|
|
|
NCH:s nyhetsbrev
Mars 2025
|
|
 |
|
|
|
|
|
Nu kan vi erbjuda en engelsk sammanfattning av vår nyligen publicerade rapport Omvärldsanalys – trender, analyser och bedömningar gällande området hedersrelaterat våld och förtryck.
Översättningen har tagits fram för att icke svensktalande aktörer inom fältet ska kunna ta del av utvecklingen i Sverige inom politik- verksamhets- och kunskapsområdet det senaste året.
Ta del av den engelska sammanfattningen här
Inte läst den svenska rapporten än? Du hittar den här
|
|
|
|
|
|
|
Nu kan du ta del av vad vi på NCH gjort under 2024 i vårt uppdrag att stödja och bidra till ett strategiskt, förebyggande och kunskapsbaserat arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck.
Vi beskriver arbetet med regionala resurscentra mot hedersrelaterat våld och förtryck, arbetet med att ta fram grundkursen om hedersrelaterat våld och förtryck för att stärka yrkesverksamma genom kunskap, praktiska råd och övningar - och mycket annat.
Till NCH:s årsredovisning
|
|
|
|
|
|
|
Den 4 och 18 mars arrangerade Socialstyrelsen i samarbete med NCH en utbildning i det nya bedömningsstödet Heva för utredningar av barn i en hederskontext.
Omkring tvåhundra socialsekreterare samlades i Stockholm och i Göteborg för att lyssna på Hanne Martinek från Socialstyrelsen, för att sedan prova bedömningsstödet i gruppövningar.
|
|
|
Platserna bokades upp snabbt och sammantaget upplevdes utbildningsdagarna som mycket givande och kunskapshöjande. Deltagarnas utvärderingar visar att bedömningsstödet har varit efterlängtat och att det finns en stor förhoppning om att stödet ska vara till hjälp i det fortsatta utredningsarbetet.
Ta del av bedömningsstödet
|
|
|
|
|
|
|
Denna månad fyller vårt nyhetsbrev ett år och antalet prenumeranter växer stadigt. Det visar på ett starkt intresse och ett stort behov av informationsstöd när det gäller frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck.
En utvärdering som genomfördes under fjärde kvartalet 2024 visar att mer än 90 procent av de svarande anser att nyhetsbrevet förser dem med relevant information. Innehållet upplevs vara både allsidigt och informativt. Du kan läsa mer om detta i NCH:s årsredovisning.
Här går det att börja prenumerera och ta del av tidigare nyhetsbrev!
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
I sitt remissyttrande ifrågasätter NCH slutsatsen i utredningen Förbud mot äktenskap mellan kusiner och vissa andra nära släktingar. NCH har ingen invändning mot förbudet i sig men är tveksamma till om förbudet kommer att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Tvång och ofrihet är det centrala utifrån NCH:s perspektiv, snarare än vem någon tvingas gifta sig med. Det kan finnas en förhöjd risk för inlåsning i äktenskap när det sker med en kusin, men fler studier på området behövs. NCH anser att ett eventuellt förbud behöver kompletteras med informationsinsatser.
Till NCH:s yttrande
Till utredningen
|
|
|
|
|
|
|
I slutbetänkandet av Utredningen om en stärkt långsiktig styrning av arbetet mot könsrelaterat och hedersrelaterat våld och förtryck föreslås att arbetet hålls samman i en gemensam strategi. Regeringen rekommenderas att ta fram en särskild handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck. Utredningen föreslår att myndigheter får permanenta uppdrag i det jämställdhetspolitiska arbetet mot våld för att det ska bli hållbart och långsiktigt. En förstärkt samordning av arbetet föreslås genom att ett samordningscentrum mot våld inrättas vid Jämställdhetsmyndigheten.
I mars 2024 lämnade utredaren ett delbetänkande med förslag på en ny målformulering för delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Utredaren bedömde också att ett nytt delmål för att förebygga och bekämpa HRV inte skulle införas. Regeringen har efter detta aviserat att ett nytt jämställdhetspolitiskt delmål ändå ska införas.
Till slutbetänkandet
Till delbetänkandet
|
|
|
|
|
|
|
Regeringen har tillsatt en utredning som har till uppdrag att stärka förskolans och skolans möjligheter att förebygga, upptäcka och motverka att barn och unga begränsas på grund av hedersrelaterat våld och förtryck.
Utredningen ska bland annat kartlägga förekomsten av HRV, tystnadskultur och upprätthållandet av hedersnormer. Utredaren ska föreslå åtgärder för att motverka HRV, bland annat genom förslag på stöd till skolpersonal, åtgärder mot personal som upprätthåller hedersnormer och förslag på hur elevhälsans roll kan stärkas.
Utredningen ska lämna sitt förslag senast den 12 augusti 2026.
