Omedelbara åtgärder krävs för att minska läkemedelsrester i miljön
Läkemedelsrester är vitt spridda i miljön. Vissa läkemedelssubstanser förekommer i så höga nivåer att de utgör en risk för levande organismer. Detta visar resultat från det treåriga EU-projektet Clear Waters from Pharmaceuticals (CWPharma) som nyligen har avslutats.
Länsstyrelsen Östergötland deltog i projektet tillsammans med andra myndigheter, forskare och avloppsreningsverk från sju östersjöländer. Syftet med projektet var att minska spridningen av läkemedelsrester till Östersjön.
Länsstyrelsen samordnade arbetet med att kartlägga utsläpp, miljörisker och konsumtion av cirka 80 aktiva läkemedelssubstanser i östersjöregionen. Provtagningar genomfördes i utvalda avrinningsområden. I Sverige genomfördes provtagningar inom Motala ströms avrinningsområde, från Vättern till Bråviken
- Den utbredda och ställvis höga förekomsten av läkemedelsrester i miljön visar att det krävs omedelbara åtgärder för att minska risken för negativa miljöeffekter och utveckling av antibiotikaresistens, säger Helene Ek Henning, ekotoxikolog på Länsstyrelsens vattenenhet.
I projektet genomfördes tester i pilot- och fullskala för att rena avloppsvatten från läkemedelsrester, bland annat på Tekniska Verken i Linköping. Andra åtgärder som utvärderades var till exempel förbättrad hantering av överblivna läkemedel, samt ökad anslutning till det kommunala avloppsnätet.
- Vi kan inte minska dessa utsläpp med en enda lösning. Både förbättring i avloppsvattenshantering och avfallshantering samt en mer försiktig användning av läkemedel behövs för att ta itu med detta problem, säger Noora Perkola, forskare vid Finlands miljöcentral och projektledare för projektet CWPharma.
Rekommendationerna på åtgärder som togs fram inom CWPharma är uppdelade i tre kategorier:
1) Åtgärder för att öka miljömedvetenhet: En del av de aktiva läkemedelssubstanserna som är farliga för miljön kan ersättas med liknande substanser som är mindre farliga för miljön. Alla östersjöländer bör även ha en välfungerande hantering av läkemedelsavfall.
2) Tekniska åtgärder: Ett viktigt första steg är att alla östersjöländer uppfyller det nuvarande och kommande avloppsdirektivet. Större avloppsreningsverk bör snarast utrustas med avancerad reningsteknik för att avlägsna läkemedelsrester och andra miljöfarliga ämnen.
3) Kunskapshöjande åtgärder om utsläpp, halter och miljörisker: Halter av läkemedel bör följas upp inom miljöövervakning och utsläppskontroll. För att förbättra bedömning av miljörisker behövs ytterligare forskning, särskilt om den sammanvägda effekten av läkemedelsrester i miljön.
Länsstyrelsen Östergötland håller nu på att rigga ett större projekt tillsammans med projektpartners runt Östersjön för att öka kunskaperna om veterinärmedicinska läkemedel och deras inverkan på antimikrobiell resistens i miljön.
Här kan du läsa samtliga resultat från kartläggningen av utsläpp, miljörisker och konsumtion av läkemedelssubstanser i östersjöregionen.
CWPharma-projektets hemsida.
CWPharma-projekthistoria.
-
Projektet pågick mellan oktober 2017 och december 2020.
-
Gruppen bestod av 15 organisationer från sju länder i Baltikum: Danmark, Estland, Finland, Tyskland, Lettland, Polen och Sverige. Arbetet samordnades av Finlands miljöcentral (SYKE). Partners från Sverige var Länsstyrelsen Östergötland och Tekniska verken i Linköping AB. Projektet stöddes även av flera associerade organisationer.
-
CWPharma finansierades till 75 procent[ÅP1] av EU:s Interreg Baltic Sea Region Program 2014–2020. Länsstyrelsen fick även medfinansiering från Havs- och vattenmyndigheten genom anslag 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö. Projektet var utpekat som ett så kallat flaggskeppsprojekt eftersom det låg i linje med EU:s strategi för Östersjömiljön.
|
