NCH:s nyhetsbrev

Besök könsstympning.se och sprid gärna vidare informationen till kollegor och nätverk!

Till nyheten

Vill du använda dig av informationsmaterial kopplat till vägledningen eller material som vänder sig till utsatta eller närstående om det rättsliga skyddet mot hedersrelaterad brottslighet?

Här finns budskap på flera språk anpassade för olika kanaler

Regeringen föreslår kriminalisering av oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp

Regeringen har fattat beslut om en lagrådsremiss med förslag att kriminalisera oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp. Regeringens förslag att oskuldsintyg ska bli straffbart går emot utredningens bedömning. Underlåtenhet att avslöja barn- och tvångsäktenskap föreslås också kriminaliseras. Straffet för oskuldskontroll eller oskuldsingrepp föreslås bli fängelse i högst ett år och för oskuldsintyg böter eller fängelse upp till sex månader. Att inte avslöja eller förhindra barn- eller tvångsäktenskap kommer att straffas enligt de regler som redan finns för att inte avslöja brott.

NCH har i sitt remissyttrande föreslagit kriminalisering av oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp och välkomnar att regeringen nu tar steg i denna riktning.

Till lagrådsremissen

Till NCH:s yttrande

Negativ social kontroll föreslås kunna ligga till grund för vård enligt LVU

Delbetänkandet av Utredningen om stärkt barnrättsperspektiv innehåller en översyn av grunderna för vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Utredningen bedömer bland annat att barn på grund av hedersrelaterat våld och förtryck inte alltid får vård i tid eller att vården är otillräcklig enligt nuvarande bestämmelser. Genom att lägga till begreppet ”negativ social kontroll” i 2 § LVU förtydligas att påtryckningar, kontroll, hot eller tvång som begränsar barns livsutrymme och rätt till utveckling är förhållanden i hemmet som kan ligga till grund för ett ingripande. Övriga delar av utredningens uppdrag kommer att redovisas senast 30 januari 2026.

Till delbetänkandet

Hedersförtryck mot barn har fått förlängd preskriptionstid

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ny straffrättslig preskriptionslagstiftning. De nya reglerna innebär att preskriptionstiden vid grov fridskränkning och hedersförtryck mot barn ska räknas från den dag målsägande fyller 18 år. Regeringen går emot utredningens förslag, som inte såg behov av ytterligare särlagstiftning gällande preskriptionsregler för brott mot barn. Ett skäl för regeringens förslag är att barn inte alltid förstår eller förmår berätta vad de har varit med om förrän de blivit vuxna. Lagändringarna började gälla den 1 april 2025.

Till betänkandet

Anledningen till att pappan dömdes till lagens strängaste straff beror på att tingsrätten fann att familjen levde i en hederskontext och att brodern därför inte hade kunnat genomföra mordet utan sanktion från fadern. Tingsrätten ansåg att åklagaren på ett övertygande sätt visat att motivet till gärningarna var hedersrelaterade. Kvinnans mamma friades från alla anklagelser eftersom hon menar att hon inte ville att dottern skulle mördas i gärningsögonblicket, och därför inte hade uppsåt när mordet begicks.

Växjö tingsrätt dom 4 april 2025 mål B 2655-24

Uppföljning av regeringens reform av skyddat boende

Socialstyrelsen har fått i uppdrag att stödja tillämpningen av det nya regelverket gällande skyddat boende som trädde i kraft 1 april 2024. Myndigheten ska ta fram och sprida kunskapsmaterial om regelverket och om barns utsatthet för olika former av våld, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck. Socialstyrelsen ska också ta fram ett bedömningsstöd för placering av barn i skyddat boende. Statskontoret har i sin tur fått i uppdrag att följa upp och analysera effekterna av det nya regelverket.

Till Socialstyrelsens uppdrag

Till Statskontorets uppdrag

Det handlade om totalt 134 personer, varav 89 barn. UD har kunnat bekräfta att 72 personer, varav 48 barn har återvänt till Sverige. De vanligaste länderna personer fördes till eller kvarhölls i var Somalia, Irak, Kenya och Syrien.

Under 2023 hanterade UD 66 ärenden som rörde 136 personer och under 2022 hanterade UD 65 ärenden som rörde 120 personer.