Till regeringens pressmeddelande
|
|
|
|
|
|
|
Utredningen En socionomutbildning i tiden föreslår flera förändringar i socionomutbildningen. Bland annat att socionomstudenters kunskaper ska stärkas för att möta aktuella samhällsutmaningar som ungdomskriminalitet och hedersrelaterat våld och förtryck.
Till utredningen
|
|
|
|
|
|
|
Regeringen har nu överlämnat en proposition till Riksdagen om förslag om utökade möjligheter till kontaktförbud. Förslagen innebär bland annat att det ska införas en presumtion för kontaktförbud efter allvarliga brott i nära relationer och att utvidgade och särskilt utvidgade kontaktförbud ska kunna omfatta större geografiska områden.
Propositionen innehåller även förslag om att anstiftan av och medhjälp till brott ska kunna ingå i bland annat brottet hedersförtryck. Det föreslås även att straffbart försök, förberedelse eller stämpling till ett brott ska kunna ingå i bland annat brottet hedersförtryck.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.
Till propositionen
|
|
|
|
|
|
|
Nacka tingsrätt anser inte att heder har varit ett motiv i det uppmärksammade Värmdömordet. Tingsrätten bedömer att utredningen ger ett mycket begränsat stöd för åklagarens påstående om att familjen har levt i en hederskontext och att brotten begicks med ett sådant motiv. Domen har överklagats till hovrätten, där åklagaren fortsatt kommer åberopa heder som motiv.
Nacka tingsrätts dom 2025-02-19 mål B 1951-24
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Svea hovrätt fastställer Södertörns tingsrätts dom om barnäktenskapsbrott, och föräldrarna döms även i hovrätten till ett års fängelse. Föräldrarna har vilselett sin då 16-åriga dotter att resa till Pakistan, där hennes pass och telefon togs ifrån henne. Hon fick sedan veta att hon skulle gifta sig med sin kusin, och äktenskapet ingicks mot hennes vilja. Föräldrarna hävdade att de inte kände till att deras handlingar var olagliga. Hovrätten anser inte att föräldrarna skulle gå fria från ansvar av den anledningen.
Svea hovrätts dom 2025-02-17 mål B 1511-24
|
|
|
|
|
|
|
Föräldrarna till en 15-årig pojke har dömts för barnäktenskapsbrott efter att ha låtit sonen ingå en äktenskapsliknande förbindelse med en jämnårig flicka i Serbien 2021. De döms till tio månaders fängelse vardera. Som bevismaterial fanns flera filmer från förlovningen och bröllopet. Efter bröllopet flyttade flickan till Sverige för att bo med pojken och hans föräldrar. Pojken och flickan har även fått barn tillsammans. Detta är den första domen om barnäktenskapsbrott i Skåne län.
Helsingborgs tingsrätts dom 2025-02-27 mål B 2191-22
|
|
|
|
|
|
|
Regeringen har gett Myndigheten för delaktighet (MFD) i uppdrag att sprida kunskap om våld mot barn och unga med funktionsnedsättning, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck. Myndigheten ska särskilt fokusera på verksamheter som dagligen möter målgruppen. MFD ska också genomföra kunskapshöjande insatser med utgångspunkt i den fördjupade kunskapen om hedersrelaterat våld och förtryck som myndigheten tagit fram i tidigare uppdrag.
Uppdraget ska genomföras i samverkan med Jämställdhetsmyndigheten, Socialstyrelsen, Barnafrid, länsstyrelserna samt regioner, kommuner och andra för uppdraget relevanta myndigheter och aktörer. Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 mars 2027.
Till uppdraget
|
|
|
|
|
|
|
Jämställdhetsmyndigheten har kartlagt och analyserat förekomsten av barnäktenskap, tvångsäktenskap, månggifte och liknande frågor. Kartläggningen baseras på material från myndigheter, intervjuer med yrkesverksamma och personer med egen erfarenhet av barn- och tvångsäktenskap samt analys av domar. Eftersom det inte har varit möjligt att göra en totalundersökning av dessa företeelser, fokuserar rapporten i stället på att ge en bild av hur de tar sig uttryck och hur utsattheten ser ut.
|
|
|
Kartläggningen visar att flickor och kvinnor är den mest utsatta gruppen för barn- och tvångsäktenskap. Rapporten visar också att våld och hot om våld är vanligt förekommande för dem som utsätts för dessa äktenskap. För många utsatta är det också svårt att skilja sig, och risken för våld kvarstår även efter en eventuell skilsmässa.
Till rapporten Ett liv präglat av våld
|
|
|
|
|
|
|
Skatteverket har granskat registrering och avslag gällande barnäktenskap. Skatteverket konstaterar att barnäktenskap och månggifte förekommer i Sverige, trots att lagstiftningen som huvudregel förbjuder sådana äktenskap.
