att se i efterhand på hedersförtryck.se. Sista anmälningsdag har passerat.
Mer information
|
|
|
|
|
|
Institutet för forskning om mångreligiositet och sekularitet (IMS) vid Södertörns högskola arrangerar ett digitalt seminarium om heder i ett mångreligiöst Sverige. Seminariet utgår från boken "Hedersrelaterat våld och förtryck: Professionellas uppdrag och utmaningar". Medverkar gör bokens två redaktörer Pernilla Ouis och Sara Högdin, forskare i socialt arbete, samt David Thurfell, forskare i religionsvetenskap.
Mer information och anmälan
|
|
|
|
|
|
Digitalt lunchseminarium arrangerat av organisationen Brottsofferjouren. Bland annat diskuterar chefsåklagare Torsten Angervåg om det behövs ytterligare lagstiftning på området, eller snarare utökad tillämpning av den befintliga lagstiftningen. Sista anmälningsdag är 19 november.
Mer information och anmälan
|
|
|
|
|
|
Spridningskonferens arrangerad av de fem myndigheter som har haft ett regeringsuppdrag att arbeta för ökad upptäckt av våld. Under dagen presenteras framgångsfaktorer och utmaningar i arbetet samt goda exempel på att ställa frågan om våld i ordinarie verksamhet. Konferensen sänds digitalt och sista anmälningsdag är 22 november.
Mer information och anmälan
|
|
|
|
|
|
Halvdagskonferens om Västra Götalandsregionens arbete för att personal inom barnhälsovården ska känna sig trygga i att möta och ha en respektfull dialog med vårdnadshavare om könsstympning av flickor och kvinnor. Konferensen hålls i Regionens hus i Göteborg (fullbokat) samt sänds digitalt via Teams. Sista anmälningsdag är 2 december.
Mer information och anmälan
|
|
|
|
|
|
Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) har tagit fram Nexum HRV – ett verktyg för sammanhållet stöd till familjer i en hederskontext. Vid detta tillfälle hålls en webbaserad workshop om hur Nexum kan implementeras i din kommun eller region.
Mer information om Nexum och anmälan till workshopen
|
|
|
|
|
|
Socialstyrelsen erbjuder i samarbete med NCH ett utbildningstillfälle i Stockholm och ett i Göteborg om Socialstyrelsens bedömningsstöd Heva, för utredningar av barn mellan 12 och 17 år som lever i en hederskontext. Det finns 100 platser per tillfälle till den kostnadsfria utbildningen och sista anmälningsdag är 3 februari.
Mer information och anmälan
|
|
|
|
|
|