Till UD:s statistik om familjrelaterat tvång i utlandet

Behov av lagändringar för att införa ett nationellt system för bortförda personer

I sin delredovisning av regeringsuppdraget att lämna förslag på hur ett nationellt inrapporterings- och uppföljningssystem kan utformas för ärenden där barn eller vuxna har blivit bortförda utomlands, drar Jämställdhetsmyndigheten slutsatsen att det kommer att krävas lagändringar för att systemet ska bli ändamålsmässigt.

Myndigheten bedömer att insamling och behandling av personuppgifter behöver ske för att få en bild av omfattningen och utvecklingen över tid. En särskild registerlag kan specificera vilka personuppgifter som får hanteras och hur de får användas.

Jämställdhetsmyndigheten arbetar vidare med förslag på utformning av systemet och ska slutredovisa uppdraget senast 30 april 2026.

Till Jämställdhetsmyndighetens delredovisning

Meddelandeblad från Socialstyrelsen om nya socialtjänstlagen

Socialstyrelsen har publicerat två nya meddelandeblad om vad som gäller enligt den nya socialtjänstlagen, som föreslås träda i kraft den 1 juli. I det ena meddelandebladet informerar Socialstyrelsen om nyheterna i den nya lagen. Det andra meddelandebladet innehåller information om vad som gäller för insatser utan individuell behovsprövning. Båda meddelandebladen innehåller även information om arbetet med personer som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Meddelandebladen informerar om lagförslag som ännu inte är beslutade och kan därför komma att uppdateras efter riksdagens beslut 20 maj 2025.

Till nyheten hos Socialstyrelsen

Undervisning om hedersrelaterat våld och förtryck saknas på många skolor

Skolinspektionen har granskat ämnesundervisningen i 30 grundskolor och 30 gymnasieskolor utifrån sitt regeringsuppdrag att granska skolornas arbete i det nya kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer. Granskningen visar att majoriteten av de granskade skolorna behöver höja kvaliteten i undervisningen.

Eleverna ges inte alltid möjlighet att fördjupa eller bredda sina kunskaper, och de möter sällan innehållet hedersrelaterat våld och förtryck. Flera skolor kan också förbättra arbetet med att skapa ett tillitsfullt klassrumsklimat.

Flera elever säger i intervjuer att de inte vet vad hedersförtryck är, men att de skulle vilja lära sig om det. Många lärare tycker att hedersproblematik är ett känsligt och svårt ämne, på vissa skolor uppger personal att ämnet inte prioriteras på grund av att de inte har elever som lever i en hederskontext.

Till rapporten Undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer

Färre kommuner erbjuder föräldraskapsprogram mot HRV

Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd har publicerat en sammanställning av de föräldraskapsstödsprogram som erbjöds i Sveriges kommuner och regioner 2024. 73 kommuner använde sig av föräldraskapsstödsprogrammet ”Föräldraskap i Sverige”, som riktar sig till utrikesfödda föräldrar och behandlar frågor om bland annat hedersrelaterat våld och förtryck. Detta är en minskning jämfört med 2023 då 91 kommuner använde programmet. Endast en kommun använde programmet ”Pappa kom hem” som riktar sig till föräldrar med flyktingbakgrund och inkluderar frågor om hederskultur, ingen kommun använde programmet 2023.

Till översikten av program och metoder för föräldraskapsstöd

Jämställdhetsmyndigheten föreslår flera rekommendationer som syftar till att förbättra stödet för hbtqi-personer utsatta för våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.

Till rapporten Utanför normen, utanför skyddsnäten?

Bristande information om hbtqi och hedersrelaterat våld och förtryck på kommunernas hemsidor

En kommunkartläggning har genomförts av Jämställdhetsmyndigheten som underlag till rapporten ovan. 30 kommuners hemsidor har granskats för att se om det finns information om våld mot hbtqi-personer, funktionshinderrelaterat våld och hedersrelaterat våld och förtryck.

Resultaten visar att drygt hälften av kommunerna har information om hbtqi-personers utsatthet och vart de kan vända sig för stöd. Endast åtta hemsidor nämner sambandet mellan hbtqi och hedersrelaterat våld. Fem av 30 kommuner har ingen information om hedersrelaterat våld och förtryck och bara två hemsidor tar upp att personer med funktionsvariation kan vara utsatta.

Läs mer om kommunkartläggningen i bilaga 4 i rapporten Utanför normen, utanför skyddsnäten?