Totalt 556 barnäktenskap identifierades i folkbokföringsdatabasen. I dessa var den minderåriga i nästan samtliga fall en flicka och i de allra flesta fall född utanför EU. Många av de par i kartläggningen som fick ett avslagsbeslut på registrering av ett barnäktenskap, fortsatte trots detta att vara folkbokförda på samma adress, något som kan tyda på att de trots avslaget fortsätter leva i ett äktenskapsliknande förhållande.
Myndigheten bedömer att det finns ett stort mörkertal av personer under 18 år i Sverige som lever i äktenskapsliknande förhållanden utan att äktenskapen är registrerade i folkbokföringsdatabasen.
Till kartläggningen
|
|
|
|
|
|
|
Folkhälsomyndigheten har publicerat resultaten från studien UngKAB23 som undersöker ungas sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter. Totalt svarade 9 444 unga mellan 16 och 19 år på enkäten. Studien visar sammantaget att unga i Sverige inte har samma förutsättningar för en god sexuell och reproduktiv hälsa, särskilt när det gäller sexuellt våld och hedersrelaterat våld och förtryck.
Cirka tio procent av de svarande rapporterar utsatthet för olika former av hedersrelaterat våld och förtryck enligt Folkhälsomyndigheten. Dessa krav handlar om att partnern ska ha ett annat kön, samma etnicitet eller religion, eller krav på att vänta med sex till äktenskapet. Tre procent uppger att de inte tillåts ha en partner för sin familj. Fem procent av tjejerna och fyra procent av killarna uppger att de får ha en partner om de är förlovade eller gifta. En procent anger att de är oroliga eller rädda för att deras familj ska förlova eller gifta bort dem mot deras vilja.
Till studien
Läs mer om kunskapsläget kring omfattning av hedersrelaterat våld och förtryck på hedersförtryck.se.
|
|
|
|
|
|
|
Barnombudsmannen har släppt rapporten ”Det har alltid funnits våld, alltså när det har funnits problem.” där de beskriver barns och ungas erfarenheter av våld under uppväxten och eventuella samband mellan deras uppväxt och levnadsförhållanden och risken att hamna i kriminalitet.
Rapporten bygger på 88 djupintervjuer med barn och unga som är frihetsberövade på häkte, SiS ungdomshem eller anstalt samt en enkätstudie som 543 frihetsberövade barn och unga har svarat på.
|
|
|
Många av de unga som är involverade i gängkriminalitet har växt upp med våld, hedersrelaterat förtryck, kriminalitet, missbruk och psykisk ohälsa.
Av de 354 barn och unga som har svarat i enkäten att de har sett eller blivit utsatta för våld, angav 38 barn och unga (11 procent) att de har erfarenhet av hedersrelaterat våld och förtryck enligt Barnombudsmannen.
Till rapporten
|
|
|
|
|
|
|
Myndigheten för delaktighet (MFD) har genomfört en kartläggning om hedersrelaterat våld och förtryck mot barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning. De har också kartlagt och utvecklat stödmaterial för att samtala med barn och unga med funktionsnedsättning om våldsutsatthet. Kartläggningen visar att det fortfarande finns ett behov av ökad kunskap om att barn och unga med funktionsnedsättning utsätts för våld i större utsträckning än andra.
|
|
|
Yrkesverksamma känner ofta inte heller till hur de kan få tillgång till de kunskapsunderlag och stödmaterial som finns.
Gällande den fördjupade kartläggningen av hedersrelaterat våld och förtryck så har MFD genomfört sex kvalitativa intervjustudier. Kartläggningen visar att utsattheten för personer med funktionsnedsättning i en hederskontext är svår att upptäcka. Utsattheten förstärks ofta i en hederskontext på grund av beroendet av familjens stöd och omsorg.
Till rapporten Särskild sårbarhet, särskilt ansvar
|
|
|
|
|
|
|
Totalt identifierades 196 brottsmisstankar som inkluderar brott mot lagen med förbud om könsstympning av kvinnor, äktenskapstvång, barnäktenskapsbrott, vilseledande till äktenskapsresa och hedersförtryck. Övriga hedersrelaterade brott ingår inte i Åklagarmyndighetens sammanställning. Det är en minskning från 2023, då 300 brottsmisstankar inkom. Tre procent av brottsmisstankarna har lett till lagföring 2024.
Enligt Åklagarmyndigheten är det svårt att dra några slutsatser av förändringarna eftersom brottskoderna infördes under 2022 och datan är begränsad. De bedömer att minskningen av anmälda och utredda brott inte speglar den faktiska brottsutvecklingen.
Åklagarmyndighetens årsredovisning 2024
|
|
|
|
|
|
|
Under 2024 genomförde Migrationsverket en uppföljning av 160 asylärenden som rörde könsstympning av kvinnor och flickor. Uppföljningen visade att de ärenden som ledde till beviljad asyl hade hög rättslig kvalitet. Däremot fanns det brister i avslagsbesluten, särskilt när det gällde barn, i många ärenden.