Det brottsförebyggande arbetet har förstärkts men metoder för att förebygga HRV efterfrågas

Det brottsförebyggande arbetet har stärkts under 2024, visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet. Samtidigt finns fortsatt behov av mer tid och stöd för att implementera ett kunskapsbaserat arbetssätt. Ekonomisk och organiserad brottslighet är de brottstyper där kommunerna i högst utsträckning efterfrågar ökad kunskap om metoder för det förebyggande arbetet. Nästan hälften av kommunerna efterfrågar ökad kunskap om metoder för att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck.

Till rapporten Det brottsförebyggandet arbetet i Sverige

Internationell forskningsöversikt om hedersrelaterat våld publicerad

Nu finns en internationell översikt som presenterar forskningsresultat om hur hedersrelaterat våld tar sig uttryck i olika delar av världen. Den tar upp vilka som drabbas och vilka som är förövare, men också vad det är som gör att hedersrelaterat våld ökar respektive minskar. Den innefattar även vilken typ av hjälp som behövs, både akut, långsiktigt och förebyggande.

Översikten bygger på en systematisk sökning i internationella databaser och spänner över flera olika forskningsdiscipliner. Den sammanfattar och beskriver internationell forskning som publicerats under de senaste 30 åren.

Forskningsöversikten har tagits fram av Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet och är resultatet av ett uppdrag från regeringen till Jämställdhetsmyndigheten.

Till forskningsöversikten Honour, Violence and Gender. An international research review

HRV är ett stort samhällsproblem – men kunskapsluckor kvarstår gällande omfattningen

Jämställdhetsmyndigheten redovisar och analyserar varje år resultat av myndigheter och andra aktörers arbete för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Flest åtgärder har tagits inom delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Myndigheten bedömer samtidigt att arbetet kan utvecklas, bland annat gällande det brottsförebyggande arbetet och rutiner för att upptäcka våld.

I rapportens bilaga presenteras en lägesbild av delmålen, där lyfts hedersrelaterat våld och förtryck fram som ett stort samhällsproblem men där svårigheter kvarstår i att kartlägga omfattningen hos befolkningen som helhet. Däremot visar flera studier att utsattheten är utbredd bland unga kvinnor och män.

Till resultatrapporten

Till bilagan Jämställdheten i Sverige

Rapporterna bygger på 88 djupintervjuer och en enkätundersökning med 543 frihetsberövade barn och unga. En fördjupad studie och analys finns i rapporten ”Det har alltid funnits våld, alltså när det har funnits problem” som vi skrev om i nyhetsbrevet i mars.

Till Barnombudsmannens årsrapport

Till rapporten ”För varje minut som går och ingen gör något för att hjälpa barn, så blir det bara värre.”

Brist på rätt stöd ökar risken för att barn med funktionsnedsättning hamnar i destruktiva miljöer

I en ny rapport belyser Myndigheten för delaktighet (MFD) den ökade sårbarheten hos barn och unga med funktionsnedsättning när det gäller normbrytande beteende och rekrytering till kriminella miljöer.

Kartläggningen bygger på tidigare och ny sammanställd kunskap och dialoger med yrkesverksamma och forskare. Den visar att barn och unga med funktionsnedsättning löper större risk för att utveckla normbrytande beteende. MFD betonar vikten av tidig upptäckt och insatser för att förebygga dessa risker och bromsa en ogynnsam utveckling.

I resultatet lyfts att hedersnormer kan påverka tillgången till stöd, eftersom funktionsnedsättningar kan vara förknippade med skam i en hederskontext. Föräldrar kan då försöka dölja barn och ungas funktionsnedsättningar. Hedersnormer kan också innebära risk för bortgifte. Yrkesverksamma har berättat om barn och unga som har förts utomlands och inte kommit tillbaka.

Till rapporten Brottsförebyggande arbete för barn och unga med funktionsnedsättning

Nytt EU-gemensamt nummer för våldsutsatta och stöd via chatt

Kvinnofridslinjen har fått ett nytt telefonnummer, 116 016. Dit kan den som utsätts för hedersrelaterat våld, våld i nära relation eller prostitution och människohandel ringa för att få stöd och hjälp. Numret är detsamma i hela EU och en del av en EU-gemensam strategi för stöd till våldsutsatta.

Kvinnofridslinjen drivs av Nationellt centrum för kvinnofrid, som nu också erbjuder stöd via chatt på sina fyra stödlinjer, däribland Rätt att välja, för den som är utsatt för kontroll, hot och våld i hederns namn. Chattstödet är öppet två dagar i veckan.

Läs mer hos Nationellt centrum för kvinnofrid