Läs mer i Migrationsverkets årsredovisning
|
|
|
|
|
|
|
I en forskningsartikel av Helén Olsson, Karlstad Universitet, undersöks omständigheterna som leder hedersutsatta kvinnor till att söka hjälp från socialtjänsten såväl som deras erfarenheter av denna hjälp. Studien baseras på intervjuer med tio unga kvinnor i åldrarna 18 och 25 år, som alla har haft kontakt med socialtjänsten på grund av hedersrelaterad utsatthet. Studien framhåller bland annat att socialtjänsten behöver uppmärksamma de hot som uppkommer i samband med skilsmässa, till exempel i de fall då ett så kallat ”brudpris” ska återbetalas. Likaså behöver de utsatta barnens perspektiv uppmärksammas i högre utsträckning, i synnerhet i samband med skilsmässa. De systematiska trakasserier som kvinnor och familjer som tar avstånd från hedersnormer utsätts för i offentliga miljöer beskrivs också.
Till forskningsartikeln Voices of Women Exposed to Honour-Based Violence: On Vulnerability, Needs and Support from Social Services
|
|
|
|
|
|
|
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har tagit fram stödmaterial till idrottsrörelsen för att förebygga och motverka HRV.
Materialet innehåller en film, ett kunskapsunderlag och en kortlek med reflektionsfrågor.
Till materialet hos MUCF
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Jämställdhetsmyndigheten har haft i uppdrag att genomföra informationsinsatser för att öka kunskapen om vilka konsekvenser våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck kan få i arbetslivet. Myndigheten har inom ramen för uppdraget tagit fram verktyg för det våldsförebyggande arbetet på arbetsplatser.
Läs mer om verktyg som kan användas i det systematiska arbetsmiljöarbetet
|
|
|
|
|
|
|
Rädda Barnen har lagt ner stödchatten Kärleken är fri på grund av brist på finansiering. De kommer att fortsätta arbeta med att motverka hedersrelaterat våld och förtryck genom bland annat Kärleken är fri skolveckor och webbplatsen karlekenarfri.se.
Läs mer om nedläggningen och hur den påverkar arbetet med Kärleken är fri skolveckor hos Rädda Barnen.
Information om var utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck kan få stöd och hjälp finns på hedersförtryck.se.
|
|
|
|
|
|
|
Elektra och Teater Fryshuset driver projektet SKULD som syftar till att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck genom teaterföreställningar och interaktiva workshops. Målgruppen är ungdomar från årskurs åtta till och med sista året på gymnasiet samt yrkesverksamma som arbetar med denna målgrupp.
Premiären av teaterföreställningen äger rum i början av september och skolor kan nu anmäla sitt intresse för att delta i projektet. Anmälan är inte bindande.
Mer information och anmälan
|
|
|
|
|
|
|
Forskare, ideella organisationer, offentliga och privata verksamheter kan ansöka om projektmedel från Brottsofferfonden. Fonden har tidigare finansierat brottsofferinriktade projekt mot hedersrelaterat våld och förtryck. Sista dag för ansökan är 1 april.
Mer information om projektbidraget
|
|
|
|
|
|
|
|
Nationellt centrum för kvinnofrid ingår i det EU-finansierade utbildnings- och forskningsprojektet VIPROM (Victim Protection in Medicine). Webbinarie-serien ”Empowering healthcare against domestic violence” är till för att ge personal inom hälso- och sjukvården och tandvården kunskap om utsatthet för våld i nära relation och att öka förmågan att upptäcka våldsutsatthet. Webbinarierna är kostnadsfria och hålls på engelska. De ges varannan vecka fram till den 8 juli. Nästa tillfälle är den första april och handlar om att upptäcka våldsutsatthet.
Mer information och anmälan
|
|
|
|
|
|
|
|
Den 3 juni 15.30-16.30 ger Siv-Britt Björktomta, lektor i socialt arbete vid Uppsala universitet en tillbakablick som beskriver de olika perspektiven som präglar kunskapsområdet hedersrelaterat våld och förtryck, på Barnafrid talks. Björktomtas pågående forskning handlar dels om HRV och funktionsnedsättning, dels om socialtjänstens hantering av ärenden med HRV-problematik.
Mer information och anmälan
|
|
|
|
|
|
|
|
Den 16–17 september hålls en forskningskonferens om hedersrelaterat våld och förtryck. Arrangör är Jämställdhetsmyndigheten, Barnafrid vid Linköpings universitet, Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck och Nationellt centrum för kvinnofrid.
I april kommer mer information hos Jämställdhetsmyndigheten.
|
|
|
|
|
|
